Utflykt i skärgården


Jag tog en tur till Donsö

 

Jag ville bara fotografera

Då såg jag många konstiga saker där ute på Donsö, som väckte mig till större insikt än någonsin något annat har gjort tidigare i mitt liv. Till exempel de här mojängerna här som säkert är alldeles nödvändiga till något som användaren inte ens vet vad det ska vara bra till och därför ligger och rostar och vävs in i spindelväv utan att komma till den användning som ingen vet vad det ska vara bra till, så att säga.

Grej 2

(Jag lade ut alla dessa bilder på min fotoblogg.)

Som sagt, det var mycket konstigheter.

Jo!

Och jag kom genom dem till en stor och mycket djup insikt!

Jajjemensan!

Jag måste konstatera att konstigheterna faktiskt började redan ute på Saltholmen. Det är där man tar båtarna ut i Göteborgs södra skärgård, om nån nu inte visste det.

Skärgårdsfärja 1

Ortsborna tar ofta sina egna båtar för att komma hem, kan ju påpekas. Det går snabbast så.

Till havs 4

Men färjorna ”dönar” på rejält de också, ska ni nu veta!

Bogvatten

Det syns förut som synes i bilden som visar hur det går till i dag och alltså inte förut, förr alltså. Då man alltså inte hade lika starka dieselmotorer som i dag. Och det syns även akterut i färjornas enorma kölvatten vilket jag visar i två bilder här nedan.

Kölvatten

Kölvatten 2

Men de här konstigheterna!

De jag nyss nämnde. Ni har väl inte glömt det?

Är ni från Donsö?

Konstigheterna, som sagt, de började faktiskt redan på Saltholmen. Där hade man glömt att sätta in ett fönster! Man hade däremot monterat ett rejält fönsterbleck, som synes i bilden nedan.

Liten blomma

Jag kunde konstatera att man även ute på Donsö är ytters glömska. Och kanske är det en inavlad infödd donsöbo (vad vet jag, vad vet jag?) som anlitades för att sätta in fönstret som alltså saknas så som synes i bilden ovan.
Jag misstänker att det kan vara så, för se här!
Ja, någon glömde dörren!
Glömt dörr
Konstigt att man kan glömma en sådan sak!
Men för att inte vara elak mot donsöborna måste jag erkänna att jag såg denna syn endast på ett enda ställe. Det hade ju varit makabert om sådan glömska var allmänt förekommande och så utbredd att man såg trappor överallt som inte ledde någon vart!
Men strax insåg jag att denna glömska ändå inte var en engångsföreteelse. Jag har ju redan nämnt och dokumenterat det bortglömda fönstret, vill jag påminna om. Så en engångsföreteelse hade jag redan kunnat konstatera att det inte är fråga om. Det är ju inte bara ett fönster som har glömts bort! Det finns som synes fler.
Jag undrar ju om det är samma snickare från Donsö som har varit i farten igen. Mycket tyder på det.
Ram på vägg
Och mer glömde man, ska ni veta!
Fönsterramar utan fönster, till ingen nytta! Trappa som inte leder till någonting och dörr på andra våningen utan trappa upp. Ni skulle inte tro det om jag inte hade dokument som bevis. Se alltså här!
Glömt trappa
På Donsö har man gjort samma misstag mer än en gång!
Miljö 3
Donsö är faktiskt ett väldigt segregerat ställe! 
Där finns bara bleka primitiva fiskstinkande infödingar om man bortser från de som idogt jobbar på en liten krog, förstås. Jag har ingen bild på dem, men däremot på infödingarna. Och som alla primitiva inavlade infödingar så har de inget för sig. De jobbade givetvis inte! De slår bara dank och latar sig, såsom alla primitiva infödingar pläga göra! Det har jag bildbelägg för som klart bevis!
I väntan på båt
Men i och för sig så lär de ju fiska ibland. Man känner det ju på att de stinker fisk.
Dock; som jag ju kunde konstatera så är de förbannat glömska. De glömmer ju både trappor och dörrar. Så det är ju inte konstigt att de spikar upp sina fisklådor på väggarna för att veta var de har gjort av dem. Även det har jag bildbevis på!
Uppåt väggen 2
Det här med glömska förvånar mig storligen.
Kolla här till exempel!
Cyklistens mardröm
Någon har dragit iväg på en cykeltur, men glömt att ta med sig framhjulet. Eller kanske han hade glömt nyckeln hemma.
Vad vet jag, vad vet jag?
Och här har någon glömt sin väska!
Upphittat
Det var mera jag förstod där ute på Donsö. 
Ja, fjällen föll från mina ögon och de öppnades på vid gavel! Plötsligt insåg jag att invandrarna är Sveriges räddning! Se bara på denna bild!
Mås stilstudie 2
En inföding slår dank och sitter i timtal och glor på några förbannat vanliga djävla måsdjävlar!
Vanliga! Jo till och med det har jag ju bildbevis på!
Luftens akrobater 3
Kan det vara nåt att glo på?
Följdfrågan blir så klart given.
Kan Sverige bli nåt med sånt folk?
Men så tänkte jag på en annan sak.
Det här med Sverigedemokraterna.
Fönster mot rött
De lever ju i en annan värld.
Idyll Donsö
De vill bo i en urgammal, i dag inte längre existerande, idyll!
Kust 5
De allra flesta av sympatisörerna bor ju i själva verket i gråa, trista och tråkiga hyreskaserner, tillsammans med alla andra på samhällets botten.
Ändå vill de drömma sig bort från förorterna och hissa den svenska fanan!
Tänk så långsökta deras önskningar är!
Hissa svenska flaggan för svenskhetens skull och för fornstora dar!
Sigh heil, Åkesson och Hitler!
Flaggor i skärgård
Inte fan har kriminella skinnskallar och inkrökta SD-anhängare råd med ett hus i sådana idyller som finns i våra yllesvenska helgjutna renrasiga och invandrarfria etniskt renodlade svenska fristäder som våra skärgårdssamhällen faktisk ännu är! Och de kommer aldrig att få råd med det hur många invandrare de än kan mota ut ur Sverige.
Puckoman
Tänk att bygga en politik på drömmar från förr, från en gången tid när man kunde få en öl på Donsö serverad av en svensk inföding!
Då lever man ju på en lögn, för inte fan kunde man få en öl på Donsö innan en invandrare etablerade ett utskänkningsställe där!
Nej, då var alla strupar torra på de som inte hade tillgång till smuggelsprit!
Alternativet var ölen på ön. Lättöl på ICA! I ICA fanns lättöl, bara lättöl!
Folköl, nix!
”Detta är en religiös ö! Här säljer vi inga starka drycker!”
Det sa man mig när jag var där för några år sedan. Hur det är i dag är mer än jag vet.
Däremot minns jag resten av svaret.
”Men du kan gå till kiosken, där finns det folköl!”
”Tack för upplysningen!”, sa jag.
Och i kiosken var folkölen svindyr, så klart.
Men en sak fick jag veta i kiosken.
Det var samma (djupt kristen – ?) ”religiösa” ägare till såväl ICA som kiosk! I ICA-affär var han tvungen att hålla ICA-priser, men inte i kiosken. Och han hade ölmonopol på hela Donsö! På så vis kunde han krama ut en fet vinst på öbornas stora törst. Och att Jesus kastade ut krämarna ur templet var honom inget problem, för hans tempel var hans ICA och kiosken en bisyssla!
Konklusion:
Min stora och mycket djupa insikt är att religiösa och politiska fanatiker är precis lika. Ledarna tjänar fläsk, men de troende anhängarna får betala ett högt pris!

Till sist:

Tack alla Donsöbor!

Jag har raljerat med er men ta inte illa upp. Jag menar inget illa och en hel del ska tas med en stor nypa salt.

Ni är givetvis inte så glömska som jag har skrivit. Ej heller är ni inavlade. Sådant tar århundraden att åstadkomma och i skärgården har man alltid haft bättre kommunikationer än på land med de dåliga vägar som förr fanns. Havet förenar både människor och kulturer. Den starka religiösa tro ni har bottnar i havets grymhet.

Ni har alltid varit strävsamma och aldrig slagit dank. De man ser på bilden latar sig inte, de väntar bara på färjan till någon annan stans.

Men förklara för mig varför ni har trappa till ingenting och dörrar så högt upp!

 

Till alla fördomsfulla!

Jag tänker då givetvis i första hand på nazister, rasister och Sverigedemokrater.

Begrunda vad jag har skrivit här ovan! Se hur lätt det är att dra stora slutsatser och generalisera utifrån enstaka uppgifter. Tänk så galet det kan bli!

Det är ju faktiskt så ni ständigt gör. Så galet det blir!