Knepigheten med regeringsbildningen


Som alla vet

 

har det  varit svårt att tillsätta regering efter valet

Men så borde det inte ha varit. Om man betänker att de allra flesta är löntagare med normala inkomster så borde ju de partier som främst företräder deras intressen ha kammat hem de allra flesta rösterna. Men så blev det ju inte. Problemet var ju just den här gången SD:s stora valframgång.

Men problemet är ju vanliga löntagares brist på bildning och politisk medvetenhet. I det avseendet kan de inte mäta sig med borgarklassen. Den vet sina intressen. Och den utnyttjar sin kunskap till att ta sina intressen till vara. Därtill har de resurser att med sin propaganda i media fördumma sin klassmotståndare, arbetarklassen. Med sina media har de fått alla ”jobbare” att tro att allt handlar om sport, konsumtion att skuldsätta sig när pengarna inte räcker. Men hur vanligt folk verkligen har det i vardagen, och i synnerhet låginkomsttagare, ser man inget av i deras media.

”Sluta snacka politik!” sa en snubbe (som vi kan kalla ”Bosse”) vid krogbordet. Han som var totalt ointresserad av politik, men däremot intresserad av sport. Men rösta skulle han; på SD!

Låt mig berätta lite om honom, för han var (gick tyvärr bort i cancer i våras och bidrog således inte till 2018 års valresultat), kanske ganska representativ för dem som röstar på SD.

Utbildning: grundskola. Jobb: okvalificerat.Tidigt sjukpensionerad (enligt ett av hans ex.: arbetsskygg). Intressen: snacka med polare med samma bakgrund över en öl. Ickeintellektuell: läste bara dagstidningar (aldrig en bok) och följde med i TV:s nyhetssändningar, men ännu mer i TV:s sportsändningar. Politiskt ointresserad.  Många av hans polare arbetslösa. Bostad i invandrartät förort med många gangsterskjutningar.  Ogillade att bo i ett område där han kände sig som en svensk minoritet. Ekonomiskt oförmögen att flytta därifrån.

Lägger man samman allt det här så är det ju inte så konstigt att han trodde på SD:s propaganda: invandrarna lever fett på bidrag, fetare än hans eget. Och för honom själv räckte inte pengarna riktigt till. Öl kostar ju. Särskilt på krogen.

Har man ingen intellektuell kapacitet, är obeläst och sakar politiskt intresse så slukar man lätt det mest populistiska budskapet. Då vet man inget om sina egna politiska intressen och då ligger det nära till hands att falla för Åkessons retorik om att allt är invandrarnas fel. Då slipper man helt sitt eget ansvar för ens egen situation. Ja, man är försvarslös, kan inte stå emot.

Kanske inte alla känner igen sig i allt det här, men det är sånt här, den politiska omognaden, som leder fram till att folk röstar fel. För de allra flesta är ju löntagare med normala inkomster med 15.000 – 25.000 kronor i lön efter skatt. Ja en del har inte mer ens före skatt. Vad har de att vinna på en borgerlig politik? Nada, så klart! Ändå röstar de fel! Det visar ju valresultaten. Arbetare röstar ju inte sällan på borgarklassens partier!

Om de hade röstat efter sina politiska intressen, om de hade haft den medvetenheten så hade varken SD eller de övriga partierna på högerkanten fått särskilt många röster eftersom de som dessa företräder är ett försvinnande fåtal i samhället!

Valet 2018.jpg

Varför dagens svåra regeringsbildning över huvud taget uppstod berodde ju på att rasistpartiet SD blev så stort (tack vare sådana som helt eller delvis delar egenskaper med ”Bosse”). Och inget parti ville ha med SD att göra. Så det blev en kris, men ur den kom verkligheten att avslöjas.

Moderaterna och Kristdemokraterna drog sig inte, när det ställdes på sin spets, att söka stöd av ett parti med en illa dold nazistisk ideologi i sin bakgrund. Det borde vara uppenbart även för mindre politiskt medvetna personer var dessa partier i grunden står och att SD ser sig som ett konservativt parti med liknande värderingar som M och KD, när de äntligen har bekänt färg. Vi minns ju att de en tid påstod sig vara ett arbetarparti. Och att de sen sa sig inte ligga på någon höger-vänsterskala och media presenterade dem som något mittemellan i sina grafikpresentationer. Men nu vill de skapa ett högerblock med M och KD.

Tack för det erkännandet! Det var på tiden! Nu vet vi var de står; på den arbetarfientliga sidan. Eller? Förstår de politiskt obildade löntagarna ens nu? Nej, antagligen inte.

Mer har blivit tydligt under alla turer med regeringsbildningen, för den som har okat följa med, vilket nog inte ”Bosse”s gelikar har gjort. De ser ju på sportkanalerna och tittar ner i glaset, samt förfasar sig över alla obegripliga språk som talas på deras torg.

Det som har blivit riktigt tydligt är ju att C och L riktigt avskyr V för att V vill ha en politik som gynnar vanliga löntagare mer än andras politik, som istället gynnar de mera välsituerade.

Värnskatten, som drabbar de som tjänar mer än de behöver, ska ju bort. Och de som vill sno åt sig våra skattepengar genom att bedriva privata sjukvårds-, omvårdnads- och skolföretag ska slippa ett tak för vinstuttaget. Därtill kommer fler möjligheter till skattelättnader för privata tjänster, som sådana som ”Bosse” aldrig skulle ha haft råd med trots skatteavdraget.

Tydligt har ju också blivit att partier som C och L vill försämra lagen om anställningstrygghet och att marknadshyror ska tillåtas, alltså fri hyressättning. Det är ju en helt arbetarfientlig politik som innebär otrygghet på jobben och svinhöga hyror som vanliga arbetare inte har råd med.

Borde inte en vanlig löntagare vara mera politiskt intresserad, att hålla sig uppdaterad med vad de politiska partierna står för? För om så vore skulle högerpolitiken vara en marginell företeelse inte bara i vårt land utan i alla länder. Och hur når man dit när borgarklassen indoktrinerar och fördummar de redan politisk okunniga?

Det problemet måste lösas för att ett läge som nu inte ska upprepas.

Annonser

Det korkade folket


Låg utbildning

 

är liktydigt med låg politisk medvetenhet 

För om man tänker; har man låg utbildning så har man oftast en låg lön, taskigt jobb, dåliga arbetsförhållanden, bor dåligt och kör en rishög till jobbet om man har nåt jobb att köra till eller nåt att köra med. Och man följer inte med i politiken!

”Fan, snacka inte politik!”, som en sa och hellre pratade fotboll. Men på SD skulle han rösta, för det bodde ju bara invandrare i hans miljonprojekt-område! Att partiet står för en extrem högerpolitik kunde han inte genomskåda. En sådan politik var det sista han var betjänt av sett ur hans skuldsatta sociala situation (kronofogden, bostadsbidrag och förtidspension). Kanske han hade levt idag ifall sjukvården hade fungerat bättre och fått mer pengar och resurser. Men för det krävs ju skatter och vänsterpolitik! Då kanske man inte hade glömt att kalla honom till cancerbehandling.

Förmodligen har en arbetarfamilj en bokhylla, men det står inga böcker i den. Det vet både ni och jag. Man läser ju bara sportbladet.

En kliché? Möjligt. Undantag finns ju.

Men på det stora hela så är det tyvärr så att den lågutbildade arbetaren är obildad och okunnig på de flesta områden, men kan förvisso vara en beundransvärt skicklig yrkesman. Det sticker jag inte under stol med och det ska de ha all heder för. Många kan verkligen imponera.

Men när det kommer till den politiska medvetenheten blir jag ju mörkrädd!

Om man tänker efter, så är det ju väldigt få i detta land som har något att vinna på högerpolitiken. Och de partier som vanliga löntagare absolut inte borde ha röstat på är ju självklart C, L, M, Kd och SD. Ändå fick dessa partier sammantaget det största stödet av väljarna.

Folk är korkade. Hur kan man rösta på partier som driver en politik som man förlorar på? Hade de röstat på partier som gynnar dem själva hade dessa partier aldrig kommit över 4%-spärren!

Det finns ju bara en förklaring, folk är korkade! De saknar politisk kunskap! Och just detta har jag ett annat bevis för. Det handlar om sökningar på Google. På frågan ”Hur” söktes det allra mest på frågan ”Hur röstar man?”! Det säger väl allt!

Korkat folk.jpg

På femte plats kom frågan ”Hur länge är vallokalerna öppna?”. Man kan alltså inte läsa innantill i informationen som kommer med röstkortet! Det är ju skrämmande!

På tionde plats kom frågan om hur man röstar blankt. Snacka om okunskap!

Om undersökningen av de vanligaste frågesökningarna på Google tjugohundraarton kan du se här.

Konklusion

Att vi nu har ett läge i Sverige där det är så svårt att bilda regering och att vi sannolikt får en regering bestående av högerpartier som kommer att driva en högerpolitik som få är betjänta av beror enbart på att vanliga arbetande löntagare inte begriper sig på politik. De röstar helt enkelt helt fel!

Korkat folk 2.jpg

Visst är det skrämmande!

För om man tänker efter, så om man har en låg utbildning så läser man aldrig böcker eller ens tidningarnas ledare och kultursidor eller följer med i debatter eller intresserar sig för politik. Man är helt enkelt illitterat och vet inte ens vad ordet betyder. Man är så språkligt obegåvad, som dessa exempel visar; den som på FB trodde att ”burka” i pluralis heter ”burkar” och hon som berättade att hon var ”gradivid”, och de som inte kan skilja på ”de” och ”dem”!

Man har en låg lön, taskigt jobb, dåliga arbetsförhållanden, bor dåligt och kör en rishög till jobbet om man har nåt jobb att köra till eller nåt att köra med. Annars får man leva på ett uselt socialbidrag efter att ha blivit utstämplad från A-kassan för att man inte är attraktiv på arbetsmarknaden. Men hyran är hög och stiger varje år, till skillnad från bidraget. Och politik är ointressant!

Alltså 

Man röstar på partier som vill göra allt detta ännu sämre för vanligt folk. Skolan blir sämre för de flesta och bättre för rikemansbarnen. Sjukvården blir sämre. Sociala insatser blir sämre. Apoteken privatiserades så du inte längre kan jämföra priserna i FASS! Och på TV:s reklamkanaler lockas man att bli rik på spel fast de enda som blir rika är mikroskopiskt få, spelbolagens ägare är de enda säkra vinnarna.

Arbetarskyddet försämras, liksom anställningstryggheten = lättare att avskedas. Fackavgiften blir sannolikt inte avdragsgill, enligt budgetförslaget som M kom med. Men för de som har råd med ROT och RUT och har höga inkomster blir det skattelättnader! Det har mången fattig arbetare röstat för! Man blir ju mörkrädd!

Hyrorna ”marknadsanpassas”, vilket kanske en outbildad och politiskt omedveten inte begriper att det innebär en hyreshöjning. Och gemensam egendom, som är ett begrepp som inte heller tycks förstås, kommer att säljas ut än mer för att bland annat finansiera en borgerlig budget, vilket innebär profit till privata näringsidkare och dyrare tjänster, samt sämre service för vanligt folk.

Allt det här tjänar bara de redan rika på, det vill säga borgarklassen. Men det här med klasstillhörighet har ju stora delar av arbetarklassen helt glömt bort vad det är: ”Vadå arbetare? Jag står väl inte och gräver med en spade i ett lerigt dike! Jag kör ju lastbil!” Och en annan säger samma sak, men jobbar som kassörska.  ”Nej, inte fan är jag arbetare och gräver med en spade i ett lerigt dike! Jag är ju undersköterska!” Osv!

Borgarklassen är i allra högsta grad klassmedveten och bildad. Arbetarklassen är det inte!

”Tack för din röst!”, sa borgarklassen!

Högerpolitik – en katastrof för de flesta


Om det blir en högerregering

 

då är det vanligt folk som får stryka på foten

”Specifikt kan det handla om kraftigt sänkta marginalskatter [1], reformerade turordningsregler [2], en liberalare arbetsrätt [3] och friare hyressättning [4], säger Annie Lööf i intervjun. Listan ska hon lämna över när hon träffar Stefan Löfven.” / AFTONBLADET Plus.

Det här betyder [1] sänkt skatt för de med höga inkomster och givetvis mindre pengar till välfärd och andra samhällsfunktioner, [2] + [3] försämrad anställningstrygghet i jobben och mer makt åt företagarna och [4] höjda hyror.

Lööf-reformer.jpg

Det här är givetvis högerpolitik. Ändå är ju Centerpartiet ett ganska vänsterorienterat parti för att vara ett borgerligt parti, så det är ju inte så svårt att föreställa sig vad som kommer att hända om C och resten av Alliansen, med stöd av SD kommer att styra Sverige. Och den som följt med det minsta i politiken såg ju hur Alliansen under sina åtta regeringsår fördärvade landet. Budgeten finansierades med utförsäljning av offentlig verksamhet. Det blev det inte bättre av! Och sjuk fick man bara vara en viss tid, sen blev man utförsäkrad. Vem blev bättre av det?

Alltså

Så, kära arbetarbefolkning, om det blir extraval – se till att högern inte får något inflytande. Se bortom deras retorik och genomskåda deras lögner när de talar om att ta ansvar för och göra Sverige bättre!

Glädjande nyhet


Ledarna

 

för Alliansen tappar förtroende

Kan man bli annat än glad?

Alliansledarna tappar förtoende.jpg

Men förmodligen bottnar det inte i att folk har fått upp ögonen för hur deras politik drabbar folkflertalet, utan snarare att konflikten kring hur man ska förhålla sig till SD nu  har kommit i öppen dager (enligt AFTONBLADET).

Så man kanske inte ska vara så himla glad ändå. (Snyft!)

Tänk om folk begrep politik bättre! Då hade alla partier till höger om V varit trivsamt små och kanske vi till och med hade haft ett stort parti till vänster om V. Eller kanske rent av ett helt annat samhälle, fritt från utsugande kapitalister! Himla go tanke.

Glasklart


Om inte innan

 

så har det blivit det nu i partipolitiken

Kristdemokraterna ska ju vara ett parti som vilar på kristendomens värdegrund. Eller borde vara det i alla fall, med tanke på namnet. Att så inte är fallet har dock stått klart för mig mycket länge, men nu kan väl ingen längre blunda ens med bästa vilja i världen.

Partiet tycker att det är helt OK att regera tillsammans Moderaterna och med stöd av Sverigedemokraterna. Att de står nära de reaktionära Moderaterna är ju ingen nyhet. Men Moderaterna är ju ett parti som gynnar de rika på de mindre bemedlades bekostnad och strävar efter att kapitalet ska få maximal makt i samhället och löntagarna få desto mindre makt och inflytande. Och det är en politik som faller Kristdemokraterna i smaken. Men hur rimmar det med vad vi har lärt oss vara Kristi budskap? Nej, just det!

Att Kristdemokraterna också kan tänka sig ett regeringsstöd av Sverigedemokraterna har i och med regeringskrisen blivit helt uppenbart. Man säger det ju rent ut. Men Sverigedemokraterna är ett borgeligt, elitistiskt parti, som dessutom är rasistiskt och med rötter i nazismen. Främlingsfientligheten går inte att ta miste på. Olika människor har olika människovärde i Sverigedemokraternas ideologi, men det bekymrar inte Kristdemokraterna. Hur rimmar det med vad vi har lärt oss vara Kristi budskap? Nej, just det!

På sin hemsida skriver Kristdemokraterna ”Vilka värderingar vi står för är tydligt redan i vårt partinamn. Vi kämpar oförtröttligt för en demokrati byggd på kristen människosyn och värdegrund. Med det som utgångspunkt kämpar vi för allas lika och unika värde – hela livet.” Men inte ett enda ord är sant. Det avslöjas i partiets handling.

KD och värderingar.jpg

Å andra sidan är varken Moderater eller Sverigdemokrater inte så dåliga de heller på att ljuga. Vi minns ju när de försökte framställa sig som arbetarpartier. Det säger ju allt. Sverigedemokraterna påstod för några år sedan att de var ett vänsterparti och vid en annan tidpunkt var de varken ett vänster- eller högerparti. Men nu säger man sig vara ett borgerligt parti och äntligen är man i varje fall på den punkten sanningsenlig, liksom när man säger sig vara ett nationalistiskt parti. Vad man inte talar om är att nationalismen har skapat många krig och vid två tillfällen under förra århundradet lagt Europa i ruiner!

Varje människa med den allra minsta politiska bildning vet ju att borgerliga partier aldrig kan vara arbetarpartier och absolut inte ett nationalistiskt parti. Men tyvärr finns det gott om arbetare som saknar denna politiska bildning och därför är både Sverigedemokrater och Moderater så stora. Det är skrämmande!

Peter Kadhammar skriver (nedan i kortat skick) i egenskap av kolumnist på AFTONBALDET: ”När Jan Björklund och Annie Lööf gick upp i talarstolen och förklarade att de tänkte rösta nej till Kristersson gick de emot varje partiledares första instinkt. Att försöka nå makten. Det är ju därför de gått in i politiken. För att få inflytande. Driva igenom sin politik. 

Men de vände sig bort. Björklund höll ett kort men fint tal där han beskrev hur högernationalistismen sveper över västvärlden. Jimmie Åkesson och hans parti är en del av samma våg som USA:s Trump, Frankrikes Marie le Pen och Ungerns Orban. Skulle Björklund och Liberalerna ingå i en regering som är beroende av ett sådant parti? Nej tack. Sverigedemokraterna skulle bli det nav kring vilket all politik cirklade, sa Björklund.

De stod emot. De röstade nej. De var beviset för att våra politiker står för något mer än makt för maktens egen skull.

Sandlådenivå, sa Jimmie Åkesson. Nej, en högtidsstund för demokratin.”

Jan Björklund och Annie Lööf kunde skilja på fascism och liberalism till skillnad från Alliansens ultrahöger! Och till Ebba Busch Thor vill jag upplysningsvis säga att jag tror att Jesus skulle vända sig i sin grav om han visste vad Kristdemokraterna egentligen står för.

Klockan 11:00, 11/11, 1918


Det är 100 år sedan

 

och just då blåstes eld upphör i det stora kriget

Det var så det kallades, ”Det stora kriget”, fram tills andra världskriget bröt ut, första september 1939. Efter det talar vi om Första (och andra) världskriget.

Aldrig tidigare hade en sådan förödelse skådats. Aldrig så många liv skördats bland soldater (i industriell skala!) och civila. Bland de sistnämnda var det många som svalt ihjäl. Det krig som spåddes pågå i några månader höll på i 1563 dagar, över 4 år, från den 28 juli 1914 till den 11 november 1918.

Efter kriget fanns det i Storbritannien 1,7 miljoner fler kvinnor än män efter att så många män hade stupat i kriget. 36% av franska män i åldrarna 19 – 22 år miste livet.

Och: ”I den svåra epidemi av spanska sjukan som bröt ut efter krigsslutet och som var direkt relaterad till den krigströtta situationen i Europa dog närmare 50 miljoner människor.” / Wikipedia.

Nationalismen, imperialismen och den utlösande händelsen

Man pekar ut skotten i Sarajevo som den utlösande faktorn, då den nationalistiske serben Gavrilo Princip mördade Franz Ferinand. Men det är att göra det lite väl enkelt. Däremot kan man med fog påstå att det var just nationalism som skapade kriget, vilket är väl värt att komma ihåg nu hundra år senare när nationalismen åter breder ut sig runt om i världen! Vi tycks inte ha lärt oss!

Innan skotten föll i Sarajevo hade Europas länder sedan många år tillbaka bildat allianser (* se rödmarkerat!) för att möta olika hot och därmed drogs land efter land snabbt in i den konflikt som först stod mellan Österrike-Ungern och Serbien. Österrike-Ungern passade på tillfället att anklaga Serbien för morden på tronföljaren, ärkehertig Franz Ferdinand av Österrike, och hans gemål Sophie von Chotek och dubbelmonarkin ställde ett för Serbien omöjligt ulimatum, vilket man visste från början. Därmed fick man den anledning man behövde för att förklara krig mot Serbien.

(*  Efter att ryska tsardömet lidit nederlag mot Japan 1906 låg ambitionen att istället expandera väster ut för att nå Medelhavet. I den strävan lirerade man sig med slaverna och kom på kollisionskurs med Österrike-Ungern och det Osmanska riket.

När små Tyska förstendömen enades under Preussen efter fransk-tyska kriget 1870-71 kände sig Storbritannien, Frankrike och Ryssland utmanade. Det i sin tur ledde till att Tyskland allierade sig med tyskspråkiga Österrike-Ungern.

Frankrike lierade sig med Storbritannien och Ryssland (Ententen) eftersom de inte ville lida ännu ett nedelag mot Tyskland. Storbritanniens intresse för denna pakt bestod i att landet kände sitt kolonialvälde hotat när Tyskland gjorde anspråk på att bli en stor kolonialmakt och för att Tyskland rustade sin militära flotta för ändamålet. 

Osmanska riket hade utkämpat många krig mot Ryssland och förlorat sina besittningar på Balkan 1878. I august 1914 allierade man sig med Tyskland.

28 juli 1914 går Österrike-Ungern i krig med Serbien. 1 augusti gyck Ryssland och Tyskland in i kriget på var sin sida. 3 augusti var det Frankrikes tur och dagen efter Storbritannien. Osmanska riket gick i krig 28 oktober på centralmakternas sida.)

WWI karta.jpg

Det är en del av den verkliga förklaringen bakom detta katastrofala krig som vi aldrig får glömma och som också visar att historien inte handlar om enskilda händelser.

Allt hör ihop; Andra världskriget var ju bara ett fortsättningskrig på det första efter år av ”vapenvila”, och ett annat exempel är de nu allt högljuddare nationalister och nynazister som sticker upp sina fula trynen igen, vilket går tillbaka till ultrahögerns glansdagar under nazismen. I Sverige är Sverigdemokraterna en del av den historien.

Mycket att lära av historien

1. Vänstersocialister, kommunister och anarkister försökte få sina länders regeringar att sansa sig och stoppa kriget, medan nationalister, socialdemokrater, liberaler och övriga partier, samt i stort sett hela det borgerliga etabissemanget och storföretagen hejade på den katastrofala utvecklingen. Många av dagens stora industrier och företag växte sig stora på grund av kriget och än större blev de genom andra världskriget. Vilka som är för fred och vilka som inte är det är just det vi kan lära av detta.

Obestidligt faktum: de som förlorar på krig är vanligt folk och de som tjänar på krig är överklassen. Så har det alltid varit och det gäller än i dag!

Krig Vinnare&förlorare.jpg

2. På natten till den 11 november 1918 pågick samtal om stilleståndsvillkoren mellan den tyske politikern Matthias Erzberger (tyska delegationen) och den franske marskalken Ferdiand Fock i en tågvagn i Compiègneskogen i Frankrike. Tyskland hade inget att säga toill om, utan tvingades skriva under de hårda villkor, vilka senare bäddade för Adolf Hitlers marsch till makten och andra världskriget utbrott två decennier senare.

Det fanns de som varnade för tysk revanschism redan då, t. ex. självaste marskalk Ferdiand Fock (sic!) när Versaillesfreden väl hade undertecknats 1919. ”Detta är inte ett fredsavtal, det är en tjugoårig vapenvila.” sa han och blev sannspådd tjugo år och 64 dagar senare! Politiska beslut får alltid konsekvenser är vad vi kan lära av detta.

3. Strebers (av den värsta sorten) offrar vad som helst och utan hänsyn för sin egen framgång. I krigets sista stund visar det sig vad sådan personer kan ta sig för mellan undertecknandet av vapenvilan klockan 06:00 på morgonen och tills den ska träda i kraft kl 11:00 samma dag den 11 november 1918.

Det är ju meningslöst att strida de sista timmarna i ett krig som har stått still sedan det började fyra år senare. Och så resonerade gemene man i skyttegravarna 1918. Men så resonerade inte de befäl som ville utmärka sig in i det sista. Istället beordrade de upp sina soldater ur skyttegravarna för att för egen del få en miltär merit. En av dessa befäl ville att kartan skulle se ”lite snyggare ut” när stilleståndet skulle träda i kraft, genom att räta ut en liten kurva mellan de stridande.

General William Wright var en av dessa som utan att blinka gärna offrade sina soldater till egen vinings skull när han gav sina underlydande order om att försköka inta en liten ort vid namn Stenay. Han sa: ”Om fienden får lov att stanna kvar i Stenay kommer våra män inte att kunna tvätta sig inom överskådlig tid. Därför ska 179:e brigaden genast rycka fram mot staden och inta den.” Resutatet: 89:e divisionen ryckte fram och en stund senare låg travar med döda soldater i lervällingen. Tyskarna hade avslutat sin eldgivning, men tvingades ta upp den igen för att försvara sig. Inte en meter blev vunnet. Men hade det lyckats hade dt varit en dyrköpt seger eftersom Stenay ändå skulle tillfalla Frankrike klockan 11:00!

Den 11 november 1918, stilleståndsdagen, blev blodigare än den stora invanisioen på D-dagen i andra världskriget, tack vare meritkåta höga militärer!

Detta kan vi lära oss av, för det är något som vi ständigt stöter på. Folk som inte bryr sig ett skvatt om andra, men ömkar dem plötsligt när deras egna intressen står på spel. Ett exempel på det är vad vi hört många gånger i debatten om nollvinster i välfärden. Då går ägarna till privata vårdföretag i taket och menar att vårdpersonalen kommer att förlora sina jobb. Men kunde de driva sina vårföretag helt utan personal hade alla fått sparken! Det är samma resonemang om inte fullt så syniskt som Wrights.

Siste dödade WWI soldaten.jpg

Lärdomar av Tyskland efter freden

Kort bakgrund

Frankrike var hämndlyste och Tyskland fick inte sitta med vid bordet när Versaillesfreden förhandlades fram 1919. Priset för tyskland blev ofantligt hög i skadestånd och tvingades också avstå 13% av landet till segermakterna, främst till Polen och Frankrike. Skadeståndet sattes till 26,5 miljarder dollar, ett oerhört och ofattbart belopp för 99 år sedan. Sista delen av skadeståndet utbetalades 2010!

”Här blir ett besegrat folk våldtaget till liv och själ.”, sa den socialdemokratiske (SDP) rikskanslern Gustav Bauer, men vädjade likväl till riksdagen att rösta för att godta det!

1. Den första lärdom man kan dra av den här delen av historien är att man får betala priset för sitt handlande, Tyskland för sin krigsföring och dess motsåndare för hämden som kom tjugo år senare. Fast, invändningsvis, är det ju inte handlingens män som betalar, det är folket.

2. I Tyskland uppstod hungersnöd. Till och med utmattade hästar dog på gatorna, men de styckades genast av utsvultna stadsbor. Folk revolterade till höger och vänster, även sett till den politiska skalan.

Dels hade vi entledigade soldater som saknade arbete, mat och husrum och politiskt; de högerorienterade och de som kom att bli nazister. Dels var det vanliga arbetare som satte sitt hopp till socialismen och en strålnade framtid, inspirerade av vad som hade skett i Ryssland där arbetare tog makten över överhet och förtryckare.

Det var en polariserad tid och en arbetarrevolution stod bokstavligen för dörren i Tyskland. Flera Tyska städer togs kortvarigt över av Spartakister, kommunister och andra vänsterrörelser. Kända namn, Karl Liebknecht och Rosa Luxemburg. Båda mördades av frikåren Die Garde-Kavallerie-Shüzen-Division, ledd av Gustav Noske som hade blivit utsedd av Rikskansler Friedrich Ebert (SDP) till försvarsminister med första uppgift att krossa spartakisterna. ”Om ni vill att någon ska agera blodhund, såär jag inte den som undandrar mig ansvaret”, sa han när han tillträdde. Och så blev det.

En namnkunnig frikårsman var Rudolf Höss. Om namnet inte känns bekant: han blev sedemera den avskyvärde lägerkommendanten i Auschwitz.

För Tysklands socialdemokrater var det prio ett att förhindra ett folkligt maktövertagande!


Mer+pil.jpg Länkar

Första världskriget i bilder

Versaillesfreden och första världskrigets följder

Han dog när det bara var en minut kvar… ”Ryktet spred sig som en präriebrand i storm:
Om några timmar är kriget slut.
Men de timmarna blev bland första världskrigets blodigaste.
Den sista förmiddagen dog fler soldater än under D-dagen 26 år senare.
Allt för att fåfänga generaler och befäl ville visa sig på styva linan.” Obs! Plus-artikel AB.

Första världskriget på 2 minuter DN video

”De trasiga ansiktena” – bilder av krigets vanvett EXPRESSEN med video. Varning för starka bilder!


Mer+pil.jpg  lärdomar

T. ex. om Socialdemokratin.

Ideologin är densamma då som nu, i Tyskland likväl som i Sverige. Man kallar sig arbetarparti, men gör allt för att förhindra att arbetarna tar makten! Och ord är en sak, handling en annan! ”Här blir ett besegrat folk våldtaget till liv och själ.”, som rikskanslern sa, men …

Och det får följder

I Sverige: När nationalismens högerkrafter mobiliserar har en socialdemokrati som inte tydligt ställer sig på vanligt arbetande folks sida inte mycket att stå emot. S gjorde det sämsta valet sedan 1911 och förlorade makten i både Stockholms stad och Göteborg, backade i 250 av 290 kommuner, samt har decimerats i landstingen. I det röda Norrbotten föll partiet med över sju procent. Endast 41% av LO-väljarna lade sin röst på S i valet i höstas. Det är första gången som S inte har majoritet bland LO:s väljare.

I Europa: Endast sex länder har en socialdemokratisk premiärminister. I Nederländerna och Tyskland faller partierna fritt efter samarbeten högerut. I Frankrike utraderades Socialistpartiet i förra valet. I Grekland gick Pasok från över 40 procent till 4,7 procent i valet 2015.

Konkussion: När ett stort socialdemokratiskt parti inte driver vänsterpolitik kan många inte heller skilja på höger och vänster, med påföljd att populistiska högerkrafter vinner röster. Så var det när Hitlers politik vann folket och så är det i dag också, här på hemmaplan liksom i Europa.

Kristerssons politiska avtryck i Strängnäs


Det blev en katastrof

 

och skulle han bli statsminister blir det väl för Sverige som för Strängnäs

Talmannen gav Ulf Kristersson  uppdraget att sondera möjligheterna att bilda en regering. Hur han var som ledare i hemkommunen Strängnäs, där han styrde mellan 2003 och 2006 försökte SvD ta reda på.

Han blev senare socialförsäkringsminsister, vilket jag tog upp i ett tidigare inlägg. Det blev ju en katastrof för de sämst ställda, vilket de fortfarande får lida för.

Kristerssons tänk.jpg

Låt mig saxa några rader ur SvD:

”När Ulf Kristersson tillträdde som finanskommunalråd i Strängnäs efter valet 2002 hade han ett stort mål: att strama upp kommunens ekonomi. Ett år senare hade kommunens överskott vänts till skenande underskott.

– Det är rent alarmerande och borde egentligen leda till att vi avgick allihop, konstaterade han själv i Eskilstuna-Kuriren i oktober 2003.

 I praktiken innebar det stora nedskärningar inom skolan och den sociala verksamheten. Tillsammans med indragna bidrag till pensionärsorganisationer och höjda avgifter till färdtjänst.

I det åtgärdspaket som Kristersson lanserade ingick även utförsäljning av kommunens fastigheter – bland dem skolor, förskolor och ålderdomshem – till det kommunala bostadsbolaget Strängnäs Bostads AB, som i sin tur skulle hyra tillbaka lokalerna i en koncernintern affär. Tanken var att minska kostnaderna. I stället drog kommunen på sig ökade skulder. 

Allt skulle säljas ut och privatiseras.

Trots sammanlagda besparingar på omkring 30 miljoner kronor gick Strängnäs dryga 18 miljoner kronor back under Kristersson första budgetår som finanskommunalråd.

SvD har flera gånger under året sökt Ulf Kristersson för en intervju om hans tid som kommunalråd i Strängnäs, samt även skickat frågor till Moderatledaren inför publiceringen, men utan framgång.”

Jag är förvisso ingen fan av S och Löfven, men hellre han som statsminister än Kristersson. Vi har ju sett hur Alliansen under 8 år i det närmaste var en katastrof för Sverige och i synnerhet för Sverige som ett jämställt land, vilket vi lider av nu och för lång tid fram över. Om det ens någonsin går att rätta till eftersom folk röstar som de gör.