Lördagsläsning: Istider och lite till


Det talas om uppvärmning

 

Men hur blir det med istiden? Kommer den?

Ja, den kommer, men vi kanske skjuter upp den med vår globala uppvärmning, säger en del. Men det tror jag inte på. Istiden dröjer så långt in i framtiden att vi har fått slut på de fossila bränslena långt innan dess. Men det finns också helt andra teorier. Klimat är en ingen enkel fråga som ni snart ska se.

”Den senaste istiden varade sisådär en 100 000 år; sedan kom en varmare paus om cirka 15 000 år och därefter är det dags för ny istid med islager som täcker hela Sverige. Isen under den senaste istiden gick så långt ned som till Nordtyskland och London… Tanken är onekligen svindlande – det vi tror vara det naturliga tillståndet här uppe i norr är inte sol, slask och vinter utan egentligen megavinter med hundratals meter av packad is. Och under denna kommer allt materiellt vi har skapat och byggt att ligga krossat…”  / Forskning & framsteg.

Så när kommer då istiden? Därom tvistar de lärde, som man brukar säga. Men med tanke på att den nuvarande mellanistiden har varat i omkring 12.000 borde nästa istid komma de närmaste ett eller två tusen åren. Å andra sidan menar vissa att vi med vår uppvärmning av jordens klimat kommer att påskynda istiden istället. Kanske den är här redan om 200 år! Och hur skulle det i så fall hänga ihop?

Jo, ”ny forskning från Norge och USA att Golfströmmens dagar kan vara räknade och att klimatet kan bli kallare, som under ’illa istiden’.

isarna i Arktis och på Grönland smälter fortare än förut … Färskvattnet lägger sig på ytan av norra Nordatlanten och hotar att stoppa de djuphavsströmmar som driver cirkulationen.

Om det salta ytvattnet mellan Norge och Grönland fortsätter att spädas ut blir det till slut så lätt att det inte längre sjunker ned på havsbottnen för att strömma tillbaka söderut. Då skulle själva drivpumpen i den nordatlantiska strömmen stanna.” / DN

Allså; om inte ytvattnet sjunker finns det inget som ”drar” den varma Golfströmmen mot norr och då blir det kallare, havsisen breder ut sig och mera soljlus refketeras ut i rymden som en självförstärkande effekt och jorden kyls ned. Istiden är här igen!

Men om vi bortser från detta scenario, vad är det annars som driver klimatet åt istider och mellanistider, alltså vad skapade dessa växlingar innan människan fick makt att påverka händelsernas gång?

Milutin Milanković var en matematiker, astrofysiker och ingenjör som är mest känd för sin forskning kring hur skillnader i jordens bana kring solen resulterar i klimatförändringar. Teorin kom att kallas Milanković-cykler. / Wikipedia

Jag utgår ifrån att ni redan känner till cyklerna, annars får ni klicka på länken och läsa mera.

Till att börja med var det inte många som föll för Milankovićs idéer, men numera är de allra flesta överens om att det är dessa cykler som driver klimatets växlingar mellan varma och kalla perioder. När någon utmanar en teori som vunnit nästan total acceptans, då blir det riktigt intressant! Lars Franzén är en sådan utmanare. Han och en del andra kritiker menar att Milanković-cyklernas effekt är alltför liten för att kunna påverka klimatet så drastiskt att vi får dessa istider och mellanistider. Det är faktiskt något som jag själv har funderat över om det kunde vara möjligt.

Torvmossar

Lars Franzén arbetade vid Institutionen för geovetenskap vid Göteborgs universitet* och intresserade sig för torvmossar. Det han fann var att mossarna har stor betydelse för klimatet genom att de när de tillväxer fungerar som effektiva koldioxidsänkor genom att i deras inre skapas syrefria miljöer och därmed bryts inte organiskt material ned. Därmed stannar kolet i mossen.

När mossen växer blir den högre, som en liten kulle, och regn som faller på mossen kommer så småning om att rinna mot kanten där mossen kan fortsätta att breda ut sig och binda ännu mera koldioxid.

När atmosfärens koldioxidhalt börjar sjunka blir klimatet kallare och till slut infinner sig istiden. Franzén ”ansåg att ismassans rörelser medförde att infrusen torv transporterades ut mot ismassans kanter. Där kunde den söndermalda torven – tillsammans med övriga växtrester – exponeras för luftens syre. Nedbrytningen tog fart och koldioxid och metan frigjordes i atmosfären. Det ledde till en ökande växthuseffekt och när klimatet blivit tillräckligt varmt för att övervinna ismassans värmereflektion, den så kallade albedoeffekten, började en snabb issmältning.” / Forskning & Framsteg

När istiden klingar av kan processen börja om på nytt!

Medan en fördubbling av koldioxidhalten från de nivåer som rådde före industrialiseringen beräknas ge en temperaturökning på nordliga breddgrader om ca 2-4 grader ger en motsvarande sänkning en temperaturminskning på hela 20 grader, varför mossarnas förmåga att sätta igång en istid är betydande.

Det här förklarar också varför istiderna den senaste årmiljonen har varit jordens normala tillstånd och mellanistiderna undantag om cirka 10.000  – 15.000 år. Det är den tid på vilken mossarna hinner växa till sig och sänka koldioxidhalterna igen.

Det är en elegant teori, men också den är än så länge kontroversiell.

*Franzén avled i cancer vid 62 års ålder.

Men jorden är gammal och den sorts ”moderna” istider vi har haft i senare geologisk tid har inte alltid funnits.

”I själva verket har jorden haft en hel rad istider av varierande längd och styrka, och klimatet har växlat mellan vad man brukar kalla ‘växthus’ då tropiska temperaturer sträckt sig ända till polerna och det inte funnits något istäcke alls, och ‘ishus’ då det funnits permanenta istäcken. Samt möjligen ‘snöboll’ – då hela jordens yta varit frusen.” / ALLT OM VETENSKAP

Snöbollsjorden

Den i dag så välkända plattektoniken, som skapar så förödenade katastrofer med jordbävningar och vulkanutbrott, har också haft drastiska klimateffekter genom att flytta landmassor och därmed ändrat havsströmmarna.

En levande planet

Vi lever verkligen på en planet som lever sitt eget liv. Och i det långa perspektivet har människan ingen egentlig påverkan. I det korta perspektivet hotar vi dock många djur- och växtarter och till och med vår egen existens. Men livet lär gå vidare som det alltid har gjort även om vi redan har satt igång jordens sjätte massutöende.

Man talar om den stora meteoren som utrotade dinosaurierna, jordens femte massutdöende. Men antagligen utlöste den också gigantiska vulkanutbrott som slog sista spiken i kistan för många livsformer. I så fall var det en samlad effekt som bland annat raderade ut dinosaurierna.

Jordens största kända massutdöende

”En havsnivå som sjönk med 100 meter, omfattande algblomningar och våldsam vulkanism gjorde livet omöjligt för många arter. Så beskrivs katastrofen som ledde till jordens första massutdöende för 444 miljoner år sedan då 86% av alla djurarter försvann. Det var syrebrist och vätesulfid som låg bakom massutdöendet snarare än kyla eller ökad syrehalt som forskarna tidigare trott.

Dessutom var jordens geologi i uppror då med explosiv vulkanisk aktivitet som, tillsammans med några nyetablerade landväxter, också kan ha bidragit med näringsämnen till havets alger. Det förstenade asklagret högst upp på Kinnekulle är en rest av denna vulkaniska aktivitet.

Eftersom syrehalten var låg redan från början, kunde algblomningen förbruka nästan allt syre i haven och utplånade därmed möjligheten för många djur att överleva.

Vid den här tiden rådde ett extremt växthusklimat med koldioxidhalter långt över dagens. Djurlivet hade ännu inte klivit upp på land och bland de många djurgrupper som drabbades hårt var trilobiter, armfotingar och graptoliter.”Naturhistoriska riksmusets hemsida.

 

Advertisements

One thought on “Lördagsläsning: Istider och lite till

  1. Ping: Antarktis pallar inte längre – eaqhan

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s