Dansande svarta hål


Astronomi

 

är bara ett av alla mina intressen

Idag skriver Astronomy Picture of the Day om 3C75. Det är en aktiv galax i vars centrum två svarta hål cirklar runt varandra och kommer att slås samman en gång i framtiden, varpå de kommer att sända ut gravitationsvågor.

Svarta hål dansar.jpg

APOD:s bild är en komposit av röntgenvågor, blått, och radiovågor, rosa. Min bild är också en kompositbild bestående av APOD:s och en bild från National Radio Astronomy Observatory.

6 tankar om “Dansande svarta hål

  1. Ja astronomi är spännande. Jag har tagit mig igenom ett par böcker av Lawrence Krauss och Stephen Hawking, men jag känner att det kanske är lite överkurs för en pensionerad metallarbetare som aldrig ens kom in på gymnasiet.
    Tråkigt att vetgirigheten aldrig drabbade mig när jag var ung istället, men numera finns ju andra möjligheter att skaffa kunskap och nu vill jag lära mig ALLT!
    Gravitationen är kanske en av dom mest spännande fenomenen och fortfarande vet vi väl väldigt lite om vad det egentligen är.

    Gilla

    • Ja, gravitation är knepigt, liksom magnetism. Ytligt sett kan det tyckas så självklart som man bara tar för givet, men hur kan något dra i något annat utan att beröra?

      Den vetenskapliga beskrivningen är ju kraftöverförande partiklar. Låt vara att gravitonen (https://sv.wikipedia.org/wiki/Graviton) ännu inte har hittats. Men, hur som helst, de här partiklarna gör ju inte saken mer lättbegriplig för en lekman, när man tänker efter.

      Om din skolgång: du kanske idag är mer beläst än många med högskoleutbildning. Det tror jag. Och mer klassmedveten, så klart.

      Ha en fin söndag!
      /Skvitt

      Gilla

      • Energi är också spännande. Vad jag förstår så finns inte ens en teori om vad det är.
        Einstein visade att materia och energi är olika faser av samma sak, men vilken sak?
        Jag brukar lägga en del av detta, energi alltså, på att bråka med dom religiösa på lite olika bloggar och om jag hade känt behov att övernaturliga förklaringar så hade jag utnämnt energin till gud. Den ser ut att alltid ha funnits, kanske t.om. innan universum bildades och Big bang kan vara just en fasövergång från energi till materia.

        Sedan tror jag du överskattar min belästhet ganska kraftigt, men tack ändå, alltid roligare när felet är åt det hållet.

        Gilla

        • När man grottar ned sig verklighetens botten inser man ingen förstår någonting.

          Vad är egentligen energi och materia? Vad är rum och tid? Vad är medvetandet egentligen innerst inne och hur uppstår det? Var i hjärnan finns det? Är det holistiskt?

          Vill man så kan man ju söka sig till religionen och säga att allt skapades av gud, men det leder ingen vart. Det enda det leder till är frågan hur gud skapades. Alltså tillbaka till ruta ett.

          OK. Allt har alltid funnits (kanske). Big bang uppstod kanske ur en bubbla i ett annat universum, som i sin tur uppstod som en bubbla, osv.

          Och kanske finns det hur många universum som helst. Vårt universum expanderar. Kanske börjar det påverkas av parallella universums gravitation så att det numera accelererar?

          Eller kanske ljusets hastighet inte är konstant utan förändras över tid och lurar astronomerna?

          Varför flyr livet? Varför stannar processerna i kroppen av så att vi dör? Är det talomererna som blir för korta och varför blir de det?

          Det finns så många frågor som vi kanske aldrig får svar på. Men det är klokt att inte grunna för mycket på dessa frågor. Annars förlorar man väl förståndet.

          /Skvitt

          Gilla

          • Nja jag tror snarare det är nyttigt för förståndet. Frågor som saknar vetenskapligt hållbara förklaringar är kanske det som är mest stimulerande att tänka på. Tankens frihet är som störst där.

            Varför livet flyr är nog relativt väl kartlagt dock och troligen är det gynnsamt för artens fortbestånd om individerna inte lever för länge. Om miljön ändras måste ju det naturliga urvalet kunna välja ur den genetiska variationen i en ny generation och alltför långlivade individer kan i värsta fall innebära att hela arten dör ut.
            Alla arters livslängd är evolutionärt betingad och finslipad för att ge just arten, men inte nödvändigtvis varje individ en överlevnadsfördel.

            Gillad av 1 person

            • Sant, det där med döden som en evolutionär nödvändighet. Jag tänkte på det när jag kommenterade, men hoppade över det för att kommentaren inte skulle bli för lång.

              /Skvitt

              Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s