Knepigheten med regeringsbildningen


Som alla vet

 

har det  varit svårt att tillsätta regering efter valet

Men så borde det inte ha varit. Om man betänker att de allra flesta är löntagare med normala inkomster så borde ju de partier som främst företräder deras intressen ha kammat hem de allra flesta rösterna. Men så blev det ju inte. Problemet var ju just den här gången SD:s stora valframgång.

Men problemet är ju vanliga löntagares brist på bildning och politisk medvetenhet. I det avseendet kan de inte mäta sig med borgarklassen. Den vet sina intressen. Och den utnyttjar sin kunskap till att ta sina intressen till vara. Därtill har de resurser att med sin propaganda i media fördumma sin klassmotståndare, arbetarklassen. Med sina media har de fått alla ”jobbare” att tro att allt handlar om sport, konsumtion att skuldsätta sig när pengarna inte räcker. Men hur vanligt folk verkligen har det i vardagen, och i synnerhet låginkomsttagare, ser man inget av i deras media.

”Sluta snacka politik!” sa en snubbe (som vi kan kalla ”Bosse”) vid krogbordet. Han som var totalt ointresserad av politik, men däremot intresserad av sport. Men rösta skulle han; på SD!

Låt mig berätta lite om honom, för han var (gick tyvärr bort i cancer i våras och bidrog således inte till 2018 års valresultat), kanske ganska representativ för dem som röstar på SD.

Utbildning: grundskola. Jobb: okvalificerat.Tidigt sjukpensionerad (enligt ett av hans ex.: arbetsskygg). Intressen: snacka med polare med samma bakgrund över en öl. Ickeintellektuell: läste bara dagstidningar (aldrig en bok) och följde med i TV:s nyhetssändningar, men ännu mer i TV:s sportsändningar. Politiskt ointresserad.  Många av hans polare arbetslösa. Bostad i invandrartät förort med många gangsterskjutningar.  Ogillade att bo i ett område där han kände sig som en svensk minoritet. Ekonomiskt oförmögen att flytta därifrån.

Lägger man samman allt det här så är det ju inte så konstigt att han trodde på SD:s propaganda: invandrarna lever fett på bidrag, fetare än hans eget. Och för honom själv räckte inte pengarna riktigt till. Öl kostar ju. Särskilt på krogen.

Har man ingen intellektuell kapacitet, är obeläst och sakar politiskt intresse så slukar man lätt det mest populistiska budskapet. Då vet man inget om sina egna politiska intressen och då ligger det nära till hands att falla för Åkessons retorik om att allt är invandrarnas fel. Då slipper man helt sitt eget ansvar för ens egen situation. Ja, man är försvarslös, kan inte stå emot.

Kanske inte alla känner igen sig i allt det här, men det är sånt här, den politiska omognaden, som leder fram till att folk röstar fel. För de allra flesta är ju löntagare med normala inkomster med 15.000 – 25.000 kronor i lön efter skatt. Ja en del har inte mer ens före skatt. Vad har de att vinna på en borgerlig politik? Nada, så klart! Ändå röstar de fel! Det visar ju valresultaten. Arbetare röstar ju inte sällan på borgarklassens partier!

Om de hade röstat efter sina politiska intressen, om de hade haft den medvetenheten så hade varken SD eller de övriga partierna på högerkanten fått särskilt många röster eftersom de som dessa företräder är ett försvinnande fåtal i samhället!

Valet 2018.jpg

Varför dagens svåra regeringsbildning över huvud taget uppstod berodde ju på att rasistpartiet SD blev så stort (tack vare sådana som helt eller delvis delar egenskaper med ”Bosse”). Och inget parti ville ha med SD att göra. Så det blev en kris, men ur den kom verkligheten att avslöjas.

Moderaterna och Kristdemokraterna drog sig inte, när det ställdes på sin spets, att söka stöd av ett parti med en illa dold nazistisk ideologi i sin bakgrund. Det borde vara uppenbart även för mindre politiskt medvetna personer var dessa partier i grunden står och att SD ser sig som ett konservativt parti med liknande värderingar som M och KD, när de äntligen har bekänt färg. Vi minns ju att de en tid påstod sig vara ett arbetarparti. Och att de sen sa sig inte ligga på någon höger-vänsterskala och media presenterade dem som något mittemellan i sina grafikpresentationer. Men nu vill de skapa ett högerblock med M och KD.

Tack för det erkännandet! Det var på tiden! Nu vet vi var de står; på den arbetarfientliga sidan. Eller? Förstår de politiskt obildade löntagarna ens nu? Nej, antagligen inte.

Mer har blivit tydligt under alla turer med regeringsbildningen, för den som har okat följa med, vilket nog inte ”Bosse”s gelikar har gjort. De ser ju på sportkanalerna och tittar ner i glaset, samt förfasar sig över alla obegripliga språk som talas på deras torg.

Det som har blivit riktigt tydligt är ju att C och L riktigt avskyr V för att V vill ha en politik som gynnar vanliga löntagare mer än andras politik, som istället gynnar de mera välsituerade.

Värnskatten, som drabbar de som tjänar mer än de behöver, ska ju bort. Och de som vill sno åt sig våra skattepengar genom att bedriva privata sjukvårds-, omvårdnads- och skolföretag ska slippa ett tak för vinstuttaget. Därtill kommer fler möjligheter till skattelättnader för privata tjänster, som sådana som ”Bosse” aldrig skulle ha haft råd med trots skatteavdraget.

Tydligt har ju också blivit att partier som C och L vill försämra lagen om anställningstrygghet och att marknadshyror ska tillåtas, alltså fri hyressättning. Det är ju en helt arbetarfientlig politik som innebär otrygghet på jobben och svinhöga hyror som vanliga arbetare inte har råd med.

Borde inte en vanlig löntagare vara mera politiskt intresserad, att hålla sig uppdaterad med vad de politiska partierna står för? För om så vore skulle högerpolitiken vara en marginell företeelse inte bara i vårt land utan i alla länder. Och hur når man dit när borgarklassen indoktrinerar och fördummar de redan politisk okunniga?

Det problemet måste lösas för att ett läge som nu inte ska upprepas.

Annonser

Lätt för att ljuga


Det har jag märkt

 

att ju längre åt höger de står ju lättare är det

Som till exempel nu senast, Anna Maria Corazza Bildt. Hon ”säger att hon har röstat för mer transparens kring hur EU-parlamentarikerna använder kontorsbidraget på 45 000 kronor i månaden.

SvD:s granskning visar att det inte stämmer. I själva verket har hon och fler moderater röstat nej till just detta – flera gånger.” Läs mer på SvD

Det är ju inte så konstigt. Hon kan ju stoppa det mesta i egen ficka fast hon inte har rätt till det. Men skulle det finnas redovisningsskyldighet, transparens, så ginge det inte.

Anna Maria Corazza Bildt.jpg

Det korkade folket


Låg utbildning

 

är liktydigt med låg politisk medvetenhet 

För om man tänker; har man låg utbildning så har man oftast en låg lön, taskigt jobb, dåliga arbetsförhållanden, bor dåligt och kör en rishög till jobbet om man har nåt jobb att köra till eller nåt att köra med. Och man följer inte med i politiken!

”Fan, snacka inte politik!”, som en sa och hellre pratade fotboll. Men på SD skulle han rösta, för det bodde ju bara invandrare i hans miljonprojekt-område! Att partiet står för en extrem högerpolitik kunde han inte genomskåda. En sådan politik var det sista han var betjänt av sett ur hans skuldsatta sociala situation (kronofogden, bostadsbidrag och förtidspension). Kanske han hade levt idag ifall sjukvården hade fungerat bättre och fått mer pengar och resurser. Men för det krävs ju skatter och vänsterpolitik! Då kanske man inte hade glömt att kalla honom till cancerbehandling.

Förmodligen har en arbetarfamilj en bokhylla, men det står inga böcker i den. Det vet både ni och jag. Man läser ju bara sportbladet.

En kliché? Möjligt. Undantag finns ju.

Men på det stora hela så är det tyvärr så att den lågutbildade arbetaren är obildad och okunnig på de flesta områden, men kan förvisso vara en beundransvärt skicklig yrkesman. Det sticker jag inte under stol med och det ska de ha all heder för. Många kan verkligen imponera.

Men när det kommer till den politiska medvetenheten blir jag ju mörkrädd!

Om man tänker efter, så är det ju väldigt få i detta land som har något att vinna på högerpolitiken. Och de partier som vanliga löntagare absolut inte borde ha röstat på är ju självklart C, L, M, Kd och SD. Ändå fick dessa partier sammantaget det största stödet av väljarna.

Folk är korkade. Hur kan man rösta på partier som driver en politik som man förlorar på? Hade de röstat på partier som gynnar dem själva hade dessa partier aldrig kommit över 4%-spärren!

Det finns ju bara en förklaring, folk är korkade! De saknar politisk kunskap! Och just detta har jag ett annat bevis för. Det handlar om sökningar på Google. På frågan ”Hur” söktes det allra mest på frågan ”Hur röstar man?”! Det säger väl allt!

Korkat folk.jpg

På femte plats kom frågan ”Hur länge är vallokalerna öppna?”. Man kan alltså inte läsa innantill i informationen som kommer med röstkortet! Det är ju skrämmande!

På tionde plats kom frågan om hur man röstar blankt. Snacka om okunskap!

Om undersökningen av de vanligaste frågesökningarna på Google tjugohundraarton kan du se här.

Konklusion

Att vi nu har ett läge i Sverige där det är så svårt att bilda regering och att vi sannolikt får en regering bestående av högerpartier som kommer att driva en högerpolitik som få är betjänta av beror enbart på att vanliga arbetande löntagare inte begriper sig på politik. De röstar helt enkelt helt fel!

Korkat folk 2.jpg

Visst är det skrämmande!

För om man tänker efter, så om man har en låg utbildning så läser man aldrig böcker eller ens tidningarnas ledare och kultursidor eller följer med i debatter eller intresserar sig för politik. Man är helt enkelt illitterat och vet inte ens vad ordet betyder. Man är så språkligt obegåvad, som dessa exempel visar; den som på FB trodde att ”burka” i pluralis heter ”burkar” och hon som berättade att hon var ”gradivid”, och de som inte kan skilja på ”de” och ”dem”!

Man har en låg lön, taskigt jobb, dåliga arbetsförhållanden, bor dåligt och kör en rishög till jobbet om man har nåt jobb att köra till eller nåt att köra med. Annars får man leva på ett uselt socialbidrag efter att ha blivit utstämplad från A-kassan för att man inte är attraktiv på arbetsmarknaden. Men hyran är hög och stiger varje år, till skillnad från bidraget. Och politik är ointressant!

Alltså 

Man röstar på partier som vill göra allt detta ännu sämre för vanligt folk. Skolan blir sämre för de flesta och bättre för rikemansbarnen. Sjukvården blir sämre. Sociala insatser blir sämre. Apoteken privatiserades så du inte längre kan jämföra priserna i FASS! Och på TV:s reklamkanaler lockas man att bli rik på spel fast de enda som blir rika är mikroskopiskt få, spelbolagens ägare är de enda säkra vinnarna.

Arbetarskyddet försämras, liksom anställningstryggheten = lättare att avskedas. Fackavgiften blir sannolikt inte avdragsgill, enligt budgetförslaget som M kom med. Men för de som har råd med ROT och RUT och har höga inkomster blir det skattelättnader! Det har mången fattig arbetare röstat för! Man blir ju mörkrädd!

Hyrorna ”marknadsanpassas”, vilket kanske en outbildad och politiskt omedveten inte begriper att det innebär en hyreshöjning. Och gemensam egendom, som är ett begrepp som inte heller tycks förstås, kommer att säljas ut än mer för att bland annat finansiera en borgerlig budget, vilket innebär profit till privata näringsidkare och dyrare tjänster, samt sämre service för vanligt folk.

Allt det här tjänar bara de redan rika på, det vill säga borgarklassen. Men det här med klasstillhörighet har ju stora delar av arbetarklassen helt glömt bort vad det är: ”Vadå arbetare? Jag står väl inte och gräver med en spade i ett lerigt dike! Jag kör ju lastbil!” Och en annan säger samma sak, men jobbar som kassörska.  ”Nej, inte fan är jag arbetare och gräver med en spade i ett lerigt dike! Jag är ju undersköterska!” Osv!

Borgarklassen är i allra högsta grad klassmedveten och bildad. Arbetarklassen är det inte!

”Tack för din röst!”, sa borgarklassen!

Klockan 11:00, 11/11, 1918


Det är 100 år sedan

 

och just då blåstes eld upphör i det stora kriget

Det var så det kallades, ”Det stora kriget”, fram tills andra världskriget bröt ut, första september 1939. Efter det talar vi om Första (och andra) världskriget.

Aldrig tidigare hade en sådan förödelse skådats. Aldrig så många liv skördats bland soldater (i industriell skala!) och civila. Bland de sistnämnda var det många som svalt ihjäl. Det krig som spåddes pågå i några månader höll på i 1563 dagar, över 4 år, från den 28 juli 1914 till den 11 november 1918.

Efter kriget fanns det i Storbritannien 1,7 miljoner fler kvinnor än män efter att så många män hade stupat i kriget. 36% av franska män i åldrarna 19 – 22 år miste livet.

Och: ”I den svåra epidemi av spanska sjukan som bröt ut efter krigsslutet och som var direkt relaterad till den krigströtta situationen i Europa dog närmare 50 miljoner människor.” / Wikipedia.

Nationalismen, imperialismen och den utlösande händelsen

Man pekar ut skotten i Sarajevo som den utlösande faktorn, då den nationalistiske serben Gavrilo Princip mördade Franz Ferinand. Men det är att göra det lite väl enkelt. Däremot kan man med fog påstå att det var just nationalism som skapade kriget, vilket är väl värt att komma ihåg nu hundra år senare när nationalismen åter breder ut sig runt om i världen! Vi tycks inte ha lärt oss!

Innan skotten föll i Sarajevo hade Europas länder sedan många år tillbaka bildat allianser (* se rödmarkerat!) för att möta olika hot och därmed drogs land efter land snabbt in i den konflikt som först stod mellan Österrike-Ungern och Serbien. Österrike-Ungern passade på tillfället att anklaga Serbien för morden på tronföljaren, ärkehertig Franz Ferdinand av Österrike, och hans gemål Sophie von Chotek och dubbelmonarkin ställde ett för Serbien omöjligt ulimatum, vilket man visste från början. Därmed fick man den anledning man behövde för att förklara krig mot Serbien.

(*  Efter att ryska tsardömet lidit nederlag mot Japan 1906 låg ambitionen att istället expandera väster ut för att nå Medelhavet. I den strävan lirerade man sig med slaverna och kom på kollisionskurs med Österrike-Ungern och det Osmanska riket.

När små Tyska förstendömen enades under Preussen efter fransk-tyska kriget 1870-71 kände sig Storbritannien, Frankrike och Ryssland utmanade. Det i sin tur ledde till att Tyskland allierade sig med tyskspråkiga Österrike-Ungern.

Frankrike lierade sig med Storbritannien och Ryssland (Ententen) eftersom de inte ville lida ännu ett nedelag mot Tyskland. Storbritanniens intresse för denna pakt bestod i att landet kände sitt kolonialvälde hotat när Tyskland gjorde anspråk på att bli en stor kolonialmakt och för att Tyskland rustade sin militära flotta för ändamålet. 

Osmanska riket hade utkämpat många krig mot Ryssland och förlorat sina besittningar på Balkan 1878. I august 1914 allierade man sig med Tyskland.

28 juli 1914 går Österrike-Ungern i krig med Serbien. 1 augusti gyck Ryssland och Tyskland in i kriget på var sin sida. 3 augusti var det Frankrikes tur och dagen efter Storbritannien. Osmanska riket gick i krig 28 oktober på centralmakternas sida.)

WWI karta.jpg

Det är en del av den verkliga förklaringen bakom detta katastrofala krig som vi aldrig får glömma och som också visar att historien inte handlar om enskilda händelser.

Allt hör ihop; Andra världskriget var ju bara ett fortsättningskrig på det första efter år av ”vapenvila”, och ett annat exempel är de nu allt högljuddare nationalister och nynazister som sticker upp sina fula trynen igen, vilket går tillbaka till ultrahögerns glansdagar under nazismen. I Sverige är Sverigdemokraterna en del av den historien.

Mycket att lära av historien

1. Vänstersocialister, kommunister och anarkister försökte få sina länders regeringar att sansa sig och stoppa kriget, medan nationalister, socialdemokrater, liberaler och övriga partier, samt i stort sett hela det borgerliga etabissemanget och storföretagen hejade på den katastrofala utvecklingen. Många av dagens stora industrier och företag växte sig stora på grund av kriget och än större blev de genom andra världskriget. Vilka som är för fred och vilka som inte är det är just det vi kan lära av detta.

Obestidligt faktum: de som förlorar på krig är vanligt folk och de som tjänar på krig är överklassen. Så har det alltid varit och det gäller än i dag!

Krig Vinnare&förlorare.jpg

2. På natten till den 11 november 1918 pågick samtal om stilleståndsvillkoren mellan den tyske politikern Matthias Erzberger (tyska delegationen) och den franske marskalken Ferdiand Fock i en tågvagn i Compiègneskogen i Frankrike. Tyskland hade inget att säga toill om, utan tvingades skriva under de hårda villkor, vilka senare bäddade för Adolf Hitlers marsch till makten och andra världskriget utbrott två decennier senare.

Det fanns de som varnade för tysk revanschism redan då, t. ex. självaste marskalk Ferdiand Fock (sic!) när Versaillesfreden väl hade undertecknats 1919. ”Detta är inte ett fredsavtal, det är en tjugoårig vapenvila.” sa han och blev sannspådd tjugo år och 64 dagar senare! Politiska beslut får alltid konsekvenser är vad vi kan lära av detta.

3. Strebers (av den värsta sorten) offrar vad som helst och utan hänsyn för sin egen framgång. I krigets sista stund visar det sig vad sådan personer kan ta sig för mellan undertecknandet av vapenvilan klockan 06:00 på morgonen och tills den ska träda i kraft kl 11:00 samma dag den 11 november 1918.

Det är ju meningslöst att strida de sista timmarna i ett krig som har stått still sedan det började fyra år senare. Och så resonerade gemene man i skyttegravarna 1918. Men så resonerade inte de befäl som ville utmärka sig in i det sista. Istället beordrade de upp sina soldater ur skyttegravarna för att för egen del få en miltär merit. En av dessa befäl ville att kartan skulle se ”lite snyggare ut” när stilleståndet skulle träda i kraft, genom att räta ut en liten kurva mellan de stridande.

General William Wright var en av dessa som utan att blinka gärna offrade sina soldater till egen vinings skull när han gav sina underlydande order om att försköka inta en liten ort vid namn Stenay. Han sa: ”Om fienden får lov att stanna kvar i Stenay kommer våra män inte att kunna tvätta sig inom överskådlig tid. Därför ska 179:e brigaden genast rycka fram mot staden och inta den.” Resutatet: 89:e divisionen ryckte fram och en stund senare låg travar med döda soldater i lervällingen. Tyskarna hade avslutat sin eldgivning, men tvingades ta upp den igen för att försvara sig. Inte en meter blev vunnet. Men hade det lyckats hade dt varit en dyrköpt seger eftersom Stenay ändå skulle tillfalla Frankrike klockan 11:00!

Den 11 november 1918, stilleståndsdagen, blev blodigare än den stora invanisioen på D-dagen i andra världskriget, tack vare meritkåta höga militärer!

Detta kan vi lära oss av, för det är något som vi ständigt stöter på. Folk som inte bryr sig ett skvatt om andra, men ömkar dem plötsligt när deras egna intressen står på spel. Ett exempel på det är vad vi hört många gånger i debatten om nollvinster i välfärden. Då går ägarna till privata vårdföretag i taket och menar att vårdpersonalen kommer att förlora sina jobb. Men kunde de driva sina vårföretag helt utan personal hade alla fått sparken! Det är samma resonemang om inte fullt så syniskt som Wrights.

Siste dödade WWI soldaten.jpg

Lärdomar av Tyskland efter freden

Kort bakgrund

Frankrike var hämndlyste och Tyskland fick inte sitta med vid bordet när Versaillesfreden förhandlades fram 1919. Priset för tyskland blev ofantligt hög i skadestånd och tvingades också avstå 13% av landet till segermakterna, främst till Polen och Frankrike. Skadeståndet sattes till 26,5 miljarder dollar, ett oerhört och ofattbart belopp för 99 år sedan. Sista delen av skadeståndet utbetalades 2010!

”Här blir ett besegrat folk våldtaget till liv och själ.”, sa den socialdemokratiske (SDP) rikskanslern Gustav Bauer, men vädjade likväl till riksdagen att rösta för att godta det!

1. Den första lärdom man kan dra av den här delen av historien är att man får betala priset för sitt handlande, Tyskland för sin krigsföring och dess motsåndare för hämden som kom tjugo år senare. Fast, invändningsvis, är det ju inte handlingens män som betalar, det är folket.

2. I Tyskland uppstod hungersnöd. Till och med utmattade hästar dog på gatorna, men de styckades genast av utsvultna stadsbor. Folk revolterade till höger och vänster, även sett till den politiska skalan.

Dels hade vi entledigade soldater som saknade arbete, mat och husrum och politiskt; de högerorienterade och de som kom att bli nazister. Dels var det vanliga arbetare som satte sitt hopp till socialismen och en strålnade framtid, inspirerade av vad som hade skett i Ryssland där arbetare tog makten över överhet och förtryckare.

Det var en polariserad tid och en arbetarrevolution stod bokstavligen för dörren i Tyskland. Flera Tyska städer togs kortvarigt över av Spartakister, kommunister och andra vänsterrörelser. Kända namn, Karl Liebknecht och Rosa Luxemburg. Båda mördades av frikåren Die Garde-Kavallerie-Shüzen-Division, ledd av Gustav Noske som hade blivit utsedd av Rikskansler Friedrich Ebert (SDP) till försvarsminister med första uppgift att krossa spartakisterna. ”Om ni vill att någon ska agera blodhund, såär jag inte den som undandrar mig ansvaret”, sa han när han tillträdde. Och så blev det.

En namnkunnig frikårsman var Rudolf Höss. Om namnet inte känns bekant: han blev sedemera den avskyvärde lägerkommendanten i Auschwitz.

För Tysklands socialdemokrater var det prio ett att förhindra ett folkligt maktövertagande!


Mer+pil.jpg Länkar

Första världskriget i bilder

Versaillesfreden och första världskrigets följder

Han dog när det bara var en minut kvar… ”Ryktet spred sig som en präriebrand i storm:
Om några timmar är kriget slut.
Men de timmarna blev bland första världskrigets blodigaste.
Den sista förmiddagen dog fler soldater än under D-dagen 26 år senare.
Allt för att fåfänga generaler och befäl ville visa sig på styva linan.” Obs! Plus-artikel AB.

Första världskriget på 2 minuter DN video

”De trasiga ansiktena” – bilder av krigets vanvett EXPRESSEN med video. Varning för starka bilder!


Mer+pil.jpg  lärdomar

T. ex. om Socialdemokratin.

Ideologin är densamma då som nu, i Tyskland likväl som i Sverige. Man kallar sig arbetarparti, men gör allt för att förhindra att arbetarna tar makten! Och ord är en sak, handling en annan! ”Här blir ett besegrat folk våldtaget till liv och själ.”, som rikskanslern sa, men …

Och det får följder

I Sverige: När nationalismens högerkrafter mobiliserar har en socialdemokrati som inte tydligt ställer sig på vanligt arbetande folks sida inte mycket att stå emot. S gjorde det sämsta valet sedan 1911 och förlorade makten i både Stockholms stad och Göteborg, backade i 250 av 290 kommuner, samt har decimerats i landstingen. I det röda Norrbotten föll partiet med över sju procent. Endast 41% av LO-väljarna lade sin röst på S i valet i höstas. Det är första gången som S inte har majoritet bland LO:s väljare.

I Europa: Endast sex länder har en socialdemokratisk premiärminister. I Nederländerna och Tyskland faller partierna fritt efter samarbeten högerut. I Frankrike utraderades Socialistpartiet i förra valet. I Grekland gick Pasok från över 40 procent till 4,7 procent i valet 2015.

Konkussion: När ett stort socialdemokratiskt parti inte driver vänsterpolitik kan många inte heller skilja på höger och vänster, med påföljd att populistiska högerkrafter vinner röster. Så var det när Hitlers politik vann folket och så är det i dag också, här på hemmaplan liksom i Europa.

Tydligt vilka som vill sko sig


Valdebatt

 

om ekonomin

Att betala skatt är ingen höjdare bland högerpartier och företag. Det vet vi sedan gammalt. Skatt är ju ett sätt att finansiera samhällsfunktioner, men också ett sätt att jämna ut inkomstklyftorna i samhället. De som har mycket får bidra lite mera än som har lite eller inget alls. Därför tjänar valigt folk mera på att vi betalar skatt än de rikaste gör.

Det är ju en ganska enkel matematik. Betalar man en skatt på t. ex. en miljon per år, så kan man inte räkna med att få tillbaka en miljon i olika former av bidrag, såvida man inte behöver avancera sjukvård.

Nu avslöjar Jan Björklund, och får medhåll av Ulf Kristersson, att framgånsrika förtag inte kan förväntas ta något samhällsansvar. Istället för att betala skatt i Sverige där de gör sina vinster, finns risken att de flyr utomlands.

Debatt 7 sept 2018.jpg

Sverige är faktiskt ett skatteparadis för de rikaste och för storföretagen, så det är ren snikenhet att inte vilja göra rätt för sig.

De som har de sämsta inkomsterna måste konsumera för hela pengen och på allt de köper betalar de 25% i moms på redan skattade pengar. Så vilka betalar mest i skatt, fundera på det! Inte är det de som kan lägga merparten av sina intjänade pengar på värdepapper!

Ul Kristersson (se punkt 2 ovan!) säger till Stefan Löfven: ”Varför ska någon enda väljare tro på dina löften att inte höja skatten för vanligt folk?” Det är väl enda gången han har värnat om vanligt folk. Han hoppas vinna röster av dem som förlorar på hans politik. Tyvärr låter sig säkert en och annan föras bakom ljuset av hans fråga. För faktum är att alla borgerliga partier måst ljuga för att få röster av dem som förlorar på deras politik.

Den tredja punkten i bilden ovan handlar om statsskulden. Alla vet att skulder är bäst att inte ha. Och nu har regeringen betalat av en massa miljarder av den skuld som Alliansen drog på Sverige för att finansiera sin politik unde de åtta år de vanskötte Sverige och öste godis över de rikaste.

De rikaste parti


Rika och fattiga

 

har ju olika intressen att bevaka, om man säger

Fast så borde det inte vara. De rika kunde ju se till att de fattiga fick det bättre. Ja, de kunde ju dela med sig av sin rikedom. Och av sin makt. För så är det ju, pengar är makt! Och bara för att vi har olika partier att rösta på så kallas det demokrati! Det är ju helt galet när det ju är pengarna som talar till syvende og sist!

Ett parti som märker ut sig i att ta till vara intressen som bara berör de allra rikaste är Moderaterna. Partiet som tidigare hette Högerpartiet. Men de är ju inte ensamma om att föra högerpolitik som bara gynnar alla som inte slavar för en usel lön. I den fållan finns även rävar som Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och faktisk även Sverigedemokraterna, trots att de inte erkänner det. Men även Socialdemokraterna (SAP – Sveriges socialdemokratiska arbetareparti ) kan delvis räknas dit, tyvärr.

Men värst är ändå Moderaterna på denna skala om SD ska undantas, vilket de ju vill av politiska skäl.

M-fifflaren.jpg

Att se om sitt eget hus av rent egoistiska skäl på skattebetalarnas bekostnad är den moderate riksdagsledamoten Michael Svensson ett bra exempel på. Ändå förespråkar han skattesänkningar. Fast bara för att han själv ska få lägre skatt, utan att själv få sämre villkor.  När hans egna förmåner inte ”räcker till” så bluffar han och giddrar, samt skor sig på ett olagligt sätt på våra skattemedel. Men vad blir straffet? Antagligen ingenting!

”Michael Svensson, 61, från Falkenberg är moderat riksdagsledamot. Han är även ledamot i Utbildningsutskottet och i Europarådets svenska delegation. Svensson har fått ut 378 000 kronor i bilersättning sedan 2014 – mest av alla riksdagsledamöter.

Nu kan Aftonbladet avslöja att Svensson fått betalt för en mängd felaktiga körsträckor.

Trots att han befann sig i en annan del av världen satte han upp en rad körsträckor i Sverige. Han påstod sig bland annat ha kört 1 040 kilometer, Falkenberg-Stockholm tur och retur, under perioden. Han uppgav även att han kört tur och retur till Göteborg, Jönköping och Borås under tiden han var i Asien.

Samtidigt som Svensson påstod sig ha kört omkring 1 800 kilometer på vintervägarna i Sverige var han i själva verket i ett turistparadis på andra sidan jorden.” / AFTONBLADET

Mer.

Moral och laglydnad hör inte hemma i överklassens värld, men däremot kräver de det av människor i utsatta områden som lever under svåra omständigheter på många olika sätt. Och de som verkligen har försatt dem i  dessa omständigheter är de som främst företräds av Moderaterna. Där gäller ju att var och en ser om sitt eget hus och skiter i andras. Till och med om det innebär fiffel och båg, samt ren kriminalitet. Fast dem fokuserar inte polis och rättsväsendet på. Därför är det ”Muhammed”, ”Ali” och vanliga andra ”Svenssons” i förorterna som jagas av polisen och därför ställs inför skranket.

Jag vill ha ett annat samhälle. Läs här!

Och om du tjänar dina pengar på att arbeta för en taskig lön, rösta vänster även om du inte gillar all invandring. SD är inget alternativ för dig!

En annan högerpolitisk (KD) bedragare kan du läsa om här.

Läs också detta.

Segregation


Nya gräddhyllan

 

i Göteborg där bara bostadsrätter finns bor inga invandrare

Kanske med något undantag. Vissa invandrare är ju faktiskt framgångsrika. Och då är de mer framgångsrika än jag är. För visst skulle jag gärna vilja bo på Norra älvstranden i Eriksberg och ha en båt förtöjd alldeles intill där jag bor. Men med en pension på mindre än hälften av inkomsten jag hade när jag jobbade är det ju bara att drömma om att bo där, liksom att ha båt. Tretton tusen räcker inte långt! Det gör inte heller de flesta invandrares löner. Inte heller de flesta arbetare har råd att bo i Eriksberg.

Men för dem som har råd pimpas stadsdelen som ingen annan. För dem som har råd ska det vara julafton året runt, pimpat!

Här kommer några bilder därifrån, upplagda på min fotoblogg. Fler kommer efterhand.

Som bättre framgår av bilden nedan så har man pimpat bron även med ljus undertill. Allt för gräddans trivsel. Men i Angered, Frölunda, Biskopsgården eller Länsmansgården, för att bara nämna Göteborgs arbetar- och invandrarförorter, pimpas det ingenting.

I Eriksberg har jag bara sett en enda invandrare. Hon hade eget företag. Det är väl det som behövs för att bo där. Övriga med låga inkomster måste bo i betonggetton. Där pimpas ingenting, som sagt. Det enda som lyser där är kramarnas skyltfönster och de upplysta annonspelarna. Kommersialismen dominerar ju miljön även bland dem som har svag ekonomi.


Vill du läsa Mer+pil.jpg om pension så hittar du länkar till mina inlägg om det här.

FattigSverige.jpg