PRO och storsvindlarna

PRO påverkar

 

och gör skillnad säger man och slår sig för bröstet

”Med ca 400 000 medlemmar är PRO:s röst stark i samhället. I vårt arbete påverkar vi politiker och andra samhällsaktörer. Vi har ledamöter i kommunernas och landstingens pensionärsråd. Och runt om i landet kämpar tusentals PRO:are för en bättre situation för pensionärer.” Citat från PRO:s hemsida.

Det där får man ta med en nypa salt. Och särskilt när man ser på hur de för ut budskapet i medlemstidningen.

Hur kampen för högre pensioner förs får man leta förgäves efter i medelmstidningen. Men någon gång kan en liten rad smyga sig in om att skatten ska vara lika för pensionärer och arbetande. Tänk så radikalt! Det skulle minsann ge tjugolappar för en fattigpensionär!

Hela texten om Orättvis skatt – Nej tack! kan du läsa om du klickar på länken. I den stora delbilden visas hela texten.

Samma skatt, jo tack, men längre än så vågar PRO inte driva frågan om anständiga pensioner. Och inte ens de privata krämarna som skor sig på pensionärerna i vårt katastrofala pensionssystem vågar sig PRO på att lyfta fram i rampljuset. Kapitalister är heliga kor för PRO, så man får söka annan lektyr för att läsa om sådant, t. ex. Jan Guillou:

”Fram till för 17 år sedan ­hade vi den enkla ordningen att ­staten ­förvaltade medborgarnas pensionskapital. Det gick bra.

Men systemet gav inte liberaler och somliga liberala socialdemokrater någon ro. De ansåg att pensionsförvaltning … borde privatiseras. På så vis skulle vinsten hamna i privata fickor i stället … vilket ur liberal synpunkt alltid är att föredra. Medborgarna skulle dessutom få ökad så kallad valfrihet. I det här ­fallet bestod valfriheten i att vi alla skulle tränas upp till aktiespekulanter.”

Det var med det där sista, valfrihet och att vi vanliga arbetare äntligen skulle bli förmögna kapitalister, som de ville sälja in sitt förrädiska budskap till oss.

Det där var något som jag aldrig gick på. Inte blir man rik på sånt. Känner du kanske någon som blev det? Jasså inte! Nej, inte jag heller, faktiskt!

Och hur skulle det gå med pensionen ifall det blev en börskrasch? Det var det inte svårt att räkna ut, för det klarade ju till och med jag och pensionärerna fick ju känna på det redan under finanskrisen 2007 – 2008. Tänk om den hade utvecklat sig som börskraschen 1929!

Man försökte också slå i oss att pensionssystemet både skulle bli bättre och billigare, men alla vet väl ändå att man får vad man betalar för.

Nåja, det tycks som att de flesta ändå gick på dessa enkla lögner, annars hade det väl inte gått igenom. Eller ja alltså, eller annars är ju alternativet att det drevs igenom mot folkets vilja, vilket ju är detsamma som diktatur.

Det enda partiet som var emot ”reformen” var Vänsterpartiet, men vad det partiet säger vill ju folk inte tro på.

Jan Guillou skriver vidare om införandet av det nya pensionssystemet: ”Den ideologiska striden blev kort. På den tiden var sossarna sådana där moderna sossar som föredrog privatisering i stället för social­demokrati. Men kompromiss blev det förstås. Till en början skulle ­bara en liten del av pensionskapi­talet avsättas till valfri spekulation. Nåja liten, det handlar om hundratals miljarder.”

Och vissa vet att lägga vantarna på dessa miljarder som egentligen skulle gå till pensionärerna om det inte var så att vi lever i kapitalisternas förlovade land där snatteri är förbjudet men miljarsvindel är legalt så länge det är en affärsidé.

(Gå till småspararguiden!)

Och trots att denna svindel ökar i omfång så är det inget som går att läsa om i PRO pensionären. Istället tonar tidningen mera fram som en konkurrent till Svensk damtidning. Det hade ju varit tacknämligt ifall PRO använde sin tidning för att skapa opinion och syssla med undersökande journalistik i pensionärernas intresse.

(Gul fackförening, förklaring)

Av PRO och dess organ finns inget att förvänta sig. Tur att andra kan rota fram fakta om hur våra pensionspengar försnillas när varken så kallade intresseorganisationer, Pensionsmyndigheten, polisen eller våra politiker tar tag i saken. Det krävdes ett reportage av Kalla Fakta för att Pensionsmyndigheten skulle stänga ned skurkfonderna, men det lär komma nya. Myndighetens granskning är allt annat än trygg, om den ens existarar. Men värst är att pensionssystemet är så utformat att det inbjuder skurkarna. Därför måste det ändras i grunden. Varför inte återinföra det gamla ATP-systemet?

I förra inlägget, Tände eld på sig – varför, lade jag upp en massa länkar till tidigare inlägg om pension.