Vad kostar priset?


Det dyraste priset

 

Han sa ju det

Han, reportern på SVT Gomorron Sverige. Han sa att ”det dyraste priset på euron var …”

Käringen* till gubben:

”Köpte du varorna som jag bad dig om?”  

”Nä!”

”Varför inte då?”

”Nä, för när jag hade betalt priset fanns inga pengar kvar!”

Skvitts friskola

Bör inte en journalist veta bättre? 

Det är ju inte priset som kostar. Det är det man köper som kostar, inte priset! Det kostar ingenting!

Och man bär faktiskt inte hem matvaror! Man bär inte hem varor! Man bär hem något annat, till exempel en produkt. Är det livmedelsprodukter så bär man i allmänhet hem produkter från livsmedelsindustrin, inköpta i butik. Man bär hem från butiken vad som livsmedelsindustrin har producerat och handlaren har sålt. Produkten är bara en vara så länge den är till försäljning och så fort den är betald av dig så är den din egendom och har förlorat sin egenskap som vara såvida du inte köpte produkten för att sälja den vidare.

”Ärsch, det där är ju petitesser!”

Nej, vi måste värna om språket annars blir det utarmat. Du är själv till exempel en vara ifall du är arbetare, för om du försörjer dig på arbete så säljer du din tid till en arbetsköpare. Du är alltså inte en arbetstagare och företagaren är inte en arbetsgivare. Som arbetare är du en arbetssäljare och du säljer dig till en arbetsköpare! Men borgarklassens föredrar denna terminologi, arbetstagare och arbetsgivare, eftersom det låter så fint att de ger dig ett arbete och du tar detta arbete. Givare och tagare! Det är fint att ge och fult att ta, eller hur?

Men vem ger och vem tar?

Som säljare av arbete ställer en arbetare sin kompetens till förfogande för den tid den får ekonomisk kompensation för och därför finns det stämpelur där det stämplas in och ut när arbetet börjar och slutar. Det är detta och inget annat som arbetsköparen, företagaren, betalar för!

Det skapade värdet som den avlönade arbetaren genererar tillfaller den som köpte arbetskraften och detta värde är nästan alltid större än kostnaden köparen hade för arbetskraften. Om så inte är fallet får arbetskraftsköparen en förlust och det leder på sikt till konkurs.

Så fungerar det kapitalistisk systemet! Det blir uppenbart när man vet ordens rätta betydelse. Det går inte att dölja hur företagarna, alltså kapitalägarna (dvs kapitalisterna), tjänar sina pengar när man använder de rätta orden för att beskriva verkligheten. Därför finns det ett borgarklassens (maktbärarens) språkbruk. Borgarklassen kallar en arbetare för arbetstagare och kallar sig själv för arbetsgivare. Denna klass ger arbetarklassen, enligt deras eget språkbruk, vårt arbete! Men i själva verket lägger denna klass av kapitalägare beslag på vårt, vi lönearbetare, skapade värde! Och arbetare tänker ofta utifrån det av borgarklassen skapade språkbruket och finner sig i att ge bort en del av sitt skapade värde till den och de som ”gav” dem arbete och tänker att  ”fanns det inte arbetsgivare, vilka skulle då ge oss arbete?” 

Mervärde

Så fel kan det alltså bli när språket styrs från dem som tjänar på en orättvisa!

 

Vad priset kostar är ett förhållandevis oskyldigt språkfel, men språket måste vårdas på alla sätt annars blir det fel. Därför är det också viktigt att inte säga att vi i år har året tvåtusenfjorton. Vi har år tjugohundrafjorton och ingenting annat. För konsekvens är också av betydelse i språket. Ingen sa ju att vi hade år ettusenniohundranittionio. Så varför blev det år tvåtusen och inte år tjugohundra?

Vårda språket!

Språket är ett verktyg som ska hållas i brukbart skick. Ingen gillar en slö kniv, men språket tycks man aldrig betrakta som något som måste vara ett skarpt och slipat vapen!

 


* Käring är inget fult ord. Nej absolut inte! Ordet betyder ”den man håller kär”!

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s