Ge djuren musik!


 

 

Nu kommer helgen

 

och då passar det väl med något annat än politik

Som det här med att djuren älskar musik lika mycket som vi.

Annonser

Söndag


Vakna upp

 

till en söt chock (alternativ svenska: sötchock)

Orsaken till min lilla parentes är just detta med särskrivningar. Just detta ord går ju att skriva både ihop och isär. Men det finns andra som inte funkar när man särskriver:

Särskrivning 5.jpg

Fast det där var ju en parentes. Inte det som som jag tänkte ni skulle roas av. Det var ju en sötchock som jag hade utlovat, eller hur? Här kommer den:

Kan man bli annat än förälskad i dessa små varelser?

Men hur mycket vet vi om dem egentligen? Som till exempel hur mycket de vet om sig själva. Där har mycket hänt rent vetenskapligt bara under min livstid.

När jag var barn var den vanliga uppfattningen att djur bara följde sina instinkter. De var som programmerade robotar. Men nu vet vi bättre och därför bör vi också självklart visa djuren mera respekt. Eller hur?

Man vet sedan tidigare att delfiner, chimpanser och elefanter har ett självmedvetande. De känner igen sig själva i en spegel. Men när jag var barn hade vi en collie och vi gjorde spegeltestet med den och såg att den inte fattade nåt. Den skulle kolla bakom för att se vem som var där. Men det är ju en hundras som inte är känd för att var särskilt begåvad.

Nu visar det sig att en fisk är mer intelligent än vår gamla jycke. I vart fall när det gäller att känna igen sig själv. ”Forskarna använde en beprövad teknik där de placerade flera fiskar av den tropiska korallrevsarten framför speglar, i experiment i vattentankar vid Osaka City University i Japan. På fiskarnas kroppar placerade de sedan en brun fläck som de själva bara kunde se i spegelbilden.

När fiskarna fick syn på sin spegelbild och noterade fläcken försökte de få bort fläckarna genom att skrapa sina kroppar mot hårda ytor …” Läs mer.

Fiskmedvetande.jpg

Jag kommer osökt att tänka på sportfiskare som fångar fisk på krok enbart för fiskandets skull. När fisken är landad, fotograferad och vägd, släpps den fri igen. Vad ska det egentligen tjäna till annat än att förnöja fiskaren? Jag blir faktiskt lite upprörd.

Det är inte fel att fiska för att få mat, men att fiska och bara släppa tillbaka fisken är ju ett djävla djurplågeri. Alla vet ju att även en fisk känner smärta.

Känslor i djurvälden

Varför inte en video som visar att djuren är känslovarelser, vilket ju Konrad Lorenz påpekade. Han sa: ”Djur är känslovarelser med litet förstånd”. Och det ligger mycket i det.

Och en politisk rörelse

Tycka vad man vill om detta, men läs gärna vad de står för. Kunskap är ju aldrig fel.

”Djurens Befrielsefront är en svensk undergrupp till Animal Liberation Front (ALF), vilka är ett internationellt nätverk av aktivister. Dessa arbetar med direkta aktioner mot djurförtryck, så som fritagningar från farmar eller sabotera egendom för att öka förlusterna. Eftersom DBF arbetar med olagliga aktioner har de ingen central organisation eller samordning.”

Ett dödande läkemedel


Läkare varnar för Voltaren

 

salvan med Diklofenak mot bland annat muskelvärk

”Vi avråder från användning av den här gelen. Den har en högst begränsad nyttoeffekt. Men framförallt är den farlig för miljön, säger familjeläkaren Björn Ericsson, …

Diklofenak kan inte tas hand av avloppsreningsverken utan strömmar ut i vattendragen där det skadar exempelvis fiskar.

Som gelform är det extra farligt då det mesta av medlet spolas ut i avloppet. En tub Voltarengel räcker för att förorena sötvatten motsvarande 25-metersbassänger …

När du använder sådan här gel tar huden endast upp fyra procent av medlet. Resten duschar du bort. Den medicinska effekten av medlet blir alltså väldigt liten samtidigt som miljöpåverkan blir väldigt stor, förklarar Björn Ericsson.” Det skriver AFTONBLADET och låter läkemedelsföretaget GSK, GlaxoSmithKline, komma till tals och försvara produkten. Det är ju givetvis i deras syniska intresse.

”Det är viktigt att … läkemedel baseras på en vetenskapligt fullständig bedömning av effekterna för både patient och miljö, skriver, Helena Bladh, läkare och medicinsk expert på GSK …”. (Samma artikel.)

Hur är det då med miljöpåverkan?

Jo, vi har ett bra exempel från Indien.

”Indien 1990: miljontals gamar. Indien 1995: nästan inga gamar. På några få år decimerades Indiens gambestånd med drygt 97 procent.

Från att ha hyst flera miljoner asätare hade landet tömts. Djurkadaver som tidigare hade länsats av gamar låg nu och ruttnade i flera veckor, drog till sig hundar och råttor som i sin tur spred rabies och andra sjukdomar.

Forskare misstänkte svält eller virus då de ansåg att inget annat hade kunnat orsaka så många dödsfall. Först 2004 kom svaret – gamarna dog efter att ha ätit as efter boskap som behandlats med läkemedlet diklofenak.” / forskning.se.

Diklofenak 2.jpg

Det är en sanning som GlaxoSmithKline tiger om för profitens skull. Helena Bladh, läkare och medicinsk expert på GSK, sprider fake news! Är inte det emot läkaretiken? Men det är väl en princip som står tillbaka för aktieägarnas intressen.

Trots svåra miljöskador är substansen godkänd i EU!

”Tidigare i år hittade forskare stora mängder diklofenak i skånska vattendrag. Exempel på varumärken som bygger på diklofenak är Voltaren, Arthrotec och Eeze, men medlet finns även i generiska läkemedel med samma innehåll och verkan.” (Källa som ovan.)

Stackars stadens vilda djur


Nu ska nyåret firas

 

och då ska det ta mig fan smällas smällare

Eller hur? Tänk så viktigt! Skumpa, fylla och fyrverkerier! Men hur många tänker på de stackars vilda djuren i stadsmiljön?

En del låter sina små skyddslingar, katter och hundar, få frid på hotell. Men de vilda? Vart ska de ta vägen?

Nyårssmällare.jpg

Jag såg en hare vid nyår förvirrad och skrämd springa som en galning, först 20 meter åt ena hållet, tvärstannade, sprang som en galning ett antal meter åt ett annat håll, tvärstannade och sprang som en galning i ny riktning, tills den försvann ur min åsyn. Den var vettskrämd! Frågan är om den överlevde kvällen!

Vem tänker på djuren en nyårsafton? 

När jag paddlade kajak


Det var på västkusten

 

och jag gick ofta iland på små öar

Det var skönt att vila, sola och bara njuta av naturen, eller för att äta lite mat. Men en sak var skrämmande, all plastbråte som låg i vikarna.

Jag vet inte hur många timmar jag ägnade åt att elda upp så mycket jag bara kunde. Givetvis inte på klipporna, men det fanns sand- och gräsytor där eldandet inte gjorde någon bestående skada. Det var ju ett bra sätt att kombinera solbad/vila med nyttig miljövård. Men hur mycket jag än brände plast så fanns det oändliga mängder som jag inte hade möjlighet att sanera.

Det var sällan plastproblemet uppmärksammades på den tiden. Men redan då på åttio- och nittiotalen var alltså problemet stort. Det kunde jag se med mina egna ögon.

Och värre har det blivit

Oräkneliga ton plast förorenar haven och stränderna. Djur skadas, svälter och dör. De trasslar in sig i linor och får magen full med plast, vilket leder till allt från mättnadskänsla och med åtföljande svält till dödlig ileus, strangulation och förstoppning.

På Play Ur kan man se ”Valen och plastpåsarna” fram till 31 juli 2020. Ett skrämmande reportage om en val bland många, ett djur bland många andra arter, som fallit offer för vår tids kanske värsta nedskräpningsproblem. Det är ju ett fruktansvärt djurplågeri!

Man får också se hur man försöker städa stränderna i Norge. Ett sisyfosarbete så länge vi låter miljontals ton plast hamna i naturen. Programmet rekommenderas! Idag går det att se reprisen på Kunskapskanalen 17:35 – 18:20 .

Valen o plasten

Vi kommer aldrig att kunna städa bort allt skräp så länge det dumpas nytt hela tiden och i ökande omfattning. Det finns bara en lösning; låt det aldrig hamna i naturen. Men till dess måste saneringsarbetet fortsätta.

Skvitts rekommendation till alla kuststater 

I bland annat Sverige har vi de så kallade EU-migranterna. Och i många andra länder, utan dessa, finns det folk som ingen annan försörjning har än tiggeri. Men slå då två flugor i en smäll. Låt dessa personer under den varma årstiden samla ihop plast på stränderna och ge dem en ersättning för varje kilo de samlar in. Det får dem att känna sig nyttiga, stärker deras självkänsla och skulle ge dem en bättre inkomst. Har ingen politiker tänkt på detta?

Det är ju ganska enkelt. Kör ut dem på morgonen till öar och utsatta stränder och hämta dem på kvällen, väg deras ”fångst” och betala därefter. Man kan ju också göra något trevligt efteråt för dem och ställa upp med ett enklare boende åt dem. Och givetvis ska de försäkras och ha tillgång till mat, vatten och mobil nödtelefon. Det är lätt att falla och skada sig på hala klippor.

Ekosystemens känsliga balans


Ett bra exempel

 

finner vi i Yellowstones nationalpark och vargens roll

Den sista vargen sköts i Yellowstone 1926. Det förändrade allt. Men det skedde gradvis varför få noterade det.

Men 1995 återinplanterade man vargen, fjorton stycken, och så sakteliga återgick nationalparken till sitt gamla jag. Det var en dramatisk förändring som skedde på ganska kort tid och det var till det bättre för många arter, ja hela ekosystemet och mer därtill visade det sig.

Vargens viktigaste byten är hjortarna. När vargen återinfördes och stammen växte lärde sig hjortarna att undvika platser där de lätt föll offer. Och det fick en dramatisk effekt. Asp och pil, hjortarnas favoritföda, började växa upp igen. Bär, örter och buskar började frodas och insekterna ökade därför i antal, vilket gynnade många småfåglar.

Mer skog, speciellt asp, gynnade bävern, som började bygga fler bon med tillhörande fördämningar. Det ledde till att fler uttrar kunde få ett större livsrum, vilket även gällde till exempel bisamråtta, vissa reptiler och naturligtvis fisk i de översvämmade vattendragen.

Eftersom prärievarg (Canis latrans) konkurrerar med varg (Canis lupus) om de mindre bytena dödades de av de större vargarna, de som planterats in. Med färre prärievarg ökade kaninbeståndet, men även andra gnagare, såsom möss och sork ökade i antal. Rovfåglar, som till exempel hökar fick mer att äta. Detsamma gällde arter som örn, korp, rödräv, vessla och grävling med flera.

Varg.jpg

När strandängarnas bestånd av asp och andra lövträd, buskar och annan vegetation ökade kring vattendragen, och bävrarna dämde upp dessa, då minskade erosionen och flodbankarna stabiliserades. Med andra ord var det inte bara flora och fauna som fick ett lyft, till och med geologin och geografin påverkades. Parken blev åter igen sund.

I Sverige påverkar vi med våra bruk av skog och mark i en utsträckning som aldrig förr. Fler vargar i Sverige får kanske inte fullt så stor effekt hos oss som i nationalparken Yellowstone, men det som hände där borde vi ändå på allvar ta i beaktande med tanke på hur vi utarmar vår natur och håller vargbeståndet på ett på alla sätt skadligt låg nivå.

Varghatarna menar att vargen tar viltet från jägarna och ger sig på tamboskap. Men det är dåliga ursäkter och effekterna är små jämfört med vargens stora nytta. En del av vargens naturliga byten ställer också till med skador, främst på skogen. De betar skott på skogens träd, till exempel. Och vad gäller tamboskap så får väl djurhållarna sätta upp bättre stängsel.

Vi behöver en livskraftig vargstam. Den vi har idag är för liten för att inte inavel ska uppstå, vilket redan har skett, varför man har övervägt att föra in vargar från öst, men väl att märka, utan att öka det totala beståndet. Så ser vargpolitiken ut.

”Vargpolitik: Här samlar vi alla artiklar om Vargpolitik.” / SvD