Nu är det måndag igen

Ny arbetsvecka

 

och för en del kanske den första efter semestern

Men de flesta har nog varit igång en vecka redan och börjar falla in i trallen. Hjärnan börjar bli alert igen och fokuserad på allvaret och den grå lunken. Och somliga älskar sitt jobb och är glada att vara tillbaka till det.

Personligen hade jag aldrig något problem med att knega, men jag saknar inte jobbet en sekund för det, nu som pensionär. Var sak har ju sin tid och världens bästa jobb hade jag och det enda jag saknar av det är ju inkomstnivån. Man går ju ned rejält i inkomst som pensionär numera när vi påtvingades det nya pensionssystemet.

Fan ta de partier som skrotade ATP-systemet!

Att vara skärpt och smart på jobbet kan vara en IQ-fråga. Så vilka har och har haft den högsta IQ:n? Jo det skriver Illustrerad Vetenskap om.

”Eftersom IQ-skalan först introducerades för runt 100 år sedan, har ingen av historiens största genier någonsin gjort ett intelligenstest, men forskare har ändå försökt uppskatta den genom att jämföra geniernas prestationer med andra personer från deras samtid.”

”Amerikanen William James Sidis är kanske den smartaste människan någonsin. Trots flera försök att uppskatta den har hans IQ aldrig fastställts, men den beräknas ligga någonstans mellan 250 och 300.” Länk som ovan.

Sådana där höga värden ligger ju inte jag på. Det är jag alldeles för intelligent för att begripa och megaloman är jag absolut inte. Storhetsvansinne saknar jag också!

Men en sak har jag tillräcklig IQ för att begripa och det är att varenda en av er som nu i dag går till era jobb, oavsett om det älskas eller hatas, är att lönen inte svarar mot prestationen och det skapade värdet som var och en av er åstadkommer varje arbetsdag.

Vart går då det extra värdet som ni alla skapar? Jo, det tillfaller dem som har er som anställda, företagarna. Det är det som ger dem vinst. Och skapar ni inte deras vinst så är det adjöss och god bye, alltså avsked! För sådan är ju kapitalismen! Den har ingen moral och den tar aldrig minsta mänskliga hänsyn. Den kan aldrig göra det, för varje företag är konkurrensutsatt och måste tänka på den egna vinstmaximeringen för att stå sig i konkurrensen!

Men tänk om alla som jobbar för lön själva ägde företagen. Då vore det socialism, ja kanske rent av kommunism. Sann sådan! Och all vinst kunde varenda en som skapar samhällets värden bli delaktiga i! Då rådde en absolut gemenskap. Det är faktiskt det som ordet ”kommunism” betyder – gemenskap!