Pensioner och S kräftgång, m.m

Sossarna krymper

år efter år, som alla vet

Den naturliga väljarbasen har alltid utgjorts av det arbetande folket. Alltså arbetarklassen, som man sa på den tiden när man vågade prata klarspråk om samhällets klasser (se nedan*!)

Men nu är ju sådan retorik i det närmaste portförbjuden. Särskilt inom borgerligheten och numera även inom socialdemokratin. Och det är ju ett katastrofalt svek mot partiets självklara väljarbas. Å andra sidan är det ju inget nytt. Redan Kata Dalström påtalade risken med att driva höger ut i politiken. Wikipedia.

I dag har arbetarklassen inget självklart parti att rösta på. Vänsterpartiet borde vara det, men den massiva borgerliga attack som partiet är ansatt av skrämmer bort just dem som borde ha mest att vinna på dess politik. Men V dras också med en ryggsäck bestående av vurmen för Stalins så kallade kommunism (se nedan **!). Vad man borde ha gjort istället för att bara ta avstånd från detta vore ju att påtala vad kommunism egentligen är. Och därmed ta avstånd från den utveckling som skedde i Sovjetunionen, men inte från kommunismen som politisk ide´.

Partiet har dessutom odlat tanken på allas lika värde. Fin tanke i och för sig. Inte tu tal om det. Men problemet är att de vill välkomna alla från hela världen även de som hyser helt främmande uppfattningar om kvinnosyn och andra värderingar som det vi själva står för. Sådana som inte låter sig integreras i vårt samhälle; muslimerna tänker jag ju i första hand på. Och det vinner ju SD poäng på.

För att sitta kvar vid makten godtog Socialdemokraterna punkt 44 i januariöverenskommelsen. Den som skulle leda till fri hyressättning i nyproduktionen av hyresrätter. Det skulle betyda att förhandlingar om hyrorna mellan Hyresgästföreningen och fastighetsägarna icke skulle förekomma. ”Hyresvärd och hyresgäster ska då på individuell basis komma överens om hyran.”. Och det var Centerpartiets krav för att stödja Stefan Löfven som statsminister.

Centerns krav bevisar ju med all önskvärd tydlighet att partiet står på kapitalets sida och emot arbetarklassen. Längre ut på högerkanten är detta ställningstagande än tydligare, vilket får mig att omyndigförklara en stor del av arbetarklassen när det gäller politisk medvetenhet. För om så inte varit fallet, att många arbetare röstat höger, så hade dessa partier inte behövts för att ge S regeringsmakten.

När det gäller fri hyressättning i nyproduktionen av bostäder berör det bara mindre än en procent av beståndet i dagsläget. Och det kan ju tyckas vara ganska obetydligt. Förespråkarna menar att det ska leda till fler bostäder med hyresrätt. Men det gagnar bara folk med stor inkomst. Och så klart hyresvärdarna.

På sikt skulle detta förslag om fri hyressättning säkerligen även gälla äldre fastigheter i och med att det skulle vara ett paradigmskifte. För att förstå mig: en omfattande renovering av en äldre fastighet kan betraktas som en nybyggnation. Och då gäller fri hyressättning! Sen befinner vi oss på ett sluttande plan där hyresrätterna utsätts för allt högre hyror. På lång sikt skulle dessutom alla gamla hyreshus ersättas av nyproduktion och äldre hyreshus rivas i förtid. Ett hårt slag mot alla som inte har råd att köpa sin bostad!

Jag drar en parallell

När omsättningsskatten ifördes var den tänkt att vara tillfällig. Men sen blev den permanent på 25% och kom att kallas moms. Bertil Ohlin som var partiledare för Liberalerna, på den tiden kallat ”Folkpartiet”, var starkt emot och sa att om den infördes så skulle den stanna kvar och permanentas. Och så blev det.

Omsen (1960 infördes som en tillfällig omsättningsskatt på 4,2 procent och som togs ut i konsumentledet. / Wikipedia) Momsen är ju en skatt som främst drabbar de med sämst inkomster. För har man så man knappt klarar sig så skattar man ju för varje utgift, till skillnad mot de mer besuttna som kan sätta pengarna på banken, köpa aktier eller satsa på annat som inte är momsbelagt, till exempel på en villa vid Medelhavet.

Det här var en av de första riktigt stora reformerna som signalerade en högerkurs inom Socialdemokratin. Och den drabbade bara låginkomsttagarna. Sen kom ju möjligheten för kapitalister att sko sig på välfärden och att driva skolor, mm. Sossarna har helt enkelt blivit ett liberalt parti! Arbetarklassen har man helt skyfflat under mattan. Inte så konstigt att partiet går kräftgång.

Vad sossarna borde göra

Välfärden behöver förstärkas. Och det kostar pengar. Och det finns pengar. I Sverige bor det både miljonärer och miljardärer. Låt dem betala mer i skatt! Beskatta deras inkomster mer, deras fastigheter, deras aktieinnehav och andra förmögenheter!

Ta bort momsen!

Höj pensionärernas inkomster så att de går att leva på dem. Och det är troligen det som skulle få Socialdemokraterna att få egen majoritet. Pensionärerna är ju en stor del av de röstberättigade.

Aldrig tidigare har produktiviteten varit högre än nu. Det betyder att det skapade värdet som arbetarna genererar är större än någonsin. Det borde avspeglas i pensionerna. Men istället vill politikerna höja pensionsåldern! Och det är ju helt fel och en högerinriktad politik som även sossarna ställer sig bakom. Inte konstigt att de tappar stöd. Inte konstigt att S går kräftgång!

* Samhällsklasser

Allting kan indelas i klasser. Samhällsklasser i den borgerliga ideologin definieras i socialgrupper efter inkomst. Utifrån det kan man aldrig dra några långtgående analyser. Men det gagnar borgarklassen i och med att det lägger en dimridå över samhällets struktur och dess inneboende konflikter och motsättningar, ty dessa består icke i skillnaden mellan olika gruppers inkomster.

Om man däremot delar in samhället i arbetarklass och borgarklass får man en teori med sprängstoff! Och det gagnar bara den klass som saknar inflytande, makt och kapital. Och skillnaden mellan dessa klasser är väsensskild.

Skillnaden är att arbetarklassen är den klass som skapar alla reella värden, t. ex. står på bandet på Volvo och monterar bilar. Utan det arbetet hade inga bilar blivit till och Volvos ägare hade inte tjänat ett enda öre. Alltså är volvoarbetarna de närande och Volvos ägare, som höstar in vinsterna av arbetarnas svett och möda, de tärande när de lever av andras svettiga slit som skapar ett mervärde de aldrig får tillgång till, ty det tillfaller ägarna!

** Kommunism

Idag är många väldigt okunniga om vad den kommunistiska idén egentligen är. Många tror att det rådde kommunism i Sovjetunionen och än i dag råder i Mina och Nordkorea. Inget kan var mera felaktigt.

En minimalistisk beskrivning kan göras såhär:

I det kapitalistiska samhället finns två klasser, borgarklassen och arbetarklassen. Den förstnämnda äger produktionsmedlen och kapitalet. Den senare klassen har bara sin arbetskraft att sälja på marknaden.

I princip behövs inte borgarklassen eftersom arbetarklassen står för all produktiv verksamhet och skulle kunna driva den på egen hand i kollektiv eller statlig regi. Detta var en stor del av arbetarklassen medveten om för hundra år sedan. Idag tycks det vara glömt. Men då ville många göra uppror och revolt mot borgarklassen. Man ville göra revolution! Målet var kommunism.

Men kommunism skapas inte på en gång. Efter revolutionen lever ändå borgarklassens idéer vidare för en tid. Och det betyder att arbetarklassen måste utöva en diktatur över borgarklassen. Då denna klass är i minoritet och arbetarklassen i majoritet har termen ”Proletariatets demokratiska diktatur” myntats, vilket även kallas ”socialism”.

När väl alla borgerliga idéer har dött bort och arbetarklassen har all makt i samhället är kommunismen genomförd. Av detta förstås att varken socialism eller kommunism har sett dagens ljus än så länge.