Han spelade på sin gitarr. Den saknade två strängar, men det lät hyggligt i alla fall.
Plötsligt gick en sträng av. Sånt händer.
Men så gick en sträng till åt fanders. Det ska mycket otur till för att det ska hända i samma låt.
Gatumusikern log lite generat, men spelade vidare. Han ville spela klart låten och han gjorde så gott han kunde med sina två strängar.
Han måste ha haft sin värsta otursdag den här dagen, för högre makter (eller vad det kan ha varit) såg till att ännu en sträng gick av innan låten var till ända. Då gav han upp. Med endast en sträng var det ingen idé, ansåg han så klart.
Jag gav honom en slant och sa ”Ett bidrag till nya strängar”.
I vissa delar av världen får man lära sig att aldrig ge upp och alltid vara glad.
Åttiofem personer äger mer än 3,5 miljarder människor äger tillsammans. Det vill säga mer än vad hälften av all världens befolkning äger.
Varför vill ingen förbjuda sådant rofferi. Istället höjs röster om att tiggeriet ska förbjudas! Det kan knappast vara folkviljan som sagt att rikedom ska fördelas så snett. Kan vi då tala om ”demokrati”? Är det inte snarare diktatur och en censur som gör att det nästan aldrig talas om orsakerna.
Missar du programmet så kan du se det på SvT Play.
Så enkelt är det ju. Och köparen av krigsproduktionen är i första hand staten. Det vill säga, till exempel skattebetalarna i USA. Men de som betalar, skattebetalarna, måste ju göras motiverade så de inte knorrar över försvarsutgifterna.
Med en enorm propaganda mot den kommunistiska idé som går ut på att skapa ett samhälle utan profitörer på mänskligt arbete kunde man få det amerikanska folket att känna sig hågade att huka under allt större försvarsutgifter under det kalla kriget. Sovjetunionen stod ju för ofrihet och slaveri, menade man på. Och få är de amerikaner som genomskådar sitt eget samhälle, att det finns i det närmaste obegränsad frihet för företag att sko sig på den arbetande befolkningen vars rättigheter på arbetsmarknaden är starkt tillbakapressad. Också i vårt land är det få som lyckas se bakom kulisserna vilka som har den reella makten och drar i trådarna.
Men så föll ju Sovjetunionen och därmed motivationen för det amerikanska folket att axla kostnaderna för statens digra vapenköp från försvarsindustrin, som ju har sina marionetter i regeringen.
Ett nytt hot måste uppfinnas.
Ja, så sa man att nästa stora krig är kriget mot terrorismen. Problemet var bara att den enda terrorism som fanns var en och annan flygplanskapare. Och det är ju inget att få de amerikanska skattebetalarna att tömma sina plånböcker för. Det krävdes något mera.
I det fördolda och helt utan insyn skapades terrorister genom ett idogt arbete inom det amerikanska underrättelseväsendet. Inom mujahedin i Afghanistan hade man goda kontakter alltsedan USA försåg dem med vapen när de stred mot Sovjetunionen och den legala regeringen i Kabul 1979 -1989. Det var något att bygga vidare på. Och därför bekostade USA talibanskolor både där, i Pakistan och på hemmaplan, till exempel en skola i Boston.
Självaste Usama bin Laden stod på CIA:s avlöningslista sedan han värvades då han befann sig i Turkiet. Det är ingen hemlighet. Däremot ett faktum som sällan nämns.
Ändå kom USA så småningom att beröva Usama livet. Men USA är som bekant en mycket opålitlig vän så det är inget konstigt med det.
Först kastade USA skulden för attackerna på WTC och Pentagon 2001 på Usama bin Laden, men Usama själv tog aldrig på sig skulden. Tvärt om förnekade han all skuld, vilket ju är märkligt om han verkligen hade legat bakom dessa illdåd. Alla andra terrorister är ju snara med att ta på sig ansvaret för vad de ställer till med, annars är det ju meningslöst. Det är ju som när konstnärer signerar sina tavlor.
Egentligen borde man ju fråga sig vad Usama skulle vinna på det som hände den elfte september. Men den frågan ställer ingen.
Däremot hade starka ekonomiska intressen i USA en hel del att vinna på dessa attacker. Först sköt försvarsbudgeten i höjden och det amerikanska folket var åter igen beredda att betala för ökade försvarsutgifter. Och så startade George W Bush sitt globala ”krig mot terrorismen”. Att det var amerikanska underrättelseväsendet som låg bakom attackerna skulle vi ju aldrig få veta. Det är fortfarande en förnekad sanning, men bevisen är överväldigande. Många har arbetat hårt på att ta fram dem. Men de är självklart inte officiellt accepterade.
Det starkaste beviset är ju att inga skyskrapor någonsin har kollapsat på grund av bränder, bortsett från WTC 1, 2 och 7. Och det allra märkligaste är väl att WTC 1 och 2 föll rakt ner utan att välta åt något håll, så höga de var. Det är osannolikt. Men det osannolika kan ju inträffa. Dock inte två gånger på samma dag! Och knappast tre gånger!
Men varför kollapsade WTC 7? Det är så märkligt att man från officiellt håll nästan låsas som att det inte ens hände. Det är en kollaps som nästan aldrig nämns och visste du inte om det så är det just därför du inte vet om det. Och även denna byggnad föll i fritt fall precis rakt ned som om det hade varit sprängexperter som rev den. Och nog är det tydligt att den sprängdes. Det syns ju på film. Och byggnaden träffades bevisligen aldrig av något kapat plan!
När försvarsminister Donald Rumsfeld den 22 oktober 2001 sa att kriget mot terrorismen “kanske inte tar slut under vår livstid”, tycks det som att han har blivit sannspådd. Och just när detta meddelades förklarade United Defense, ett av banken The Carlyle Group delägt bolag, att det skulle introducera aktier på börsen till ett värde på upp till 300 miljoner dollar. I svenska pengar var det då över tre miljarder kronor! Banken hade direkt kontakt med topparna i den gamla Bush-administrationen, som ju iscensatte detta krig mot terrorismen. Bankens ordförande, Frank C. Carlucci, var ungdomsvän till Donald Rumsfeld.
En av bankens delägare, George H.W. Bush, råkade vara far till USA:s dåvarande president, George W Bush. När fadern själv var president, hette hans utrikesminister James Baker. Denne var vid denna tid också en av Carlyle Groups delägare. Så när presidenten höjde försvarsbudgeten hamnade mycket pengar i Carlyle Group och dess ägare och kunder berikades. Kriget mot terrorismen påverkade såldes presidentfamiljens egen privata ekonomi högst påtagligt positivt!
Kriget mot terrorismen gynnade således vapenindustrin. Tillverkar man vapen så måste man ju sälja vapen och för att sälja dem måste det finnas en marknad. Om den marknaden är staten så måste ju skattebetalarna tycka att det är en nödvändig utgift. De har ju sällan så mycket aktier i vapenindustrin att de går med vinst såsom till exempel familjen Busch gjorde. Det var detta ”krig mot terrorismen” som utgjorde motivationen.
Kriget ledde också till att amerikanska företag fick tillgång till oljan i regionen.
George W Bush har haft ett förflutet i oljebranschen. Människorna han hade i sin stab kom nästintill uteslutande från denna oljebransch. Oljeindustrin investerade 9 miljoner dollar till Bushs valkampanj och något ville de ju ha tillbaka för att det.
Vicepresidenten Dick Cheney hade varit styrelseordförande för Halliburton, som ju fick feta kontrakt avseende Iraks olja! 1998 sa han: ”Jag kan inte komma på något tillfälle då en region så snabbt blivit så strategiskt viktig, som den Kaspiska.” Och det har han ju absolut rätt i.
Condoleeza Rice satt i nationella säkerhetsrådet och i styrelsen för oljejätten Chevron. Hon blev USA:s utrikesminister 2005. Hon fick en oljetanker döpt efter sig. Chevron fick också feta oljekontrakt i Irak. Hon efterträdde general Colin Powell som utrikesminister. Han, i sin tur, har en lång och blodig armékarriär bakom sig. Mest känt borde ju vara då de amerikanska soldaterna i maj 1968 mördade 375 civila barn, kvinnor och män i byn My Lai (också känd som Song My) i Vietnam, utan tillstymmelse till militära skäl. Powell var den områdesansvarige officeren. Han försökte med all sin kraft tysta ned massmorden.
Oljeindustrin stöttas av militären och transportministern i Busch-administrationen, Norman Y. Mineta, hade nära band till det militärindustriella komplexet såsom styrelsemedlem i Lockheed-Martin, världens största tillverkare av militärflygplan, vapen och raketer.
I samma administration hette energiministern Spencer Abraham. Han och inrikesminister Gale Norton var bägge gamla i oljebranschen.
Samma kontroversiella förhållanden gäller alla ministrar som Busch hade i sin regering. Och det var dessa som hittade på kriget mot terrorismen, det krig som faktiskt skapade den terrorism vi ser i dag! Nu är dessa terrorister självgående, tycks det. Men bevis finns kring hur de finansierar sina operationer. Pengarna kommer från Saudiarabien, USA:s främsta bundsförvant i regionen jämte Israel. Intressant nog förskonas både amerikanska, saudiska och israeliska medborgare och intressen från attacker från terroristernas sida. Det finns en förklaring till det som alla borde kunna förstå.
Intressant är väl också att president Bush bad Dashle att begränsa utredningen kring händelserna den 11/9 (sic!).
Vad som inte tycks förskonas är världsarvet. Det drabbar hela mänskligheten nu och för all framtid!
De människor som dör är regionens muslimer, både civila och stridande parter på båda (alla) sidor. De stridande är, precis som det amerikanska folket, helt förda bakom ljuset. Att de utkämpar en strid som regisseras av CIA är de helt omedvetna om när de offrar sina egna liv. Men det är inget nytt. Krig har alltid vinnare och förlorare. Och alla krigs första förlorare är sanningen. Därför tror de flest att USA bekämpar terrorismen när USA i själva verket håller liv i den.
Och vad kan passa bättre än en det smeknamnet på den karln?
”Ryssland skulle bli en del av samma värld som den vi lever i. Vi lärde oss att säga välkommen på ryska: ‘privetstvovat’.
Men efter krig i Georgien, brutalitet mot Ukraina, annekteringen av Krim och maffiametoder i gasbranschen är förtrollningen bruten. Det är tvärstopp för den ryska tillväxtmaskinen. Och Putin är utstött ur ‘den anständiga världen’.” / Staffan Heimerson.
”Ryssland skulle bli en del av samma värld som den vi lever i.”
Javisst. Och den kan beskrivas så här: Efter krig i Afghanistan, brutalitet mot Irak, störtandet och mördandet av Libyens regeringschef , liksom Iraks , plus maffiametoder i oljebranschen är förtrollningen bruten. Det är tvärstopp för den amerikanska tillväxtmaskinen. Och Obama borde vara utstött ur den anständiga världen.
Jag kunde ju ha lagt till de pågående försöken att ödelägga Syrien och störta, samt mörda landets regeringschef Bashar al-Assad, med terroristerna som ombud.
Kanske är Ryssland av samma skrot och korn, men bara som en fis i vinden om man jämför.
Putin är en av få i denna värld som kan hindra USA:s presidenter att helt ohämmat förgöra världen, våldta dess folk och utarma länders ekonomi. Och just därför öser Staffan Heimerson galla över honom. Träck spolar man ned på toaletten, men Heimerson är allt för stor för att det ska vara möjligt.
eaqhan 