Den politiske lögnhalsen

Finns ju många sådana

 

men gemensamt för dem alla är att de är högerpolitiker

Hur kan det komma sig? Faktiskt en dum fråga. Politiker vill ju vinna val. Alla vill det, så klart. Men driver man en politik som bara gynnar de rikaste, vilka ju inte är så många, då måste man få de mindre rika att också rösta på en sådan politik, fast det missgynnar dem. Och då kan man inte hålla sig till sanningen. Så enkelt är det.

Och som väl alla borde veta, så är det högerpolitik som gynnar de rika. Ulf Kristersson står för en sådan politik.

Bilden är hämtad från Politism, ett inlägg av chefredaktören Erik Rosén. Du kan läsa det här.

Jag saxar några av hans rader:

”För vad är det Moderaterna egentligen föreslår? Det finns inga reformer för att utjämna klasskillnader, ingen politik för att göra något åt inkomstskillnader. Ingen kritik av det fria skolvalet. Det som däremot finns är följande förslag:

• Besparingar på a-kassa och aktivitetsstöd med 4,7 miljarder kronor årligen.
• De vill göra så att färre omfattas av ersättningssystemen än i dag, vilket innebär att 1,6 miljarder kronor dras in.
• De vill spara in 4,5 miljarder kronor på sjukförsäkringen.
• De vill höja de redan skyhöga påminnelseavgifterna för CSN och slopa studiestartsstödet.
• De vill höja skatten för de som har sjuk- och aktivitetsersättning.
• Moderaterna vill också slopa det extra stödet till skolor i fattigare områden.

Vad vill de göra för pengarna de sparar in? Sänka skatter. Mest för de som tjänar mest. Mycket ska ha mer. Så ser moderat klasspolitik ut. Den kommer aldrig att ge ökad social rörlighet, och den kommer aldrig att göra klass mindre viktigt för hur det går för dig i livet.”

Solklara högerpartier är Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet, om någon nu inte visste det. Men även Sverigedemokraterna hör dit, om det kan vara obekant. Och de tar röster från Socialdemokraterna, ett parti som förlorar arbetarklassens (alltså vi vanliga knegare) förtroende i samma takt som de driver åt höger. Men då måste ju vanligt folk istället vända sig vänster ut, inte höger ut! Allt handlar ju trots allt inte bara om invandrare. Folk bör därför fundera över vad SD i övrigt vill. Och det är sannerligen inget som gynnar oss vanliga lönearbetare!

Lyssna istället på Jonas Sjöstedt! I förtroende gå han om Stefan Löfven.

I Almedalen sa Sjöstedt bland annat det som AFTONBLADET redovisar här. Visst är det bra, det han säger, men Skvitt skulle önska en än mer radikal politik av V. Men det är kanske inte möjligt. Allt för många skräms ju för den politik som är bäst för dem, så det är väl inte att tänka på att driva folkets politik alltför långt!

Läs Vänsterpartiets partiprogram här! Begrunda! Är det inte något för dig som knegar för lön, egentligen? Bättre alltså, när inget bättre alternativ finns. Tänk på det på valdagen så röstar du kanske rätt!

En vanlig löntagare tjänar på V:s politik

så Sjöstedt behöver inte ljuga!

Det finns en rädsla

Tilltron till media

 

är ganska stor i Sverige, att de förmedlar objektivt

Men det gäller ju främst de stora drakarna, ja även mindre tidningar, så länge de håller sig inom ramarna för det borgerliga samhället. Och det gör ju AFTONBLADET, EXPRESSEN, DN och SvD, till exempel. Så dem kan vi ju tro på. Och givetvis SVT och fyrans nyhetssändningar.

Men kommer det till en tidning som ges ut av det kommunistiska partiet SKP, tidigare känt som KPML(r), då vaknar skepsisen. Det är synd det, för där får man oftast en helt annan bild, inte minst om just sådant som berör och angår oss vanliga medborgare. Sådant som verkligen angår oss och belyser våra egna intressen. Där lyser kändisreportage och mode med sin frånvaro, för vad har det med oss att göra ?!

5 medielögner i krigets tjänst är något som bör läsas. Inte för att det berör oss och just vår situation här hos oss i Sverige, men det visar ändå hur vi blir förda bakom ljuset av våra vanliga media som vi har sådan stor tilltro till.

Däremot finns det annat att läsa som berör oss mera personligt i vår vardag och som våra så betrodda medier inte tar upp. Här några exempel:

Manifestationer till stöd för strejkrätten arrangerades på onsdagen i fem städer.

LO-ledningens och medlemsförbundens avtal med Svenskt Näringsliv, TCO och Saco om inskränkningar i strejkrätten.

En enad klubbstyrelse skrev ett uttalande till Fastighets förbundsstyrelse. De ifrågasätter där starkt de medlöpande förbundsstyrelserna åsidosättande av medlemmars intressen och rättigheter.

Generalstrejk borde vara svaret på attackerna mot strejkrätten. Inte kompromisser och kapitulation.

I Göteborg planeras ännu en utarmning av allmännyttans lägenhetsbestånd. Kommunala AB Framtiden och dotterbolaget Bostads AB Poseidon vill sälja hundratals lägenheter på Marconigatan i Frölunda till Skandia fastigheter. 

Sådan läsning borde väl vara viktigare för en knegare som försöker dra ihop till familjens nödtorft och även få pengarna att räcka till semestern (utan att finansiera den med sms-lån till allt från 100 till 1000 procents ränta*, eller ännu mer!), än vad Silvia hade på sig på senaste galamiddagen, viktguider, hur vi får bättre sex och analyser kring varför fotbollsmatchen gick som den gjorde. Det är ju precis vad tidning Proletären skriver om. Den är en tidning för oss! Den står för arbetarnas intressen och just därför är den ett alternativ till borgarklassens journalistik. Den står på en marxistisk grund, vilket många inbillar sig var något obskyrt. Men då är man politiskt obildad! Och det kan vi tacka borgarklassens ständigt pågående propaganda för.

All borgerlig propaganda har ju gjort att få faktiskt vet vad kommunism egentligen är. Det ligger ju i borgarklassens intresse, inte i vårt!

Min vän, adelsmannen – tillika yrkesmilitär, kan sin Marx. Kanske är han lite ovanlig i det sammanhanget, men han tycker att kommunismen är en vacker tanke som, men inte fungerar. Det har ju historien visat, anser han. Och det är ju nästan så jag måste ge honom rätt. Stora misstag har ju skett, men man måste också komma ihåg att kommunism tar sin tid att verkligen åstadkommas och att borgarklassen har ansatt varje sådant försök med motangrepp. Och hittills har de vunnit den kampen.

Liksom många andra, ja faktiskt nästan alla, så tror min vän att kommunism är synonymt med Sovjetunionen. Men mer fel kan man inte ha! Och faktiskt har Sovjetunionens ledare ett stort ansvar för denna missuppfattning i och med att de kallade sitt sociala experiment för kommunism. Men att förklara detta närmare kräver ett helt nytt inlägg.

Du som vill veta mera om marxism, läs här!

---

* Ocker

Nepal

I skuggan

 

av världens händelser

För oss handlar Nepal mest om Mount Everest och nyheter om bestigningar av berget. Särskilt när större olyckor inträffar. Vad som i övrigt händer i landet tycks vara helt ointressant. På gott och ont. Som till exempel att USA (eftersom det ännu inte har hittats tillräckligt attraktiva naturresurser att lägga vantarna på) hittills inte har försökt att blanda sig i för att krossa den nya regeringen. Den består nämligen av en majoritetsregering med brett folkligt stöd och som kallar sig kommunistisk.

Men inom landet försöker givetvis kapitalismens krafter sabotera allt för att krossa den demokratiskt valda regeringen genom att sprida falska rykten, till exempel att den vill införa diktatur och angripa religiösa traditioner och försämra relationerna till grannländerna. De två nepalesiska kommunistpartierna (Förenade marxist-leninister och Maoistiskt centrum), som nyligen slog sig samman i ett enda parti (Nepals kommunistiska parti), tillbakavisar med bestämdhet dessa påståenden.

Målet för den nya regeringen är att prioritera folks grundläggande behov, att bekämpa prisökningarna och korruptionen och trycker på att Nepals folk måste delta i denna process genom fackföreningar och partiorganisationer. De viktigaste frågorna anser regeringen vara att eliminera fattigdomen, höja lönerna, ge bönder bättre villkor, öka exporten och minska handelsunderskottet, samt bekämpa korruptionen och det ska göras genom att bibehålla goda relationer med den privata sektorn.

Det här låter knappast särskilt kommunistiskt, men det är en klar vänsterprofil som regeringen har. Och det räcker för att skrämma borgerligheten, där så som på alla andra ställen i världen, inklusive Sverige. Nu får man väl hoppas att inte utländska kapitalistiska intressen blandar sig i den spirande demokratiska socialismens försök att modernisera landet efter alla sina år med monarkistisk diktatur. Lycka till Nepal!

---

 Om Nepal

Landguiden

Jordbävningen

PDF om Nepal

KOMMUNISTISK MAJORITETSREGERING VILL TA NEPAL UR FATTIGDOMEN