Om pandemin


Statestik

och en tanke

Antal döda i Covid 19 är just nu 6555 personer. Det är 0,07% av Sveriges befolkning.

Antalet smittade är just nu 230514 personer. Det är 2,31% av Sveriges befolkning.

Det går att läsa mer här.

Myndigheterna utmålar närmast ett skräckscenario. Passar vi oss inte så dör vi allihopa! Ja, nästan så. Har de drabbats av en psykos? Det verkar inte bättre. Risken att dö är mindre än chansen att vinna på lotto!

Gnuer, zebror, antiloper, men även gnagare och många andra vegetarianer, betar växter i Serengeti. Växtätare finns på alla kontinenter utom i Antarktis. Och alla dessa djur älskar att leva och vill inte dö. Döden för dessa djur kommer nästan alltid i form av ett rovdjur. Kan de hata så hatar de rovdjuren.

Men tänk om rovdjuren inte fanns! Då hade de förökat sig som gräshoppor och kalätit hela Serengeti. Och när det var gjort fick de sprida sig till resten av Afrika. Ett Afrika som hade blivit som Sahara. Så alla dess gnuer, zebror och övriga vegetarianer borde vara tacksamma för lejon, vildhundar, hyenor och övriga. De borde tänka ”bra att de finns, bara de inte äter just mig!”

Det finns invasiva arter. Sådana som har hamnat fel, oftast pga människan. Och de ställer till det för att de inte har några fiender. Resultatet är att andra inhemska arter dör ut. Australien är ett praktexempel på detta.

Hur är det då med människan?

Vi är ju inte per definition en invasiv art. Men vi saknar predatorer som kan hålla vår population nere på en nivå som gör att vi inte ”kaläter” vår planet, så som gnuer, zebror och andra gräsätare skulle göra om inte rovdjuren fanns.

Vi har bara mikrober som drabbar oss till och från. De är osynliga för ögat. De är små. De kallas bakterier och virus. Vi skräms lika mycket för dem som gnuer och zebror skräms för lejon och hyenor. Men utan dem skulle de dö svältdöden.

Det är sak samma med oss människor. Vi behöver farsoter som decimerar oss, annars kommer vi att äta upp hela vår planet. Vi är på god väg att göra det.

Vi utrotar djur. Vi tar bort deras habitat. Vi skövlar skogarna. Vi förstör klimatet. Kort sagt, vi saboterar allt för oss själva. Vi äter upp vår egen planet.

Vi vill inte dö. Men vi måste bejaka farsoter. De är de enda som kan begränsa oss så vi inte fungerar som en invasiv art utan predatorernas populationskontroll.

Visst vill ingen av oss dö, men vi måste dö i farsoter i mängder. Vi är på väg att bli för många. Vi är på väg att göra planeten till ett enda stort Sahara. Just därför är det inte bra med alla restriktioner i coronans värld. Grymt, men sant!