Den stora segern!


Sjuttio år sedan

 

Segern över Tyskland firas på olika datum

I går firade stora delar av Europa fredsdagen, men i Ryssland firar man idag. Anledningen är tidsförskjutningen. I det forna Sovjetunionen hade det redan blivit den nionde maj när Tyskland äntligen kapitulerade.

Vi har alla all anledning att fira oavsett vilket datum vi gör det på. Men vi ska även komma ihåg att världskriget inte tog slut i maj 1945. Det fortsatte tills Japan kapitulerade villkorslöst den 15 augusti och undertecknade fredsavtalet den 2 september 1945.

Atombomberna som fälldes över Hiroshima och Nagasaki den 6 augusti respektive den 9 augusti 1945 på order av USA:s president Harry S. Truman var ett förödande slag mot Japan, men även mot hela mänskligheten. Men det var inte enbart dessa bomber som till slut övertygade Japan att kapitulera. Sovjetunionens krigsförklaring den 8 augusti och det massiva angreppet på det japanskt ockuperade Manchuriet överraskade Japan som därmed kapitulerade villkorslöst den 15 augusti. Men det är ett förhållande man i väst gärna blundar för. Man blundar även för det faktum att atombomberna inte var nödvändiga för att stoppa Japan. Det är nämligen bara en myt!

”Nyare forskning avfärdar dock detta som falsk historieskrivning ämnad att skyla över skuldfrågan: det fanns realistiska alternativ till bomberna, och bombernas reella verkan kan dessutom ifrågasättas.

I sin bok Racing the Enemy: Stalin, Truman, and the Surrender of Japan (Harvard University Press, 382 s) beskriver Tsuyoshi Hasegawa exakt hur det gick till, timme för timme, när Japan kapitulerade. Trots det akademiska upplägget är boken en politisk thriller av första rang. Triangeldramat utspelar sig på fyra scener: i Tokyo, Moskva, Potsdam och Washington. Hasegawa har skrivit den första genuint internationella studien på området genom att tilldela Stalin, som tidigare har förbisetts i sammanhanget, en av huvudrollerna. Dessutom är han den förste som behärskar alla de aktuella språken – engelska, ryska, japanska – då han tar sig an detta enorma arkivarbete.

Centralt för Hasegawas resonemang är, som boktiteln anger, idén om en kapplöpning mellan USA och Sovjet. För USA gällde det att tvinga fram en kapitulation från japanernas sida före Sovjetunionens inträde i kriget för att begränsa dess inflytande i Asien. För Stalin gällde det omvänt att hinna angripa Japan före kapitulationen i syfte att aktivera Jaltakonferensens hemliga överenskommelse. Hasegawas slutsats är lika enkel som oväntad: det som ställde Japan schackmatt var inte atombomberna utan Sovjetunionens krigsförklaring den 8 augusti. Det ska påpekas att denna slutsats är i linje med flera japanska studier.

I sin dagorder till militären om att lägga ner vapnen poängterade kejsaren den sovjetiska attacken men nämnde ingenting om bomben. Argumentet att bomben var central för kejsarens personliga beslut bygger i stort på otillförlitlig hörsägen.

Genom sin bok vill Hasegawa visa att den amerikanska versionen – att atombomberna utgjorde knockoutslaget som gjorde slut på kriget och därmed räddade liv på båda sidor – bara är en myt ämnad att rentvå Truman och lindra det kollektiva amerikanska dåliga samvetet.” / SvD, MATS KARLSSON, fil dr i japanologi vid Stockholms universitet.

 

Att skriva historia

Historieskrivning är ofta en sak som har andra syften än att vara objektiv. Man brukar säga att den som kontrollerar historien också kontrollerar nutiden och framtiden. Inget visar väl detta tydligare än när  det kommer till frågan vem som besegrade Hitler. I såväl vanliga historieböcker, populärvetenskapliga magasin, dagspressen och i filmens värld ser vi hela tiden en samma bild spelas upp, D-dagen 6 juni 1944 då västmakterna inledde slutstriden som krossade Adolf Hitler genom att landsätta trupper på det europeiska fastlandet. Men då hade redan Sovjetunionen tvingat Tyskland på reträtt på östfronten efter det för Tyskland förödande slaget vid Stalingrad.

Stalingrad var strategiskt betydelsefull på grund av oljetillgångar och på grund av trafikleden Volga. I slutet av 1942 tågade därför tyska trupper in i Stalingrad men omringades genom en heroisk sovjetisk motoffensiv under befäl av fältmarskalk Paulus. Den 2 februari 1943 kapitulerade tyskarna. Slaget om Stalingrad var det blodigaste av alla krigets slag vilket kostade omkring två miljoner människor, stridande och civila, livet i strider, sjukdom, kyla och undernäring.

Tillsammans med slaget vid Kursk sommaren 1943, utgjorde dessa Sovjetiska uppoffringar vad som betraktas som andra världskrigets reella vändpunkter. Tyskland var redan på reträtt när västmakterna gick iland på Normandies kust tisdagen den 6 juni 1944! Det är historiska fakta som vi aldrig någonsin kommer förbi. Men i väst låtsas man som om det trots detta var D-dagen som avgjorde kriget. Sanningen är snarare att väst hade låtit Sovjetunionen sköta kriget tills man befarade att hela Europa skulle falla i Stalins händer.

Tack Sovjet

(klicka på bilden så blir den större)

De stora slagen mot Tyskland utkämpade Sovjetunionen till ett högt pris. Men vi blir alltid mest påminda om slagen på västfronten, trots att dessa inte på något vis kan mäta sig med östfrontens stora slag!

Att man i dagens Ryssland firar segern är dem väl unnat. Men som vanligt utnyttjar väst firandet i öst för att sprida antirysk propaganda.

Ryska tanks


Historien som vapen 

9 maj 1945 – en seger värd att hyllas

Advertisements

7 thoughts on “Den stora segern!

  1. Det finns ALLTID alternativ till både atombomber och krig ö.h.t. Man kunde t.ex plockat bort Hitler i ett tidigt skede, men man lät honom hållas! Här i Europa blev han ju t.o.m beundrad. Särskilt av överklassen.

    Och Truman ville väl testa sina kärnvapen och då passade det ju utmärkt i tiden att göra det mot Japan.

    Fyttifan, som du säger.

    Kram
    Kao

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s