Minoritetsföreträdare måste ljuga


Hur annars

 

ska de få majoritetens stöd?

För det vet vi ju: högerpolitik gynnar de besuttna och de som får stå för notan är den resterande delen av befolkningen. Och denna resterande del av befolkningen är ju arbetarklassen. Alltså de som lever på en lön istället för att leva på en arbetsfri inkomst i form av kapital såsom borgarklassen gör; på aktier och på sina företag och de som de har anställt i dem, eller på annat sätt som inte kan räknas som skapande arbete.

Tyvärr är klassmedvetandet bland arbetarklassen i dalande. Jag misstänker att till exempel vissa unga affärsbiträden inte ser sig som arbetare. De ser sig bara som butiksanställda som ju inte står med en spade i handen. Och då är man inte en ”arbetare”. Och så är det säkert också bland andra unga inom andra yrkeskategorier där man inte jobbar på sätt som är lortiga.

Man ska ha en skitig jobbaroverall för att vara en arbetare, tycks nog vissa tro. Och just det spelade Moderaterna på när de utgav sig för att vara ett arbetarparti. Även Sverigedemokraterna har försökt sig på samma sak. Båda har misslyckats.

M - arbetarparti.jpg

I kväll visar SVT2 Nya Moderaterna. Hur de blev ”Sveriges arbetarparti”. Något de aldrig kan bli och aldrig blev. För så blåögd är inte arbetarklassen även om en del yngre inte ser sig som en del av arbetarklassen, om de saknar ideologisk skolning, något som facken har lagt ned.

Frågan

Varför klär sig dessa arbetarfientliga vargar i fårakläder? Jo, för att locka till sig fåren så de blir starka nog att kunna regera och driva igenom sin arbetarfientliga politik som bara gynnar de rikaste.

De som gynnas av deras högerpolitik är ju ett fåtal och deras stöd räcker inte till, så då måste ju lögnerna till, eller hur? Är det inte ganska självklart?

 

Det här med integration


Extremism

 

det hör inte hemma i Sverige

Varken islamistisk eller nazistisk. Och de som hänger sig åt sådant är icke integrerade. Det menar Jonas Gardell på Expressens kultursida. Och jag håller givetvis med. Gardell - integration.jpg

Han kunde ju även lagt till nationalister med främlingsfientlig och homofob inställning också. Alltså Jimmie Åkesson och hans anhang som ju har sina rötter i nazismen. Men det är gott nog det han skriver: ”När Anna Kinberg Batra nyligen i sitt tal under Järvadagarna säger ‘Ni hör inte hemma här’ till dem som bränner bilar, kastar sten på poliser eller skjuter på öppen gata” är det alldeles utmärkt, men hon måste utvidga det till att gälla också de som bränner flyktingförläggningar, hotar journalister och utför nazistiska terrordåd.

För de hör sannerligen inte heller hemma här.

Samhället har uppvisat en otrolig valhänthet gentemot hedersförtryck. Varje steg mot nolltolerans mot hedersförtryck är välkommet.

Men samhället har obegripligt nog visat samma valhänthet gentemot nazismen, på ett sätt som gör att man rentav häpnar. Men som jag formulerade det i våras: nazismen är inte en åsikt. Den är ett brott mot mänskligheten.

Samma gäller naturligtvis IS. IS är inte en religion. IS är ett brott mot mänskligheten.

Båda ska behandlas därefter.” 

Klicka på länken ovan och läs alltsammans!

Skilda världar


Röda linjen

 

en T-banesträcka i Stockholm

Det är en resa från utsatthetens områden till de besuttnas, men även från de områden där de bor som arbetar och bär upp det här samhället till områden där de bor som bestämmer, har makt och pengar, samt skor sig på de förstnämndas dagliga kamp för att få det att gå ihop.

Det är en resa från de som aldrig kan dra av en extra kilometer för jobbresan utan att skattemyndigheten upptäcker det, till de som fifflar undan sina förmögenheter utan att samma myndighet lyfter ett finger.Sthlm social T-baneresa.jpg

Samma sorts resa kan man  göra med linje 5 i Göteborg, från Länsmansgården på Hisingen till Örgryte ett stenkast från centrum.

AFTONBLADET tog fram ”KLASSRESAN Tre mil. Två världar. En tunnelbana. Följ med oss på röda linjen – en klassresa genom Sverige 2016.”

Här presenterar Skvitt några fler skärmdumpar från den.

Sthlm lågavlönade.jpg

Bland de lågavlönade röstar man vänster, såvida man inte totalt saknar politisk bildning. Då röstar man i värsta fall på SD.

I bilden nedan ses månadsinkomsten vid de olika hållplatserna. Till höger i diagrammet röstar man höger och det är där SD stjäl röster från Moderaterna. Höger och nationalistisk ultrahöger går ju hand i hand för dem som vet att se om sitt eget hus. Och med höga inkomster tycks moralen falla i samma takt som möjligheterna ökar att skattefiffla.

Sthlm inkomst.jpg

Det hedrar AFTONBLADET att skriva ”inkomst” och inte ”lön”, för de till höger här ovan lever ofta på arbetsfri inkomst och skriker att alla ska arbeta, samt gillar Moderaternas så kallade ”Arbetslinje”.

Sthlm bostad.jpg

Bostadsbristen är som bekant svår i Stockholm och de som kan köper sig sin bostad. Kring Karlaplan ligger kvadratmeterkostnaden i snitt på 100 000 kronor. Lägst kostnad per kvadratmeter utefter linje 6 har man i Alby, 25 000 kronor. Men de flesta i vänsterdelen i bilden ovan hyr sin bostad. De har helt enkelt inte råd att satsa på en bostad som i det långa loppet är avsevärt billigare att bo i. Antagligen bor de i en fastighet som ägs av någon i högerdelen av bilden ovan, eller kanske har en villa i Danderyd. Alltså någon som arbetsfritt skor sig på dem som hyr sitt boende.

Danderyd.jpg

Om man äger sin bostad kan man göra ROT-avdrag. Ett skatteavdrag för arbetskostnaden för renovering i villa och bostadsrätt, vilket som bekant infördes av Alliansregimen och som aldrig kan åtnjutas av den som hyr sin bostad. Det är klasspolitik bedriven av dem som inte vill erkänna att klasser existerar. I vart fall inte så som Marx beskriver den. Arbetarklass och borgarklass vill de inte höra talas om. Hellre talar de om socialgrupper, vilket inte säger ett skvatt om hur inkomsten förvärvas, alltså om man säljer sin arbetskraft eller om man köper den av lägstbjudande. Eller om man lever på att kränga något man har köpt enbart för avsalu. Det är just så man blir rik och enbart om man är rik har man råd med hushållsnära tjänster, vilket också är skattesubventionerat tack vare Alliansregimen. Inte så konstigt att Alliansens partier står högt i kurs bland de förmögna.

Sthlm Rut-avdrag.jpg

Och eftersom de som bor i den vänstra delen i bilden ovan inget har att hämta av högerpartierna så röstar de också åt vänster. Synd bara att de inte röstar mera på Vänsterpartiet, som ju gynnar dem mera än vad Socialdemokraterna gör. Men mest synd är ju att många tidigare S-väljare gått över till att rösta på SD, som ju står allra längst till höger. Det är ju idioti, men politiska idioter finns det gott om bland de politiskt obildade.

De som ännu inte har fattat att SD är ett högerparti borde ju ta sig en funderare på varför SD stjäl sympatier från M och varför SD flörtar med M och varför politiker byter från M till SD, samt varför M öppnar för samarbete med SD.

Sthlm M-röster.jpg

Att man på Östermalmstorg till drygt 50% röstar på M är ju helt logiskt. Det är ju M och andra högerpartier som driver borgarklassintressens intressen bäst, och omvänt – mest missgynnar arbetarklassen.


Bonuslänkar:

Forskningsstudie: De rikaste flyr skatt mest

Socialisera rubbet!

Samhällsklasser och produktionsrelationer

Kloakernas profitörer

Obegripligt

Som alltid

Inte sopas under mattan

Ökande klyftor

Skapar sin egen undergång

Skvitt ser tillbaka


Mycket har hänt 

 

under min levnad, vilket har lärt mig en del

När jag var barn gjorde jag enkla flygplan utav papper. Jag målade på hakkors. Var jag hade sett dem någonstans minns jag inte längre, men jag tyckte att hakkors var snygga. Det kan jag faktiskt tycka än i dag. Och det var väl det som var meningen med dem när nazisterna tog fram symbolen ur historiens djup. För det var sannerligen inte de som uppfann symbolen.

När mina föräldrar såg vad jag hade målat på planen förbjöd de mig att använda sådana symboler. Jag fattade inte varför. Jag fick bara förklarat för mig att det inte var bra symboler. Inte förrän jag blev äldre gick det bit för bit upp för mig vad symbolen stod för. Som barn är man historielös.

Att vara historielös gör en till ett lätt offer för onda krafter!

I småskolans läroböcker var det på min tid vanligare med tecknade bilder än med fotografier. När vi läste om världen och dess folk i småskolan illustrerades bland annat kineser och negrer, ja så hette det då, med teckningar som bara kan beskrivas som rena nidbilder. Idag hade det säkert väckts åtal för hets mot folkgrupp. Men det var andra tider då.

Kineserna såg ut som gula smileys med koniska stråhattar, ögon som visarna på klockan tio i två och tänderna stod ut i ett sällan skådat överbett. I Afrika sprang de svarta omkring bland hyddor och i bastkjolar och med ett hundben i hårkrullet.Läsebok förr.jpg

Vi européer var ju överlägsna alla andra, det var en oemotsagd verklighet, och vi måste därför styra över dessa underutvecklade människoraser, för trots att Sverige inte var en kolonialmakt, men vi hade varit det en kort tid, så tillhörde vi ändå herrefolket. Nazismens rasbiologi satt kvar i skolans väggar, liksom vår syn på samer, vilka vid denna tid fortfarande utsattes för rasstudier, skallmätningar och andra kränkningar, samt skulle assimileras genom att förbjudas att tala sitt modersmål i de internatskolor de tvingades gå i.

För oss barn verkade Kina och Afrika lika avlägsna som månen. Sen dess har ju världen krymt. Att resa utomlands och till de mest avlägsna delarna av jorden är idag inget märkvärdigt, men när jag var barn var det stort bara att resa till Medelhavet. Och det var en revolution när man kunde se på TV en reporter stå i New York och tala direktsänt! Sändningen skedde via satelliten Telstar 1962.

Visst hade skolan sina brister, men vi hade aldrig hört talas om lärarbrist. Lärare ansågs välavlönade tjänstemän och vi barn liksom våra arbetarklassföräldrar såg upp till läraren som en auktoritet. Ingen skulle komma på tanken att hota eller misshandla läraren. Men det var andra tider då.

Det fanns självklart inga datorer, TV hade inte ens kommit till Sverige, inga videoapparater och och till en början, i småskolan, fanns inte ens en overheadprojektor. Ovanför svarta tavlan satt en massa kartor och läraren hade en lång stav med krok som han kunde få tag i den ögla varmed han kunde rulla ned kartan, likt en rullgardin. En av de kartorna jag minns var en karta över Palestina. Visserligen hade den imperialistiska staten Israel redan utropats, men någon ny och aktuell karta som visade de verkliga förhållandena hade kanske skolan inte haft råd att köpa in. De var ju knappast billiga, dessa stora kartor. Och kanske det inte spelade någon roll, för denna karta användes bara i kristendomsundervisningen. Det kallades så eftersom det var kristendomen som gällde. Senare blev det ju utökat till religionskunskap, men ändå med tonvikten på kristendom. Islam, buddism, judendom och hinduism var mest en parentes och i klassen fanns ingen som trodde på sånt. Men det var andra tider då.

På den här tiden det var ingen som skodde sig på att vi barn gick i skolan. Och det var inga skolor som gick i konkurs. Alla barn fick samma undervisning och man gick i den skola som låg närmast. Något skolval existerade inte. Det var lika för alla och man fick betyg efter vad man kunde.

Den relativa betygsskalan kom senare och ledde till att man måste konkurrera om betygen och man förlorade på att hjälpa varandra! Man skulle ju placeras efter en normalfördelningskurva i förhållande till de andra i klassen, så att bara vissa procent av oss skulle få sämsta eller bästa betyg och resten fördelas däremellan.

Betyg 1-5.jpg

Individuell konkurrens

Det är borgarklassens filosofi. Vassa armbågar. Envar sig själv närmast. Sko sig bäst man kan. DET är den ideologi som borgarlassen lever efter och fick igenom med den relativa betygsskalan. Klasskampen är ständigt pågående, men arbetarklassen är sällan vaksam nog att genomskåda det. Och medan den själv hela tiden bedriver en aggressiv klasspolitik säger den att klasskampen är död! Allt för att få arbetarklassen att tro att klassmotsättningar inte existerar!

Den medvetna arbetarklassen, däremot, drivs av sammanhållning och gemenskap, inte av egocentrisk inbördes konkurrens. Det är arbetarklassens filosofi och ideologi, som gagnar varje arbetare och också hela samhället. Men medvetenheten är tyvärr sällan stark nog att stå emot borgarklassen och därför kunde den relativa betygsskalan drivas igenom under en intet ont anande socialdemokratisk regering!

Och värre skulle det bli!

Det var en skola för alla, tills …

Politikerna införde skolpeng, men då hade jag redan slutat skolan. Det var 1992 och var en del av den så kallade ”Friskolereformen”, införd av Carl Bildts regering. En peng som följer eleven under skoltiden och tillfaller den som är huvudman för skolan, vilket ju kan vara en privat aktör. Det var ju för att kunna privatisera skolorna som pengen behövdes, för att några få skulle kunna sko sig på vårt utbildningsbehov.

Skolpengen innebär att skolorna måste konkurrera med varandra om eleverna och lägga pengar på dyr reklam och annonsering, pengar som bättre kunde utnyttjas till undervisningen. Och i konkurrensen gäller det också att dela ut glädjebetyg för att skolorna ska verka attraktiva. Följden, ja den relativa betygskalan var inte bra, men skolpengen och de privata skolorna är en katastrof för eleverna, inte minst för att en del av det ekonomiska utrymmet inte går till eleverna och undervisningen utan hamnar i fickorna på de som driver dessa privata skolor.

Vitsen med privata skolor sades vara att införa elevens ”valfrihet”, en valfrihet som möjliggjorde för privata skolor att förklara barn med särskilt kostsamma behov ovälkomna i skolan. Fallet med Conrad, som TV 4 redogjorde för i Kalla Fakta och vars skolgång omöjliggjordes för att han inte ansågs lönsam, är inte unikt.

Nekad skola.jpg

När jag var barn var skolan rättvis och hade bara ett enda mål; att vi barn skulle lära oss så mycket som vi kunde behöva i vår framtid som nyttiga medborgare i vårt Sverige. Vi skulle skolas till fungerande kuggar och lydiga undersåtar och nyttiga hjul i den industri som drivs av borgarklassens företag. Vi fick lära oss det som borgarklassen ansåg vara viktigt, men inget av det som hörde arbetarklassen till, dess stolta historia av klasskamp och inget om klassamhälle och klassintressen.

När jag var barn såg samhället till att skolan fick de resurser den och borgarklassen behövde, utan att någon skulle sko sig på vår skolgång. Men det var ju andra tider då.

Ja, det var andra tider då. Nu ska vi vara profitabla redan medan vi skolas till borgarklassens nyttiga mjölkkor!

Terroristen debatterar


På AB debatt

 

sprider välfärdsterroristen sitt förrädiska budskap

Jag talat om Ulf Kristersson. I bilden ser du hans lömska pladder och här är länken.Ulf Kristerson - välfärdsterrorist.jpg

Är du lättpåverkad ska du inte läsa vad han skriver! Det är bara lockbete för hans moderata välfärdsterrorism!

Precis som jag låter arbetaren säga i pratbubblan så skulle Moderaterna först och främst se till att sätta press på företagen så att löner steg och arbetsmiljön blev bättre. Ja, ifall han menade allvar med att det ska löna sig att arbeta och att jobba längre. Men det är inte det han och moderater är ute efter.

Vad Moderaterna egentligen vill är att minska statens skatteintäkter. Därmed försämras välfärden. Vi ser redan effekterna av Alliansens åtta regeringsår. Sämre sjukvård, sämre äldreomsorg, sämre skola, mer till de rika och mindre till oss andra, osv.

När samhällets skatteintäkter minskar ökar utrymmet för privata aktörer. Det är det som är målet med deras politik. Och för att de privata näringsidkarna ska kunna tjäna mera tar Moderaterna varje tillfälle att hitta på ”reformer” som ska göra arbetaren billigare för företagen. Naturligvis ”reformer” inslagna i vackert embalage. Det ska alltså vara lättare för unga och nysvenskar att komma in på arbetsmarknaden genom att sänka ingångslönerna. Och övriga som har svårt att få jobb på grund av sjukdom och liknande ska Arbetsförmedlingen betala större delen av lönen!

Ett annat kärt ämne för Moderaterna sedan lång tid tillbaka är krav på lägre arbetsgivaravgift. Men arbetsgivaravgiften är inte en avgift som arbetsgivaren betalar. Det är avstådd lön som tillfaller staten, bland annat för att finansiera välfärd och pension! Sänker man denna så kallade ”avgift” får alltså företagen en lättnad i lönekostnaden och arbetaren blir bestulen på en del av sin lön! Och att det förhåller sig så är det få som känner till tack vare det lömska semantiska tricket att kalla denna del av våra löner för ”arbetsgivaravgift”!

Med sänkt skatt för äldre ska vi lockas att jobba längre så att vi inte hinner ta ut så mycket pension och så ska skattesänkningen finansieras, alltså av oss själva!

Vad Sveriges finanser behöver är en progressiv skatt som gör att de rika betalar en större andel i skatt än de med lägre inkomster, att förmögenheter beskattas, att företagen betalar skatt och att man sätter åt skattesmitarna. Då har vi råd med välfärden, skolan, äldreomsorgen, satsningar på polis, infrastruktur och högre pensioner.

Genomskåda välfärdsterroristernas propaganda!

 

Vad händer i Venezuela?


Demonstrationer

 

mot regeringens politik skildras i våra media

Men hur sann är medias skildring av det som sker? Det kan vara värt att se vad andra än mainstreammedia skriver. Då blir bilden annorlunda.

”Förra hösten var oppositionens demonstrationer åter stora och högern hade vunnit majoritet i parlamentet. Men efter att regeringen visat att varubristen i landet är orsakad av oppositionen har deras demonstrationer inte varit så stora som de själva och medier i väst säger. Men de har blivit våldsamma, vilket går hem i medierna.” Det säger José Cheo Sánchez, flykting från Venezuelas gamla odemokratisk regim . Han var i sin ungdom politisk aktiv mot Venezuelas högerregeringar. Nu är han ”engagerad i kampen för demokrati, folkmakt och socialism i Venezuela där han har familj, vänner och kamrater som han har tät kontakt med.”, skriver tidningen Proletären som har intervjuat honom.

I våra media höjs opositionen till skyarna som de sanna demokraterna med massorna på sin sida. De regeringsvänliga demonstrationerna nämns inte alls eller framställs som obetydliga. Sveriges Radios korrespondent i Latinamerika Lotten Collin, till exempel, rapporterar på ett sätt som mest liknar en partsinlaga till stöd för miljardärerna i Venezuelas opposition och deras uppbackare i USA, menar Proletären. Och jag är böjd att hålla med och lägger gärna till att det även gäller alla stora mediadrakar. Och konstigt är det inte. Allt som hotar storfinansen måste besudlas. Lögner är en nödvändighet för det fåtal som berikar sig på flertalet. Sanning är deras värsta fiende! Det ser vi hela tiden exempel på!

Tidningen ställer följande fråga till José Cheo Sánchez: ”Europeiska medier rapporterar mycket om brist på matvaror som en orsak till missnöjet i Venezuela.”

Och han svarar: ”Situationen är svår för ett land som måste importera nästan all mat och en regering som varken äger eller kontrollerar varuproduktionen eller distributionen. Jämför med Sverige. Här har vi samma problem. Sverige importerar mycket av den mat som behövs. Vad skulle hända om kapitalisterna beslutade att sabotera importen, produktionen och distributionen av mat?

Det är vad som händer i Venezuela. Regeringen har hittat varulager med undangömda matprodukter. Därför blir det köer och missnöje. Mat till rabatterade priser säljs i statliga affärer, men den räcker inte.”

Venezuela demonstration.jpg

Historien upprepar sig!

Precis samma metoder använde sig Chiles borgarklass av när de inledde kampen mot Alliendes socialistiska regering som ledde fram till att Augusto Pinochet grep makten i en militärkupp den 11 september 1973 och införde en hård diktatur, hyllad av borgarklassen i landet och ihärdigt stödd av USA. Opositionen fängslades, torterades och mördades. En av dem som lyckades fly var min vän tills han avled i cancer. Men innan dess fick jag information som inte alltid gick att läsa i våra media!

Nu försöker borgarklassen i Venezuela upprepa det som skedde i Chile. Krisen är framkallad av borgarklassen som vill slå vakt om sina privilegier att sko sig på vanligt folk. Genom att obstruera matleveranser och andra nödvändiga varor vill de skapa ett folkligt missnöje. De mindre politiskt medvetna ur arbetarklassen dras med och när det inte räcker betalar man kriminella och fattiga människor som kan behöva varje tänkbar venezuelansk bolivar (valutan) för att gå ut på gatorna och protestera. Just så gjorde borgarklassen i Chile. Och nu kopierar de samma metoder på nytt.

För borgarklassen är en borgerlig och fascistisk militärdiktatur rena drömmen! En socialistisk demokrati är däremot för dem ett skräckvälde, för tänk om folket får bestämma!

Våra media är borgarklassens megafoner. Därför får vi en propagandistisk vrångbild av verkligheten så snart klass står mot klass!

Läs artikeln!

Så vill högern ta makten i Venezuela

Sveriges ambassad om Venezuela

Wikipedia om Venezuela

Wikipedia om Venzuelas historia

”Många här vill ha mer revolution”

 

 

Jobba in i döden!


Bedömdes kunna jobba

 

dog tre månader senare!

Tyvärr har vi läst om det förr. ”Trots att både hennes behandlande läkare och utredningen av arbetsförmåga som gjorts av företagshälsovården intygade att det var orealistiskt … ansåg Försäkringskassan … att … heltidsarbete …” / AFTONBLADET

Det fanns en tid när man fick vara sjukskriven för att man var sjuk. Men sen kom Alliansen i regeringsställning och ändrade på det. Nu skulle man bli frisk och arbetsför inom en viss tid. Och hade det fungerat så hade det varit en sensation väl värd ett nobelpris i medicin.

Och sedan dess råder hårda tider för den som blir sjuk. Den ekonomiska trygghet som en gång fanns vid sjukdom existerar inte längre. Samhället har väl inte råd med det nu efter all skatt som dragits bort från de offentliga finanserna genom jobbskatteavdragen och FK-död kan jobba.jpgefter alla skattesubventioner till de som har råd att utnyttja ROT- och RUT-avdrag.

 

 

Solidaritet är något som borgarklassen inte kan stava till. Men nu borde regeringen sätta ned foten ordentligt och tvinga av de rika mera skatt för solidaritet kostar, men framför allt är det solidaritet om utmärker ett civiliserat samhälle!

Länkar till de andra artiklarna:

Måste ta ställning till anställningsförmågan

”Handläggarna saknar medicinsk kompetens”

Den politik som Alliansen bedrev kan enklast definieras som terrorism riktad mot arbetarklassen!