Stackars Sverige (del 3 av 4)


Vårt land och fosterland

 

Invandrarna och kriminaliteten

12,9% av de röstande i det senaste riksdagsvalet valde Sverigedemokraterna. Alla föll inte för det främlingsfientliga budskapet. Kanske många bara ville ha en förändring efter alla neddragningarna som Alliansen har gjort i välfärden. Och i så fall var det väldigt dumt tänkt. Sverigedemokraterna är ju ett ännu mera högerextremt parti än de som ingår i Alliansen.

En del kanske röstade på partiet för att de tycker att invandrarna är för många och de begår så många brott. I ”Stackars Sverige (del 1 av 4)” avfärdade jag de främlingsfientligas påståenden om att muslimer begår de flesta våldtäktsbrotten. Jag nöjde mig med en bild för att avfärda den saken.

Våldtäktsmännen

Mer än så behöver ju inte sägas. Men hur är det med andra brott, som misshandel och stöld till exempel. Jag kommer strax till det.

 

Plötsligt kommer polisen

Du sitter som vanligt på jobbkontoret. Utan förvarning rycks dörren upp och in stormar en massa poliser och skriker ”Var är chefsekonomen?” Du chockas och stammar fram att han sitter längst bort i korridoren. Poliserna rusar dit. Efter en stund kommer de ut med både honom och hela bokföringen. Samtidigt har de gjort razzia hemma hos företagets ägare. Och strax sitter de gripna på stationen medan bokföringen kollas upp. Efter en vecka har man hittat vissa ”oegentligheter”, som ekonomiska brott förskönande kallas. Men vad gick man på? Hade man fått något tips?

Nej, det var bara en rutinkontroll som gav för polisen positivt resultat, om än något klent. Det var några dubbelfaktureringar och det vanliga med uteblivna inbetalningar av skatter och momsredovisning, brott som bara drabbar staten och det allmänna, det vill säga oss allesammans.

Lustigt nog kunde din äkta hälft till kvällsfikat berätta om en annan razzia. Polisen hade stormat in på fabriken på samma burdusa sätt för att kontrollera att arbetsmiljölagen följdes till punkt och pricka. Och flera chefer och ägaren greps då man upptäckte en del allvarliga ”brister” både vad gällde säkerhet och miljö. Sådana försumligheter kallar man helst inte för kriminalitet, fast de begås på ett systematiskt sätt. Det är ju en del av det ”samhällsbärande” etablissemanget som har råkat ”missa” vissa skyldigheter.

”Nej, men så går det väl inte till!”, säger du. Nej, så går det inte till. Och just därför är det många brott som aldrig upptäcks. Så ser verkligheten ut. Det är många ur socialgrupp ett som aldrig ens blir misstänkta för brott. Det är för dem ganska riskfritt att bryta mot vissa lagar som aldrig gäller en vanlig människa som bara har ett vanligt arbete, eller kanske inget alls. Skulle det bli åtal så finns resurser för att anlita de bästa advokater. Och skulle de ändå dömas så är straffen sällan fängelse. Istället stannar det vid böter som inte drabbar någon fattig. Kanske man rent av kan skylla allt på en förman. Eller så mal rättsapparaten så långsamt att allt är preskriberat när utredningen väl är slutförd. Så går det däremot till!

 

En annan verklighet

Folkvimmel

”Hej! Stanna! Har du några vapen på dig? Töm fickorna, du kan ha knark! Vad har du i väskan? Ge den till oss, vi ska kontrollera den!” Det var två poliser som stoppade min vän. Med handskbeklädda nävar höll de honom i ett stadigt grepp om armarna och visiterade honom. Han har ett helt vanligt jobb och har aldrig begått något brott. Han kom gående helt nykter mitt på ljusan dagen i stans stora köpcentrum. Det enda som utmärkte honom var hans ickesvenska utseende.

Givetvis hittades inget olagligt. Vi radio kom de fram till att han var svensk medborgare sedan många år. Poliserna gick därifrån utan att kunna gripa honom för någonting. ”Det var väldigt obehagligt. Folk runt omkring glodde när de gick förbi och trodde jag hade begått något brott. Och sen fick jag plocka upp alla mina saker som de bara lämnade på marken. Jag hade kunnat bli bestulen innan jag hunnit krafsa ihop och ta hand om alltsammans.”, sa han när han berättade om det. ”Det är inte första gången jag stoppas för att de ska kontrollera min identitet.”, tillade han.

Det är två olika verkligheter som infödda med svenskt utseende och människor med annat utseende lever i. Och de som tillhör överklassen lever i inte ens i någon av dessa världar. I deras värld ber polisen lite skämmigt om ursäkt om de måste kontroller något.

Bland de värst drabbade är invandrarungdomar. Ofta råkar de ut för att polisen kollar upp dem rent rutinmässigt, som vore de garanterat kriminella allesammans. Det drabbar dem långt oftare än vad det drabbar våra infödda små rackarungar. Och naturligtvis föder det här ett polishat, som till exempel har kommit till uttryck i förorter med bland annat kontraproduktiva och helt meningslösa bilbränder som följd. Tyvärr leder det till att polis och invandrarungdomar helt saknar respekt för varandra.

 

Den som söker skola finna

Tänk så mycket visdom som döljer sig i talesätt. För så är det ju. Om polisen kontrollerar invandrare men inte de infödda, för att inte tala om överklassen, så är det ju mer sannolikt att man griper en invandrare som faktiskt har begått brott. Ja, risken är även större att en invandrare  blir oskyldigt dömd för att den inte lyckats bevisa sin oskuld och inte haft råd med egen advokat utan fått nöja sig med den som råkade stå på listan. Och detta sätter sina spår i brottsstatistiken!

 

Tänk på ett brott!

Tänk på något vanligt brott! Vilket tänker du på? Rån? Misshandel? Stöld? Antagligen gissade jag rätt. Och det är dessa brott som polisen prioriterar och spanar på dygnet runt. De stormar inte in på företagen för att kontrollera att lagarna efterlevs. Till exempel att folk får ut sina avtalsenliga löner eller att företaget inte anlitar svart arbetskraft. De är fokuserade på ”vardagsbrotten”, som det heter. Men allt företagsfiffel är också vardagsbrott. Man spanar bara inte på dem och kallar dem inte ens för vardagsbrott.

Nu har det gått elva år sedan en kompis förslog att vi skulle kila in i en tobaksaffär. Klockan var cirka halv tio på förmiddagen och han var sugen på en öl. Det kunde man få där i 33-cl burkar. Glas tillhandahölls inte. Spelautomaterna var till råga på allt olagliga, fick jag senare veta. På mindre än fem hundra meters avstånd låg polisstationen, varför affären regelbundet besöktes av poliser som handlade där. Ingen sa något. Alla såg vad som pågick. Ingen ingrep. Ändå fanns självklart inget utskänkningstillstånd. Hur det är i dag är mer än jag vet. Jag har aldrig varit där sedan den gången.

 

Det finns skillnader

Polisprio

Det är ju inte bara dessa skillnader som leder till en överrepresentation av invandrare i vår domstolar. För överrepresentation finns, det kan vi inte komma ifrån. Men beror det på en större brottsbenägenhet hos människor som är utifrån kommande bara för att de är just utifrån kommande?

Ska man tro de invandrarfientligas propaganda så är det ju så. Men det ska man ju inte. Jag har redan berört flera skäl som leder till denna överrepresentation. Ett av dem ska jag utveckla närmare eftersom det kanske inte var tydligt nog i texten ovan.

De som vanligtvis begår vardagsbrotten som polisen aktivt spanar på är människor ur arbetarklassens lägre skikt. Det är i detta skikt många invandrare befinner sig. De är oftare mera utsatta, har sämre utbildning, mindre ekonomiska resurser och frustrationen är av många olika skäl större bland dem. Det är just sådana faktorer som är grogrunden för många brott av den så kallade vardagskaraktären, som just ungdomar begår. Det är klart att det bidrar.

 

Låt oss göra ett tankexperiment.

Jimmie Åkesson lyckades göra Sverige helt invandrarfritt. Många svenskar skulle halka ned ett pinnhål på den sociala skalan eftersom de måste fylla luckorna efter invandrarna. Är det då någon som verkligen vill tro att de så kallade vardagsbrotten skulle minska? Det har jag svårt att tro. Men givetvis var det bara svenskar som begick dessa brott och nästan alla var frustrerade låginkomsttagare.

Nu har nog några av de 12,9% som röstat på Sverigedemokraterna gjort det på grund av brottsligheten. I så fall har de bortsett från större delen eller kanske rent av hela den övriga delen av den politik Sverigedemokraterna har på sin agenda.  De kanske knappast ens känner till den. I så fall är det skrämmande, därför att många tycks fastna för en enskild fråga och ids inte ta reda på hela det det politiska konceptet. Det gäller för övrig även många som väljer andra partier också. För just så är det. När TV intervjuade folk på stan var det några som sa att de valde Sverigedemokraterna för att de lyfte pensionsfrågan. Ändå är det inte ens fickpengar Sverigedemokraterna har att erbjuda.

Åkeson pensionsljuger

Det gäller att tänka lite längre, både när det gäller fickpengar och fickstölder och hur saker hänger ihop. Men för 12,9% var det uppenbart för mycket begärt!

Stackars Sverige!


Stackars Sverige! (Del 1 av 4)

Stackars Sverige! (Del 2 av 4)

Stackars Sverige! (Del 4 av 4)


 

Brottsdömda SD:are kommer in i riksdagen

 

2 thoughts on “Stackars Sverige (del 3 av 4)

  1. Kriminalstatistik kan du få från BRÅ (Brottsförebyggande Rådet).
    Du visar här, klart och tydligt, varför vissa brott begås av låginkomsttagare och invandrare. Inte konstigt att det är så.

    Precis som du också säger så straffas ytterst sällan de rika som oftast begår andra typer av brott såsom bedrägerier och förskingring. ‘Manschettbrottslighet’. Men även misshandel och våldtäkt.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s