Skrifter
som har förändrat historien
Det tas upp på bloggen Lindelof, som har olika författare. Och i detta inlägg skriver Mats Arner om ett av de kanske mest betydande verken i historien, Charles Darwins verk om arternas uppkomst. En synnerligen intressant text.
Tyvärr glömmer han bort att nämna Alfred Russel Wallace. Men i och för sig skrev denne fantastiske och fattige utforskare ingen bok som fick samma genomslag och betydelse som Darwins, så det föll ju lite utanför ramen. Men helt fel hade det inte varit att omnämna honom eftersom han övertygade Darwin i deras brevväxling om att han var på rätt spår.
Genom att samla in tusentals djur av samma art kunde Wallace se små variationer inom samma art och insåg att det betydde något. Dessutom lade han märke till att vissa arter inte finns på andra sidan geografiska hinder för arters spridning. Av detta drog han samma slutsats som Darwin och Darwin insåg att han kunde bli omsprungen av den fattige underklassaren Wallace och skyndade därför på att publicera sitt verk för att komma först och göra sig berömd för evolutionsteorin. Och där hade han också en fördel av att tillhöra den så kallade bildade överklassen i GB, till skillnad från Wallace.
Den vanliga visan alltså, som alltid! Upperclass har alltid en fördel! Men faktum är att Wallace fick en byst i Natural History Museum i London, vilken dock senare togs bort! Man kan ju undra över det. Överklassens ryggdunkande? Antagligen!
Ur ovan nämnda inlägg: ”Det finns i historien några skrifter, till antalet relativt få, som på ett genomgripande sätt har påverkat utvecklingens gång och förändrat hundratals miljoner människors tänkande.
Ett exempel på en sådan skrift är Nicolaus Copernicus Revolutionibus (1543) om himlasfärernas kretslopp, där jorden helt oväntat mister sin plats i solen och i ett enda svep reduceras till en planet bland alla de övriga. En liknande ställning intar Isaac Newtons Principia (1687), i vilken äpplet faller platt till marken, gravitationslagen lanseras och Keplers lagar får sitt rätta värde. Även Karl Marx och Friedrich Engels Kommunistiska manifest (1848) har visat sig vara ett arbete med väldig räckvidd. I framskjutna positioner ett snäpp längre ner hittar vi sedan Niccolo Machiavellis Fursten, Andreas Vesalius Fabrica, möjligtvis också Gullivers resor av domprosten Swift.”
Gôtt ändå att han även nämner Kommunistiska manifestet. Det gav ju arbetarklassen sitt klassmedvetande och kampglöd. Synd bara att borgarklassen har lyckats släcka lågan och medvetenheten. Sossarna har hjälp till!
Få vill tillerkänna marxismen ett vetenskapligt värde, men det är ju också frukten av borgarklassens klasskamp. Det är ju ytterst beklagligt.
om annat
För den som vill försöka lösa en ännu obesvarad vetenskaplig fråga kan ju försöka ge svar på det som undras över i bilden nedan.
Lindelof är ju inte den enda intressanta bloggen. Orkar man inte läsa så mycket kan man ju kika på eminenta bilder:
https://maltanita.com/2017/08/24/macro-bevingat-winged/
https://baraenbildavmig.wordpress.com/2017/08/26/pa-en-smutsig-kanadensare/
https://norradalarnasvildmarker.wordpress.com/2013/10/03/motljus/
Och så kan man finna fler fotobloggar i höger marginal på min egen fotoblogg där jag bland annat lade ut denna bild från Hisingen mot stan:
Du vet ju sen tidigare att Storebror ser dig hela tiden
GillaGillad av 1 person
Javisst! Jag var avlyssnad på 80-talet.
/Skvitt
GillaGilla
Han heter Mats Parner tycker stavningspolisen.
GillaGilla
Ja, just det. Tack, det var en djäkla skillnad. I bilden ser man det ju tydligt. Jag måste ha sluntit på tangenterna.
/Skvitt
GillaGilla
Snyggt foto ..
GillaGillad av 1 person
Tack!
/Skvitt
GillaGillad av 1 person