För den som ogillar Windows 8 och 10


Jag ogillar W10

 

och är inte heller en vän av W8

Tian är jag helt obekant med, men jag vet att att jag ogillar den versionen lika mycket som åttan, vilken jag har prövat när jag har fungerat som datorsupport för vänner. Jag kunde bara konstatera att det var en otrevlig bekantskap. Fast man kan ju vänja sig, så klart.

Windows 10. - 2.jpg

Jag kör fortfarande W7 på min dator, den som jag lät Europadata bygga åt mig när min förra burk pajade och det bara fanns W8 att köpa i affärerna.

Den affären ångrar jag inte en enda sekund. Visserligen gick datorn på (om jag minns rätt) 13.000 kr. Men om motsvarande hade funnits färdig i butik hade den sannolikt kostat omkring 30.000 kr!

Sen dess har jag renoverat burken två gånger och också uppgraderat den med kraftfullare hårdvara. Senaste gången fick den en av den tidens allra kraftfullaste processor. Men tyvärr var den alltför kraftfull skulle det visa sig. Windows 7 klarar nämligen inte uppdateringarna, för W7 inte stödjer processorn! Det får jag regelbundet meddelande om från Windows.

Nu gäller ju dessa uppdateringar oftast att täppa till säkerhetshål, men jag har program som effektivt stoppar malware (t. ex. IObit Malware Fighter 5 Free), så jag klarar mig nog utan Windows hjälp.

Unsupport.jpg

En dag kanske jag i alla fall måste skaffa W10 och nu ser det ju kanske inte lika mörkt ut om jag skulle falla till föga. Det finns nämligen ett program, som om jag har förstått det rätt, kan få W10 att se ut som W7. Då kommer ju saken i ett helt annat läge.

Program Classic Shell.jpg

Jag har ju, som ni förstår inte prövat programmet, men om ni lider under W10 och saknar Start-menyn som den var förr, då går det att använda Classic Shell och slippa nymodigheterna i Windows 10 och få tillbaka kontrollen som den var i Windows 7, eller XP, utlovar PC-tidningen. Är man inte prenumerant kan man hämta programmet här.

Bilder på hur det kan se ut med Classic Shell på datorn kan du se här.

Annonser

MAC driver mig till galenskap


Psyket

 

är det dit MAC vill få mig?

Kanske lite överdrivet. Den själsliga hälsan kan ju räddas genom att jag kastar mig ut från … nej förlåt … kastar ut fanskapet, min MAC-dator, genom fönstret. Eller, som det slog mig igår; kanske kan jag installerar Windows operativsystem på den usla apparaten. Det är ju trots allt operativsystemet som inte funkar.

Jag ska höra med Europadata. De kan fixa det mesta. Muskedundret jag använder i vanliga fall (stationär) , t. ex för att skriva detta inlägg, har de byggt. Funkar perfekt! Windows 7, tack och lov. Fast processorn är för vass för att att ha stöd av Microsofts 7:a. Det kan jag leva med, för jag vill inte ha 10:an.

Men det här med MAC!

Det eviga bekymret. Det är ett operativsystem som inte kommer ihåg några inställningar alls! Det är ett operativsystem som borde beredas plats på ett demensboende! Läs och döm själv!

Igår skulle jag sticka emellan två TV-program med att kika på nätet via min MAC mini-dator som är kopplad till min TV. Det är det enda jag använder den till efter att ha konstaterat att den är hopplöst obrukbar till allt annat.

MAC dysfunktionellt.jpg

Som vanligt hade den ju glömt mitt nätverk. Men det är jag ju van vid. Det kan den till och med glömma bort mitt upp i ett program jag ser på. Poff, så får jag koppla upp mig igen! Och aldrig att den kommer ihåg det från gång till gång. Så är det ju inte med PC:n. Bara att sätta på den och gå ut på mitt trådlösa nätverk. No problems! Det bara finns där. Så som det ska!

Men min MAC! 

Ibland hittar den inte ens mitt tangentbord, MACs eget bluetooth-anslutna keyboard. Och när det inte kan hittas kan det vara ett helvete att få kontakt med det. Bara att få de rätta dialogrutorna att visa sig kan vara ett rent helvete. Det räcker inte att göra på samma sätt varje gång eftersom rätt rutor inte alltid kommer upp!

Ja, ni läste rätt! Det är hipp som happ från gång till gång! Se länk nedan! Det är som om Macintosh vill driva mig till vansinne.

Och som sagt: Igår skulle jag sticka emellan två TV-program med att kika på nätet, SVT play, via min MAC mini-dator som är kopplad till min TV, det enda den duger till och knappt det ens.

Då råkade jag se att tangentbordet inte var anslutet. Det händer då och då. Operativsystemet känner inte igen det! Och bluetooth-kontakten kan därför inte upprättas! Fy fanken så kass! Men det är ju Macintosh i ett nötskal.

Helt nödvändigt var det inte för att jag skulle kunna se det jag ville se, men det retade mig och därför villa jag fixa till anslutningen. Vilket alltså stötte på problem, som vanligt. Stora problem! Som vanligt!

Efter tre kvart hade jag fixat det. Tre kvart!

Och då ska ni veta att jag har kämpat med detta många gånger. Och jag är inte senil. Det är MAC som inte gör som jag vill. Det finns ingen logisk väg att gå! Det finns många sätt att göra det på, men den väg som gick sist går kanske inte nästa gång. Den vägen vill helt enkelt inte visa sig! Plötsligt finns den inte på operativsystemets karta!

Macintosh blackout!MAC Keabord waiting.jpg

Ibland krävs en inloggningskod till tangentbordet!

Jo, ni läste rätt! Inloggningskod för tangentbordet! Så korkat är det! Har det någonsin förekommit på en Windows-dator? Nä!

Ibland inte.

Eller snarare sagt, ibland dyker inte den dialogruta upp som behövs för att logga in på tangentbordet, så det går inte att skriva in koden, men på något obegripligt sätt så kan det sluta med att jag ändå kan komma åt tangentbordet utan att jag begriper hur det gick till. Fattar ni? Jag gör det inte!

Ibland räcker det att stänga av fanskapet och sätta på den igen. Men det måste ske med den fysiska knappen. Det går inte med ”Shut down”! Då är bara problemet kvar. Och det kan det vara även när jag trycker på den fysiska knappen för att stänga av fanskapet.

MAC dysfunktionellt 2.jpg

Jag snöade in på problemlösningen och missade därför TV-programmet. Som tur är så kan jag se det senare. Men ska det verkligen behöva vara så här? Jo, med en MAC, men inte med Microsofts Windows.


Mer+pil.jpg om MAC

MAC – hippsomhapp-funktionalitet!

Apple – skumraskföretag

Mac – den stora besvikelsen

 

MAC – hippsomhapp-funktionalitet!


Olika besked

 

Grattis, ditt tangentbord är anslutet!

Alltså, jag säger bara det: med en Windowsdator ser du inte ens ett sådant meddelande. Du ansluter och sedan är det anslutet, punkt slut! Inga problem!

Men med en MAC från Apple är det en annan sak. Ena stunden är tangentbordet anslutet och i en annan stund är det inte det. Det är hipp som happ. Så man måste ansluta igen, om det går – vill säga.

Ibland går det och ibland går det inte. Och man får upp på skärmen att tangentbordet är anslutet, men så är det inte alltid, trots att MAC säger det! Bilden nedan visar olika meddelanden vid samma tillfälle, bara olika skärmbilder som jag har lagt in i samma bild. Jag gratuleras för att jag är ansluten, men MAC söker fortfarande en anslutning! Och det kan pågå hur länge som helst!

Mac är skit 10.jpg

”Gratulerar till anslutningen, men jag söker fortfarande efter den!” Tack för det, MAC!

Till råga på allt ville skärmbordets tangentbord inte heller visa sig, så inget gick att skriva! Tack för det, MAC!

Det bästa jag kan göra är att köpa ett tangentbord avsett för PC, trådlöst men utan Bluetooth-anslutning. Å andra sidan kan man ju aldrig veta när MAC ska uppföra sig korrekt igen. Kanske redan nästa gång, vad gäller just detta problemet. Men då är det säkert något annat som fanskapet har bestämt sig för att djävlas med!


Mer+pil.jpg

Mac – den stora besvikelsen

Apple – skumraskföretag

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Mac är skit 7.jpg

Mac är skit 9.jpg

Mac är skit 4.jpg

Mac är skit 6.jpg

Mac är skit 8.jpg

Mac är skit 5

Apple – skumraskföretag


Dyra telefoner

 

och dyra datorer som är dåliga

Jag kan inte se någon anledning att köpa deras produkter. iPhone och iPad har jag ingen erfarenhet av, men deras MAC-dator dessvärre.Mac är skit 4.jpgTitt som tätt nås jag av information om detta företag som knappast är smickrande för dem. ”I USA har senaten avslöjat att elektronikjätten Apple undviker att betala miljardbelopp i amerikansk bolagsskatt.”. / Källa.

Företaget har byggt upp en image kring sig som lite lyxigt och något som kunderna ska fås att känna en extravagant status av genom att äga deras produkter. Och det har de lyckats med. Knepet är enkelt: Låt det kosta! Sån’t går folk på!

Deras datorer har jag erfarenhet av genom min MAC-mini och det är ingen rolig bekantskap, ska ni veta! Det kommer jag till strax, men innan dess: ”Apple kan få fängelse för strypta telefoner”.Mac är skit 3.jpgNär Microsoft lanserade Windows 8 blev jag djupt besviken på gränssnittet. Windows 8 var en katastrof, tyckte jag, så istället köpte jag alltså en Mac mini. Jag behövde helt enkelt en ny dator i den vevan då Microsoft hade slutat med Windows 7. Min gamla hade ju kollapsat.

Efter månaders tragglande med min Mac gav jag upp. Den var bara en enda stor besvikelse. Rätt som det var försvann ju bilden på skärmen uppåt och jag såg ingenting. Visst gick det att få tillbaka den, men sällan gick det på första försöket. Och råkade jag komma lite för långt åt höger med muspekaren dök det upp ett grått fält som täckte en tredjedel av av höger bildfält.Mac är skit 9.jpgVerktygsfältet i nederkanten går att dölja, men det är inte alltid så lätt att ta fram det igen! Det ska hoppa upp när man för muspekaren ned i kanten på skärmen, men så funkar det inte för det mesta. Inte på första försöket, inte på det andra heller, men ibland efter tio försök. Ja, jisses!

Men det här är ju inte det värsta med den här Apple-datorn! Galenskap efter galenskap visar sig hela tiden.

Jag skaffade mig helt enkelt en ny dator genom att låta ett företag skräddarsy en åt mig med Windows 7 och det blev ett muskedunder, ska ni veta. Och helt klart mycket billigare än om den hade gått att köpa i butik med samma prestanda.Dator W7.jpgInte heller Microsoft undgår min kritik eftersom Windows 7 inte längre stödjer min kraftfulla processor. Microsoft vill att jag uppgraderar till W 10. Och det vill jag inte. Fast en dag blir jag ju tvungen. Det förstår jag ju.MS ej stöd.jpg

Nåja, det var ju en parentes!

Så nu tillbaka till den verkliga katastrofen, MAC-datorn. Den jag insåg att jag inte kunde ha till något annat än att se på SVT play och liknande med på min TV-skärm.

Google Chrome visas dock inte precis så som på mina PC-maskiner, så jag försökte installera Firefox istället. Självklart den version som är anpassad för MAC. Resultatet ser ni nedan i bild. Och Safari var inte heller någon höjdare. Inte på MAC. Det är faktiskt bättre på PC!Mac är skit 7.jpgJa, ja. Vad säger man?

Ni som följer mig har ju sett att mina inlägg illustreras av bilder. Och att bildbehandla i MAC var ingen höjdare! Först och främst insåg jag att jag skulle behöva inköpa Photoshop för många sköna tusenlappar för att få MAC-versionen av programmet. Det var det inte värt. Jag har ju PC också, som tur är.

Det näst bästa var ju att installera ”Photofilter” i min MAC. Det finns gratis till båda operativsystemen. Det är långt sämre, men kunde ju få duga. Oops! MAC sa att jag inte fick installera det, trots att det var MAC-versionen! Det var då jag gav upp och numera har jag denna skitdator enbart till att se på strömmad media och inget annat.

Den enda fördelen jag hittills kommit på är det lilla formatet som gör att jag kan ha den vid TV:n. Men det finns ju PC i samma format, så när MAC pajar så blir det en liten PC istället. Aldrig mera MAC!

Mera frustration

Det sista som hände mig var att fanskapet inte kunde leverera ljud via min TV! Jag vidtog alla åtgärder som stod till buds i det lilla som MAC erbjuder av inställningar, men det fanns inga åtgärder för att avhjälpa felet!Mac är skit 4.jpgJag stängde av och satte på, men fortfarande funkade det inte. Jag stängde av igen och startade upp igen och då funkade det. Det där är en process som tar sin lilla tid, för seg är ju fanskapet också.

Fler och vanligare problem med MAC

Det som alltid dyker upp är att MAC alltid kopplar bort mig från mitt trådlösa nätverk. Inte bara efter att jag har stängt av den, utan det räcker att jag pausar ett program. Och ibland mitt under spelning. Då är det bara att försöka få upp verktygsfältet på skärmen, vilket kan kräva många försök innan det lyckas.

Häromdagen krävde MAC att jag loggade in mig på min egen router. Men när jag skrev in lösenordet påstod MAC att det var fel lösenord! Jag gjorde ett tiotal försök med samma resultat, även när jag försökte gå en annan väg. Då var jag nära att bara kasta ut fanskapet. Men efter två avstängningar så funkade det som det skulle. Utan inloggning!Mac är skit 6.jpgTangentbordet ansluts med bluetooth. Om min MAC hittar det, alltså. Och det kan ta sin tid. Ja, det kan ta dagar!Mac är skit 8.jpgEtt tag körde jag med mitt Windows-tangentbord. Det var innan jag hade hittat skärmtangentbordet i min MAC, vilket var bra mycket klurigare att hitta än i Windows, precis som allting annat. Men då gick det inte att skriva @, vilket jag just då hade behov av.

Så till slut fick jag äntligen igång det fysiska MAC-tangentbordet. Men det kunde heller inte skriva @. Det blev ”, eller 2!

Nåja, efter mycket lång tid löstes även detta problem. Det gällde ”bara” att använda en tangentkombination och en helt annan tangent än den som var märkt med @! Hur ska man veta det?

Titt som tätt tappar MAC alltså bort MAC-tangentbordet och var gång jag försöker få det att funka på samma sätt som vid tidigare försök, så krånglar det. Vissa dagar är det helt omöjligt. Andra dagar går det på mindre än en halvtimme! Jippi!Mac är skit 5Och så var det dialogrutorna. Små djävla dialogrutor. Men kanske kan det finnas en helt ologisk väg att gå för att justera det. Men fan tro’t, för jag har inte lyckats under de år jag nu har haft fanskapet. Så jag måste fortfarande luta mig fram med glasögonen på för att kunna läsa dem. Men (puh!) efter år av slit med skiten kan jag dem utantill så det problemet är nu löst när det gäller de vanligast förekommande.

Tja, detta var ett axplock av bedrövligheter som hänger samman med MAC. Och jag förundras fortfarande över de människor som använder MAC och säger att det är skitbra.

Populärt datorprogram – ett hot


CCleaner

 

är ju ett populärt program sedan länge

Men nu hackades det nyligen och har använts för att sprida skadlig kod. Läs mer på PC-tidningens hemsida, som skriver att ”över 130 miljoner datorer världen över riskerar att få virus genom ett av de mer omtyckta verktygsprogrammen – CCleaner.”

Datorhot - ccleaner.jpg

Jag har använt programmet i många år, men sedan jag för en tid tillbaka fick trubbel med det har jag avinstallerat det. Att det skulle bero på skadlig kod vill jag inte tro. Snarare att programmet inte såg att jag använder en SSD-disk. Det är i alla fall så jag tänkte.

Här är ett ruskigt bra program som jag tycker alla bör ha i datorn för att hålla den fräsch; Glarysoft Utilities. Och så rekommenderar jag lika mycket Malwarebytes.

Helt klart kan det finnas många andra program som man behöver. Kolla till exempel på PC-tidningens Fördelszonen. Programmen som finns där är testade av redaktionen.

Söndagsfilmen


Helt otrolig

 

är manöverförmågan hos de ryska 

Jämför man världens övriga stridsplan framstår de som rena tegelstenarna i luften.

Ryskt flyg - manövrer.jpg

Och varför denna skillnad?

Under första världskriget kämpade stridspiloterna ofta genom att jaga varandra man mot man i halsbrytande manövrer i luften för att försöka skjuta ned varandra. Under det andra världskriget förekom dessa så kallade dogfights fortfarande, men i mindre utsträckning.

När kriget var slut hade jetplanen utvecklats och fokus låg på fart och utvecklandet av robot- och andra avancerade system i flygplanen. Men dogfightens tid ansågs vara förbi. Dock icke i Sovjetunionen. Där vidareutvecklade man planens manöverförmåga till det rent otroliga. Det kan du ju själv konstatera i videon nedan.

”RUSSIAN PILOTS ARE CRAZY”

Nej, de är inte galna. De har bara verktyget som gör det ”omöjliga” möjligt.

Det har nu gått många år sedan Sovjetunionen föll. Och strax innan började Sovjet öppna upp för en viss insyn. Då fick väst komma in och kika lite på de ryska planen. Sveriges television var där tillsammans med en svensk militärattaché. Han skulle uttala sig om de ryska stridsplanen och han tycktes inte veta vad han borde veta. Synd att jag inte kan hitta det programmet på nätet.

Vår svenske ”expert” kunde konstatera att det plan han kikade på var väldigt vackert, men samtidigt menade han att det var som om de ryska konstruktörerna/formgivarna helt hade glömt sina färdigheter när det kom till de bakre regionerna på planet. Och så kan det ju tyckas, eller hur.

Ryskt flyg.jpg

Men det var alltså just rumpan på planet som gjorde det ”omöjliga” möjligt! Men det hade vår svenske ”expert”, militärattachén, inte en susning om!

När man idag utmålar den ryska militär- och försvarspolitiken som ett hot mot oss så grundar man kanske det på samma sorts okunskap, eller så sprider man medvetet en falsk propagandabild. Jag vill nog helst luta åt det sista. Varför?

Då var det lätt att förstå

Det är ju inget nytt. Man spred falsk propaganda mot Sovjetunionen eftersom det var ett politiskt system som förhindrade kapitalister att sko sig på folkflertalet. Och ett sådant system hatar borgarklassen eftersom den lever på att utnyttja arbetarklassen. Och tänk, ve och fasa, om detta samhällssystem skulle sprida sig till västvärlden! Vad skulle då borgarklassen leva av? Det fick bara inte hända.

Alla medel var tillåtna för att störta sovjetsystemet. Alla medel utom krig eftersom kärnvapnen hade utvecklats. Precis efter andra världskriget hade Sovjetunionen en berättigad oro för att USA skulle bomba Sovjet med kärnvapen, så man såg till att skyndsamt skaffa egna. Vad hade man att välja på?

Men kärnvapen är ju vapen som kan förstöra hela vår civilisation. Så man började förhandla för att få bort de strategiska vapen. ”Den 18 juni 1979 undertecknade USA:s president Jimmy Carter och Leonid Brezjnev ett fördrag om nedrustning. … USA:s president Ronald Reagan sade upp SALT II-avtalet den 26 maj 1986 och överskred senare samma år gränserna för antalet missiler som angavs i avtalet.” / Wikipedia

SALT II 1979.jpg

En annan verklighetsskildring

Medan Sovjetunionen lade stora resurser på att stödja tredje världen och bland annat finansierade den stora Assuandammen i Egypten, så sysslade USA med neokolonialism och berikade så på länderna i bland annat Afrika, vars korrupta regimer hölls under armarna av USA. Med hjälp av denna utsugning hade USA råd att kapprusta Sovjetunionen till ruinens brant samtidigt som bland annat svenska media visade upp livsmedelsbutiker i Moskva med tomt gapande hyllor och människor i kö för att köpa det lilla som fanns, dock utan att med ett ord beröra den verkliga orsaken bakom varubristen.

Men idag

Idag behöver inte borgarklassen oroa sig för kommunismen (*)och arbetarklassens maktövertagande. Idag vill borgarklassen i väst bara åt den ryska marknaden. Planeten är ju begränsad, men kapitalisterna i väst vill ha kontrollen över hela världen, den är ju i alla fall så liten.

Jorduppgång.jpg

Och därför fortsätter man i väst att sprida lögner om Ryssland på samma sätt som man gjorde mot Sovjetunionen.

Men också ett annat skäl

Det är väl knappast någon nyhet att rustningsindustrin är en stark politisk faktor. Ingen tror väl att den inte vill tjäna ännu mer pengar. Och då krävs hotbilder, både verkliga och uppdiktade, och konflikter i världen. Därför ser världen ut som den gör. Det är kapitalismen som driver fram det! Glöm aldrig det!

Men det är ju söndag

Så låt oss roa oss med lite triviala ting så vi (ni, alltså, jag är ju pensionär) inte grubblar för mycket resten av dagen utan utvilade kan gå till jobbet i morgon.

Vad sägs om lite vetenskap om oss själva? ”Fynd av mänskliga kvarlevor i en nordafrikansk grotta flyttar människans historia hela 100000 år tillbaka i tiden och ifrågasätter Östafrika som ‘mänsklighetens vagga’.” / Illustrerad vetenskap

Duger inte det så varför inte kika på katter som beter sig som folk? Eller den som blev en riktig höjdare på nätet och som du säkert redan har sett. Den kan ju ses igen, så klart. Alltså när ingenting kan störa en popcornälskare.

Och sen en helt annan sak

Ni vet, när en dator fått en tid på halsen så tenderar den att bli slö. Men jag använder regelbundet ett makalöst program.

Glary Utility.jpg

Jag har använt gratisversionen av det i ganska många år nu helt utan problem. Och bäst nytta har jag av funktionerna i fliken längst till höger (2). När datorn känns slö är det dags för Glary att fixa till det. Du kan ladda ned det här.


(*) Per definition rådde aldrig kommunism i Sovjetunionen och har aldrig hittills heller funnits i något annat land heller. Det förstår var och en som vet vad kommunismen egentligen står för.

 

 

 

Ett beslut


För andra gången

 

pajade min dator som var specialbyggd

Jag älskade den. Den var ganska rejäl och till ett pris som verkligen var juste. Det var ett bygge enligt mina egna specifikationer och det var Europadata som fixade det.

min fotoblogg skriver jag aldrig några texter, men jag gjorde ett undantag. Datorpaj.jpgJag fick kommentarer:  ”Ja jag vet hur det känns när datan pajar.” Jag avstod från att tillrättavisa. Data är ju data och maskinen man kan se data på är till exempel en dator. Många gör fel där!

Fel gjorde även jag. Jag skrev: ”Min superdator ska ju renoveras.” 

Men jag rättade mig sen. Ljuga vill jag ju inte, så jag skrev: ”OK, det där med superdator är kanske överdrivet. Mycket överdrivet egentligen. Med superdator menar man ju egentligen sådana där datorer som forskarna använder och som tar upp ett större rum. En sån har jag INTE!
Men vattenkyld 16-processors med i7, ett av de bättre grafikkorten (inte det bästa för det behöver jag inte) och tre hårddiskar – SSD + två vanliga (1TB + 2 TB) är ju inget som brukar tillhandahållas av de vanliga teknikbutikerna. Och om så vore skulle den säkert ha kostat minst 30.000. Min kostade 13.000 och reparerades och uppgraderades för 2.500. Och det tycker jag var jämförelsevis billigt. Synd bara att den redan är paj IGEN.”

Nu har jag tänkt om. Europadata skiter jag i. OK att de byggde en fantastisk dator åt mig, men nu har den pajat två gånger! Det får räcka! Mitt förtroende är förbrukat. Så det blir nog en vanlig ”köpedator”, trots allt. Hårddiskarna plockar jag ju ut och stoppar in i min hårddiskdocka så inget går förlorat.