En annan bild


Kvinnor

 

som stödjer Assad för sin frihets skull

På siten Vaken.se finns en video att beskåda. Engelsk  text.

Syrien Q Assad-stöd.jpg

Vill man vara välinformerad måste man lyssna på olika källor, inte bara på mainstream. De sistnämnda har ju valt sida, den som passar USA, Frankrike (som ju styrde landet mellan världskrigen), med flera.

Jag har tidigare vid flera tillfällen påpekat att de islamistiska rebeller som terroriserar landets regering och dess folk har stöd av de starka makterna i väst (länk), så det är ju inte konstigt att våra nyhetsrapporteringar utmålar Assad som en grym diktator. Naturligtvis är det ju inte så. Men även om så vore så var ju livet behagligt och standarden hög innan islamisterna förstörde landet och knappast någon kan vara nöjd med det katastrofala läget.

Läs också mer av detta som jag saxar ett pat citat av: ”Dock kan det ju vara svårt att stå emot i längden när det hela tiden matas in nytt folk utifrån. 2014 – 2015 var 86% av stupade terrorister utlänningar enligt uträkningar på ‘rebellernas’ egna siffror. De får alltså i princip ingen påfyllning alls inifrån. Vilka betalar och vilka beväpnar och försörjer dem?
Motsvarande siffror på regeringssidan var under samma tid 9% utlänningar… Alltså 91% var syrier som försvarade sitt eget land mot utländska ockupanter.

Vad är det dessa försvarar? Fri sjukvård, fri skolgång ända upp på universitetsnivå, en religionsfrihet som är så djupt rotad att den betraktas som en del av den syriska kulturen.

Syriska regeringen är FN-legitim och har folkrättsligt rätt och skyldighet enligt mandat från syriska folket i valet 2014 att försvara sitt land. Det är också de som har rätten att begära hjälp utifrån.
USA, Frankrike, Danmark, Israel och alla de hundratusentals avlönade terrorister som befinner sig i Syrien har däremot inget folkrättsligt stöd enligt FN-stadgan att befinna sig i landet.”

 

 

Annonser

Att skräpa ned hos andra


Och inte ta sitt ansvar

 

utan tycka att den man skräpat ned hos ska städa upp

Ja, om den saken har Sven en åsikt. Jag är böjd att hålla med honom. Vem gör inte det?

Sven om Grönlandsstädning.jpg

För att se vad Sven skriver ska du klicka här.

Högerpolitik och löntagare


Annat ord

 

för löntagare är arbetare och arbetarklass

Men särskilt det sistnämnda är i dag i det närmaste bannlyst. Ja, det finns till och med de som påstår att klasser inte längre finns! Konstigt!

Konstigt?

Nej, inte alls! Det är bara borgarklassen som vill radera ut klassbegreppet för det gör arbetare klassmedvetna. Det gagnar inte borgarklassen! Och därför klassas (!) alla som använder ord som”arbetarklass”, ”borgarklass” och ”klasskamp” som kommunister. Men de som mest framgångsrikt bedriver klasskamp i dag är just borgarklassen!

Idag stämmer det nog att just bara kommunster talar om klasser och klasskamp. Inga andra gör det längre. Man får dock tala om underklass, medelklass och överklass eftersom det är ord som inte avslöjar vad det verkligen handlar om, hur man förhåller sig till produktionsmedlen. Alltså om man äger dem eller måste sälja sin kroppsliga eller mentala arbetsförmåga till kapitalisterna på den öppna arbetsmarknaden.

Det är inte bara en fråga om ordval!

Man kan vara en kapitalist och ändå fattig som en kyrkråtta! Man kan vara löntagare och ändå rik som ett troll. Skillnaden är att en kapitalist äger kapital (som, väl att märka, inte är det samma som pengar!) och produktionsmedel. Det ger makt över de som de har anställt. De dikterar vilkoren. Och arbetare kan bara slåss för att försöka förbättra sina villkor. ”Arbetarklass” och ”borgarklass” är ord som signalerar klasskamp och samhällsklassernas oförenliga intressen, vilket inte ”underklass”, ”medelklass” och ”överklass” eller ord som ”socialgrupp” gör.

Det finns alltså ordval som gagnar arbetare och ordval som gagnar borgarklassens kapitalister. Och det finns politik som gagnar den ena gruppen och det finns politik som gagnar den andra gruppen. Men tyvärr, dagens arbetarklass tycks helt vilsen i politiken!

Opinion 2016.jpg

Idag slåss man inte på barrikaderna för sina rättigheter. På sin höjd är man organiserad i fackföreningar, vilka idag nöjer sig med förhandlingar och samarbete.

Idag sitter man framför TV:n och knyter näven i byxfickan över allt missnöje och kanaliserar det genom att dras till Sverigedemokrater eller andra högerpartier, vilket ju alla opinionsundersökningar kan bekräfta. Och vad ska man göra när inte ett enda parti finns kvar längre som verkligen driver arbetarklassens verkliga klassintressen? Inte ens Vänsterpartiet står längre för klasskamp värd namnet!

Mitt i eländet

Man får ju göra det bästa som går. Och då gäller det ju att i vart fall att i valen inte lägga sin röst på partier som inte gagnar andra än de besuttna och nationalsocialistiska intressen.

Björn Alvebrand skriver i ett inlägg om hur Alliansens politik fungerar – baserat på på backspegelns facit, vilket är något helt annat än vad dessa partier säger. Verkligheten är en sak som talar sitt tydliga språk. Propagandan är något helt annat!

Läs hans inlägg  här, om vad högerpolitik innebär!

Alvebrand - drivkrafter.jpg

Han avslutar inlägget med följade citatsamling:

”År 1990 var andelen fattiga i gruppen arbetslösa/sjuka stabil och på en relativt låg nivå, kring 6 procent.
Idag 2016 är samma grupp fattiga 33 procent – den kraftigaste fattigdomsökningen bland arbetslösa och sjuka skedde strax efter att den borgerliga regeringen tog över makten 2006.
(Källa: Statistiska Centralbyrån)

2003 räknades drygt 26 procent av studenterna som fattiga.
2013 är motsvarande siffra drygt 42 procent.
(Källa: Statistiska Centralbyrån)

2013 var medianinkomsten i Sverige 18 800 kronor.
Den som hade en inkomst under 11 300 i månaden hamnade därmed under fattigdomsstrecket.
Källa: Statistiska Centralbyrån)

På 20 år har den rikaste promillen i Sverige tredubblat sin andel av landets samlade inkomster.
Tillsammans har de en samlad förmögenhet på 1 120 miljarder.”