Om filmen GODHETEN


Tänkt att sändas på TV

Men kanske inte.

Filmen tar ju upp den förlorade välfärden och de ökande klyftorna i dagens Alliansstyrda samhälle. Och det är ju något som strider mot ”objektiviteten och sakligheten”!

Nåja, det är inte jag som säger det. Det är SVT.

Goheten

”Ska politiskt laddat program inte kunna sändas när valet är nära?” Det undrar Jon Veman som skriver: ”Stefan Jarls Godheten är ­ i stort sett den enda svenska dokumentär sedan finanskrisen som granskar dagens ekonomiska system.

Den producerades i samarbete med SVT och planerades, enligt Jarl själv, att sändas under våren. Men denna vecka drogs beskedet tillbaka, vilket fick Jarl att skriva en ilsken kommentar på film­ens hemsida: ‘Plötsligt är den för kontroversiell… under franska ­revolutionen sattes frihetskämpen Diderot i fängelse. Nu för tiden behöver man inte ta till sådana vidriga metoder, nu finns SVT som sköter det smutsiga jobbet’.

 Under gårdagen kom förklaringen från SVT: filmen kommer att visas – men de är osäkra på om det blir innan valet.”

Filmen presenteras så här: ” ‘GODHETEN’ tar tempen på ‘tidens anda’ av girighet, egoism, dyrkan av Mammon, överklassens återkomst, bonusar, riskkapitalister och privatiseringar av det allmänna, framväxten av ett nytt klassamhälle med tilltagande ojämlikhet, utslagning och ökande våld. Kort sagt: en film om förlusten av det gemensamma.”

Stefan Jarl skriver: En journalist ringer mig och berättar att SVT gått ut med ett pressmeddelande där anledningen till att filmen inte kan visas är att den är ‘ensidigt systemkritisk’ och därför inte passar ‘i tider av två val’. Om den skulle sändas måste SVT dessutom hitta en film som på motsvarande sätt försvarar ‘systemet’, annars är man inte ‘allsidig’, och ‘det har man inte lyckats hitta’ enligt kommunikationsdirektör Sabina Rasiwala.” Klicka på länken före citatet och läs alltsammans.

Det är väl inte så konstigt att man inte hittar en sådan film. Vem fan vill ljuga och förneka uppenbara sanningar? Det skulle väl i så fall vara Alliansregeringen i samverkan med Svenskt näringsliv. Förmodligen är det dessa som ligger bakom stoppandet av filmen. Det är ju faktiskt censur av det fria ordet, ett fenomen som bara drabbar yttranden kritiska mot systemet, som ju SVT självt medger.

Det här med allsidigheten tycks SVT vanligtvis ta väldigt lätt på, särskilt i nyhetssändningarna. Men då är det ju såväl de inhemska som de internationella högerkrafternas budskap som SVT basunerar ut. Det är väl det som är skillnaden.

”Jo, SVT kommer att visa Stefan Jarls film ”Godheten”. Men inte förrän efter årets två val. … Nu är det klart. ”Godheten” visas i SVT först efter de två valen. SVT:s kommunikationschef hänvisar till valriktlinjerna 2014, som bland annat innebär att företaget ska vara extra noga med balansen och opartiskheten i utbudet.” /SVT

”Film om klassamhället stoppas av SVT. SVT vill inte sända Stefan Jarls nya dokumentär ”Godheten” – som de själva varit med och producerat. ‘Eva Hamilton säger att jag och SVT träffat en uppgörelse om detta. Det är en lögn’, skriver Stefan Jarl på sin blogg. 

”Godheten” har visats runt om i landet på Folkets Bios biografer. Det är också hittills den enda platsen där man har haft möjlighet att se filmen.  / dagens arena

http://www.socialpolitik.com/mer-om-stefan-jarls-godheten/

Så var det sagt och bekräftat. Ingen kritik mot det uppenbara vanstyret innan valet. Det kan ju äventyra fortsatt vanstyre!

Se GODHETEN här istället!

[http://www.youtube.com/watch?v=T3S8aXr9l6Y]

11 tankar om “Om filmen GODHETEN

  1. Självklart vill man inte sända filmen ; den kan ju få folk i allmänhet att börja tänka, för en gångs skull :(!

    Ensidighet? Allsidighet? De flesta filmer, särskilt de från USA, är minst sagt ensidiga – men inte på det sättet som jag antar att Stefan Jarls film ”Godheten” är.

    Konstigt att Michael Moores filmer fått släppas i USA.

    Kram
    Kao

    Gilla

    • Högerorienterad ensidighet utgör merparten av SVT:s utbud, men det är så vanligt att det anses som objektivitet eller ren harmlöshet. Vi reagerar helt enkelt inte kritiskt mot det som vi hela tiden möter i vår vardag.

      Just det gör att mycket av sedvänjor kan överleva trots att de egentligen är vidriga.
      Lotusfoten i Kina var från början en överklassföreteelse, men spreds nedåt i samhällsskikten och upphörde inte förrän Mao förbjöd det.
      Halsextensionerna i Burma lever kvar än i dag.
      Könsstympning breder ut sig i vissa delar av Afrika, men är totalt sett på en långsam återgång.

      Intressant är kulturkrocken i Mellanamerika efter Cortés ankomst. Conquistadorerna förfasade sig över Aztekernas människooffer. Att skära upp bröstkorgen på en levande människa med en obsidiankniv, slita ut det bultande hjärtat och stänka blodet på teokallins väggar, samt slutligen hugga av armar och ben och sparka ned likdelarna från templets topp, det var något alldeles oerhört grymt och fasansfullt. Och det håller vi ju med om. Men för aztekerna var det vardagsmat och en helt normal ritual för att blidka de ondskefulla gudarna som hotade människorna med torka, skyfall, orkaner, jordbävningar och vulkanutbrott.
      Conquistadorerna reagerade med avsky!

      När aztekerna vände sig mot Cortés och hans invasionsstyrka tog conquistadorerna en del indianska dignitärer till fånga och för att stipulera exempel brändes de levande på bål.
      Med fasa såg aztekerna på hur ofattbart grymma européerna var. Något grymmare hade aldrig sett! Det blev en chock för dem och det är förvisso inget konstigt.

      Grymma dödsstraff har vi i Europa haft gott om genom seklerna. Ta bara att levande hudflänga en person som dödsstraff. Eller att slita itu människor med hjälp av hästar. Båda straffen var i allmänhet mycket långdragna, för att inte säga segdragna historier, till publikens stora fascination!

      Det är intressant att sådant kunde anses helt OK. Men det var ju för att man levde med sådant.

      Nu lever vi med en ständig borgerlig propaganda och de flesta tänker inte ens på det. Får de en motbild så vill de inte tro på den.

      Kram!
      /Skvitt

      Gilla

      • Det du skriver har jag också funderat på. Grymheter som blir till en slags norm, vardagsmat. Till förtjusning för de som slipper straffet! Så håller man folk i schack.

        Jag kan aldrig acceptera någon form av tortyr eller dödsstraff, även om det varit normativt i olika gamla kulturer – eller i dagens. Se bara på de shariastraff som förekommer på bl.a Arabiska Halvön idag.
        ——
        Visst. Fortfarande kan folk inte se det som händer mitt framför deras ögon – hur Makten krossar alla försök till uppror mot densamma.

        Kram
        Kao

        Gilla

      • …skulle kunna skriva mycket mer om detta…och har också tagit upp gräsliga avrättningsmetoder, typ stegling, i tidigare inlägg som jag tror du har kommenterat.

        Gilla

      • Stegling: http://sv.wikipedia.org/wiki/Stegling
        ”Stegling från verbet ”stegla” med betydelsen att spika fast en avrättad persons kropp eller huvud och eventuellt högra hand på en påle i förnedrande och avskräckande syfte. Stegling var vanlig i Sverige under medeltiden och framåt, bland annat som straff för upprorsmän som till exempel snapphanar.
        Stegling förbjöds i Sverige 1841 samtidigt med alla andra så kallade skärpta dödsstraff. Juristen Knut Olivecrona berättar i sin bok Om dödsstraffet att han fick sin övertygelse om dödsstraffets förkastlighet efter att i barndomen på 1830-talet ha sett en avrättningsplats, där steglade kroppar och kroppsdelar lämnats kvar till allmänhetens åskådande.

        Rådbråkning: http://korta.nu/qe1a0
        ”Rådbråkning är ett avrättningssätt där den dömde avlivades genom att lemmarna krossades. Oftast skedde detta med hjälp av ett hjul (‘rådbråka’ från tyska Rad, ‘hjul’, resp. brechen, ‘bräcka’, bryta) i vilket kroppen flätades in. Rådbråkning används även i överförd betydelse om ”kraftig misshandel” i bildligt avseende, exempelvis känslomässigt.
        Ordet används stundom synonymt med stegling, vilket i striktare mening endast avser uppfästandet, medan rådbråkning är krossandet av lemmarna. Uttrycket stegling och rådbråkning omfattar då bägge delarna, men stegling kunde ske efter annan (mindre tortyrartad) avrättningsmetod, vanligen halshuggning, och syftade då endast att skrämma folket med uppvisning av den avrättade.
        Rådbråkning var en form av skärpt dödsstraff, ett förstärkt lidande. Hjulet kunde användas som antingen som tillhygge eller att hålla fast den bestraffade, så att det uppkom skarpa kanter mot vilka man kunde knäcka benen i kroppen med tillhyggen. En speciell teknik användes för att inte skada huvudet eller inre organ så mycket att den dömde riskerade att dö innan straffet var utfört. Ursprungligen skall den avrättade ha placerats i hjulet medan han ännu var i livet och sedan kunnat få lida i flera dagars tid innan döden inträdde. Den dödes kropp, på hjulet, skall sedan ha ställts ut till allmänt beskådande.”
        (Inte hela texten! Klicka på wikilänken!)

        Kram!
        /Skvitt

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s