Havets invånare: 50% borta på 50 år


Det är en katastrof

 

som en ny rapport från Världsnaturfonden avslöjar

Världsnaturfondens stora rapport, Living Blue Planet Report, bygger på att man har gått igenom tillståndet för 5800 populationer av 1234 arter.

”Om det som skedde under den glittrande blå ytan inträffade på land skulle det orsaka ramaskri. Nu krävs krafttag för att bevara ett rikt liv och säkra havens livsnödvändiga resurser för mänskligheten, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare för Världsnaturfonden WWF.”, skriver Natursidan.se.

50% havsliv borta

Det är en dyster framtid vi går till mötes. Och det beror på oss människor. Vi är en art som har förökat oss helt utan motstycke i jordens historia, om vi bortser från småkryp, insekter och mikrober.

Frågan är vad vi ska göra åt det. Kan vi bli fler och sätta än större avtryck på planeten, med allt mindre habitat för övriga arter. Hotet med den globala uppvärmningen kanske vi kan kan lösa, men kan vi lösa frågan om överbefolkningen? Det tvivlar jag på. Vi anser ju att vi hela tiden måste bli fler för att hålla igång ekonomin och garantera en växande äldre befolkning ett välstånd.

Befolkningsexlossion

Men så är det ju så att det egentligen handlar om fördelning. Åtta män i världen äger lika mycket som hälften av världens befolkning. Nog kan vi klara äldreförsörjningen och många andra frågor bara alla resurser fördelades rättvist. En ny världsordning är akut! Kapitalismen är värre än ett kärnvapenkrig. Socialismen är lösningen.

 

Numera blir jag allt mera trött


Jag menar

 

på politiken i Sverige och i världen

Allt går ju åt fel håll och det jag skriver påverkar ju inte det minsta. Kanske jag har påverkat någon enstaka, men många är det då rakt inte. Den inre drivkraften jag har att försöka åstadkomma en förändring börjar falna. Men den har funnits redan från tonåren. På den tiden fick jag skriva insändare. Bloggande var ju inte uppfunnet då.

Roligare är det att fotografera och lägga ut bilder på min fotoblogg. Här ett par exempel:

Det är soluppgång. Och jag hoppas ännu på en ny dag för socialismen, eller snarare för kommunismen i dess egentliga form. Den Karl Marx och Friedrich Engels såg fram emot och kämpade för. Men det ser dystert ut.

Lite hopp om en bättre värld ger dock den oförutsägbare Donald Trump på ett sätt. Han tycks verka för en avspänning i världen när han förhandlar med Kim Jong-Un och Vladimir Putin på ett sätt som ingen annan amerikansk president har gjort. Det bådar ju gott. Men mycket annat är mer än tveksamt. Till exempel att han anser att NATO-länderna ska satsa 4% av sina BNP på militärutgifter och hans tullpolitik. Det är en motsägelsefull president, minst sagt, men det gör ju politiken lite mera spännande nu.

Skrämmande på hemmaplan är förvisso att så få stödjer en rödgrön politik och att S har förlorat så mycket till SD. Det vittnar ju om att den politiska medvetenheten hos löntagarna i detta land är oroväckande låg. Åkesson har ju trummat in budskapet att invandrarna förstör Sverige. Och det visar ju att det är lika lätt idag att påverka folk i fascistisk riktning som det var i Tyskland på 30-talet.

Men även utan Åkesson går Sverige åt höger. Under många år har den offentliga sektorn urholkats. Idag finns det många hemlösa i vårt rika Sverige.

Dan faktum 2.jpg

Klyftorna i vårt annars så underbara Sverige börjar likna 30-talet och där före. Pensionärerna har fått se sin ekonomi försämras i årtionden samtidigt som vi får fler och fler miljonärer och miljardärer. Och segregationen bara ökar.

Och vad gäller miljön så är den utsatt för kapitalistisk rovdrift. Till exempel har jordbruket omvandlats till en ren industri där maximal kapitalavkastning är prio ett. Jorden utarmas och med hjälp av insektsgifter ska skörden öka. Resultatet är bidöd och på sikt hotas hela näringen och vår livsmedelsförsörjning. Det är en kapitalistisk kortsiktighet som kan ta död på oss.

Numera blir jag allt mera trött på politiken i Sverige och i världen!

Tur jag inte har så himla lång tid kvar!

Ni vanliga knegare som har förväntningar på många år till i detta jordeliv kan kika in på detta inlägg och det här inlägget som kanske kan ge er en annan syn på hur ett samhälle skulle kunna fungera än det som nu ställer till allt elände.

Nepal


I skuggan

 

av världens händelser

För oss handlar Nepal mest om Mount Everest och nyheter om bestigningar av berget. Särskilt när större olyckor inträffar. Vad som i övrigt händer i landet tycks vara helt ointressant. På gott och ont. Som till exempel att USA (eftersom det ännu inte har hittats tillräckligt attraktiva naturresurser att lägga vantarna på) hittills inte har försökt att blanda sig i för att krossa den nya regeringen. Den består nämligen av en majoritetsregering med brett folkligt stöd och som kallar sig kommunistisk.

Men inom landet försöker givetvis kapitalismens krafter sabotera allt för att krossa den demokratiskt valda regeringen genom att sprida falska rykten, till exempel att den vill införa diktatur och angripa religiösa traditioner och försämra relationerna till grannländerna. De två nepalesiska kommunistpartierna (Förenade marxist-leninister och Maoistiskt centrum), som nyligen slog sig samman i ett enda parti (Nepals kommunistiska parti), tillbakavisar med bestämdhet dessa påståenden.

Nepal.jpg

Målet för den nya regeringen är att prioritera folks grundläggande behov, att bekämpa prisökningarna och korruptionen och trycker på att Nepals folk måste delta i denna process genom fackföreningar och partiorganisationer. De viktigaste frågorna anser regeringen vara att eliminera fattigdomen, höja lönerna, ge bönder bättre villkor, öka exporten och minska handelsunderskottet, samt bekämpa korruptionen och det ska göras genom att bibehålla goda relationer med den privata sektorn.

Det här låter knappast särskilt kommunistiskt, men det är en klar vänsterprofil som regeringen har. Och det räcker för att skrämma borgerligheten, där så som på alla andra ställen i världen, inklusive Sverige. Nu får man väl hoppas att inte utländska kapitalistiska intressen blandar sig i den spirande demokratiska socialismens försök att modernisera landet efter alla sina år med monarkistisk diktatur. Lycka till Nepal!


Mer+pil.jpg Om Nepal

Landguiden

Jordbävningen

PDF om Nepal

KOMMUNISTISK MAJORITETSREGERING VILL TA NEPAL UR FATTIGDOMEN

Internationella kvinnodagen


Socialister

 

och kommunister tog initiativet till denna dag

Det är kanske inte så konstigt. Borgarklassen vid denna tid var emot kvinnans frigörelse. För en klass med stora ekonomiska tillgångar och intressen var kvinnans ställning som fri människa och fri från förmyndare, såsom först fadern och sedan den äkta mannen, ett hot mot rikedomens bevarande inom familjen. Arvet skulle gå från far till son. Giftermål var en familjeangelägenhet av rent ekonomiska skäl. Att gifta sig av kärlek var därför inget givet.

Ett populärt litterärt ämne för medeltidens adel var den olyckliga kärleken, som ju florerade just på grund av att slott och herresäten skulle stanna inom släkten och makt utökas genom strategiska äktenskap.

Kärlek och ekonomi.jpg

Synen på kvinnan och hennes lika värde delade även fattigt folk trots att där inte fanns förmögenheter att låta gå i arv. Istället berodde det mer på att så var samhällskulturen, och fördomar om att kvinnor var lägre stående med mindre förstånd. Få män, oavsett bildning, begrep att ifrågasätta detta.

Inom islam och kulturer där till exempel kvinnlig sexualitet kontrolleras med könsstympning florerar ännu kvinnoförtrycket, ofta långt värre än det någonsin har varit i till exempel Europa.

Historia

”Tankar på en internationell kvinnodag uppkom i början av 1900-talet. … det Amerikanska socialistpartiet att man skulle fira en nationell kvinnodag. 

1910 anordnade Andra internationalen den första internationella kvinnokonferensen i Folkets hus i Köpenhamn. … föreslogs en internationell kvinnodag … främja kampen för kvinnors rösträtt – detta skedde på ett initiativ av den kända kommunisten Clara Zetkin … Kvinnorna krävde bland annat rösträtt … kunna tillträda offentliga ämbeten och bättre arbetsrättigheter.” 

”Den 8 mars är idag en nationell helgdag i Angola, Armenien, Azerbajdzjan, Burkina Faso, Cypern, Eritrea, Georgien, Guinea-Bissau, Kazakstan, Kambodja, Kirgizistan, Laos, Madagaskar, Moldavien, Mongoliet, Nepal, Ryssland, Serbien, Tadzjikistan, Turkmenistan, Uganda, Ukraina, Uzbekistan, Vietnam, Vitryssland och Zambia. I Kina får alla kvinnor en ledig eftermiddag från arbetet.” Men inte i Sverige! Läs mer på Wikipedia: läget i Tsarryssland och Sovjetunionen och om FN:s roll och bläddra vidare via länkarna. 

Int kvinnodagen hist.jpg

AFTONBLADET: Internationella kvinnodagen – därför uppmärksammar vi 8 mars

EXPRESSEN: 8 mars – allt du behöver veta om den internationella kvinnodagen

NORDISKA MUSEET: Internationella kvinnodagen

KVINNOFRONTEN: 8:e mars Internationella Kvinnodagen

INTERNATIONALEN: Tack Rosa Luxemburg

INTERNATIONALEN: Högerpopulismen hotar kvinnors rättigheter

HUMANISM & KUNSKAP: Suffragetterna – Kvinnorna som gav sitt liv för rösträtt

WIKIPEDIA: Suffragetter

POPULÄR HISTORIA: Suffragetterna krävde rösträtt med våld

SVERIGES RADIO: Suffragetternas olagliga metoder gav engelska kvinnor rösträtt


 

Och lite humor

Tack Lindström! Jag har ändrat lite i din teckning.

Kvinndagen 8 mars.jpg

 

Absolut sevärt!


Fanken,

 

jag måste göra er besviken

I vart fall ni som har sett fram emot ett nytt politiskt inlägg. Men jag måste erkänna att jag börjar tappa geisten. Samhället är ju som det är. Folk likaså. Ja alltså, jag menar att jag tvivlar på att jag påverkar. Och då tröttnar jag.

Tänk så många som tillhör arbetarklassen och ändå fasar för socialism och kommunism, samhällen där de själva har makten istället för att slava under kapitalistisk utsugning. Det är dem jag skulle vilja påverka, men de glor väl hellre på sport, särskilt just nu.

Ni andra som verkligen intresserar er för politik, tillhör arbetarklassen och förstår att det är vänsterpolitik som gagnar era intressen, ni har kanske missat denna video:

Visst är den sevärd!

Det är även serien Rom – supermakten”. I avsnitt tre beskrivs hur övermakten bestialiskt mördar Tiberius Gracchus för att han tog parti för folket. De besuttna skrämdes av blotta tanken på att bli av med sin livsstil i sus och dus, precis som dagens kapitalister.

Klasskampen densamma idag.jpg

Tänk om massorna i dagens samhälle ville resa sig! Det skulle bli en blodig konfrontation. Det kan man inte hymla om. Men vilka skulle starta blodbadet? Gissa!

Inget har i grunden ändrats sedan roms dagar!

Anser du att jorden är rund?


Vetenskap

 

är vetenskap och inget annat

Att fråga folk om de anser att cirkeln är rund är en ganska dum fråga ifall man med den vill få vetskap om dess form. Antag att bara 40% av folket skulle anse att cirkeln är rund, skulle det då betyda att den sannolikt inte är rund?

Man kan ju ställa en massa andra frågor också om vilka vetenskapen har ett oomstritt svar. Anser du att en blomma är en växt? Klart att alla svarar ja på det, men tänk om bara några få % gjorde det. Är den då något annat? Så klart inte!

Knepigare blir det ifall man frågar om grönt är en färg. Klart vi upplever det som en färg, men det handlar bara om våglängd och vår hjärnas illusionistiska tolkning av denna våglängd. De atomer varifrån ljuset reflekteras är ju inte gröna, så gröna atomer finns ju inte. Och färg är bara en illusion!

När man ställde frågan ”Tycker du att Sverige är ett klassamhälle?” så blev svaret enligt bilden nedan. För 81% var det jakande svar fast för hela 47% med en viss tvekan. Och 13% lutade åt att det knappas var så. 2% var övertygade om att klassamhället inte finns. 4% hade ingen aning, eller kunde inte ta ställning.

Journalister o klassamhälle.jpg

”Detta är ett kvitto på en framgångsrik opinionsbildning från både den traditionella högern och från Sverigedemokraterna” (*)”. De har lyckats bryta sönder vad som kan kallas löntagargemenskapen – där man ser till gemensamma intressen som arbetarklass eller löntagare, där arbetsgivare och kapitalägare står som tydlig motpart.

I stället har de erbjudit en annan motsättning och pekat på skillnader arbetare emellan – till exempel hudfärg, ursprung och kultur.

Det passar Sverigedemokraterna perfekt, då de vill misstänkliggöra invandrare eller  svenskfödda med invandrade föräldrar. Men även den traditionellt näringslivslojala normalhögern har förstås nytta av att löntagarna splittras upp i mindre enheter som pekar ut varandra som problemet ”(**)”. I stort gör detta att förutsättningarna för att driva igenom krav på förbättringar för hela arbetarklassen minskar.” Läs mer på Politism

* Fast Skvitt vill påstå att denna hjärntvätt är långt äldre än SD:s existens.

** Ett gammalt knep; härska genom att söndra.

Reflektioner

Hur kan man säga att Sverige är ett klassamhälle ”i någon mån” (47%)? Det är som att säga att en cirkel är rund ”i någon mån”! Och svaret ”i stort sett inte” (13%) är precis lika befängt som att inte kunna ta ställning, och nästa lika korkat som att förneka detta. Det är ju inget annat än en skriande okunskap om samhället. Men när det gäller geometri har de flesta god kunskap och svaren skulle inte bli som i frågan om klassamhällets existens eller icke. Då har man en vetenskaplig grund att stå på som man fått redan i skolan till skillnad, vilket alltså inte gäller när det kommer till samhällsvetenskap.

Vad kan detta bero på?

Varför finns det sådan osäkerhet kring ifall Sverige är eller inte är ett klassamhälle? Jo, många vet inte vad ett klassamhälle faktiskt är. Så vad är det?

Handlar det om olika inkomst och förmögenhet? Alltså om socialgrupper? I så fall finns det tre klasser i Sverige, socialgrupp 1, 2 och 3, vilka ofta också kallas överklass, medelklass och underklass.

Handlar det kanske om borgarklass och arbetarklass? I så fall har vi bara två klasser!

Det intressanta är att det är borgarklassen som har infört begreppet socialgrupper, ett klassbegrepp som inte säger någonting om de olika i samhället rådande klassintressena och dess inneboende och oförenliga motsättningar. Det är ett klassbegrepp som inte ger utrymme till förklaringar på konflikter i samhället som beror på att klass står mot klass. Och det passar borgarklassen perfekt!

Möjligen kan man med socialgruppsindelningen misstänka underklassen för att vara avundsjuk på överklassen och att den helst gör en så kallad klassresa, varmed oftast menas att kraftigt öka sin inkomst, få en högre status och flytta till ett relativt attraktivt villaområde, samt byta den begagnade Volvon mot en Mercedes av senaste modell.

Den politiskt medvetne arbetaren föredrar istället ett annat klassbegrepp, nämligen arbetarklass och borgarklass, därför att det säger något helt annat än inkomst och förmögenhet. Det är ett klassbegrepp som avslöjar hur man får sin inkomst och hur man förhåller sig till produktionsmedlen. Säljer man sin arbetskraft, eller köper man den? Äger man produktionsmedel eller inte?

Ett sådant klassbegrepp avslöjar en helt annan motsättning. Den motsättning som är allas vår dagliga motsättning och realitet! Den avslöjar varför vi som säljer vår arbetskraft måste slåss för att sälja den så dyrt som möjligt och varför de som köper arbetskraften vill få den så billigt som möjligt och det är en oenighet som aldrig kan förvandlas till en enighet. Det är mellan dessa olika och oförenliga intressen som striden står, liksom om vilken som ska ha makten i samhället!

Kapitalistschack.jpg

Borgarklassen har kapitalet och produktionsmedlen, men även makten i det samhälle den skapade när feodalismen fick abdikera. Den är helt beroende av arbetarklassen. Det är därför den helst (om den kan) vill förbjuda varje form av strejk. Det är ju arbetarklassen som skapar vinsterna. Arbetarklassen producerar! Borgarklassen profiterar! Ja, man kan till och med säga att den parasiterar!

Faktum är att borgarklassen inte behövs. Det enda som behövs är produktion och den är det arbetarklassen som står för, som utför! Vad hjälper det att äga en guldgruva om ingen bryter malmen?

Tycker du att Sverige är ett klassamhälle?

Tycker du att en cirkel är rund? Spelar det någon roll vad man tycker? Är det inte verkligheten som gäller? Verklighet bestående av å ena sidan knegare, vars röst endast kan höras när de går samman, och å andra sidan profitörer, som bestämmer vad de vill i sina styrelserum och talar om för politikerna vad som ska göras och inte göras.

Vanligt folk lever i en förvrängd påstådd ”verklighet” med en uppfattning om världen och samhället som har formats av media, ägd av borgarklassen, och som nu fick svara på frågan ”Tycker du att Sverige är ett klassamhälle?”

Borgarklassens klassbegrepp döljer verkligheten, medan arbetarklassens klassbegrepp visar rent vetenskapligt på de verkliga motsättningarna i samhället och det är motsättningarna som driver samhällsutvecklingen vidare. Borgarklassen vill bli rikare genom sitt ägande, men den vill inte att samhällsutvecklingen tar motsvarande språng som sist, då feodalväldet fick ge vika för den uppåtgående borgarklassen.

Kapitalism - Strindberg.jpg

60-årsjubileum


En makalös bedrift

 

som fick världen att häpna och skrämma USA

Som första land i världen lyckades Sovjetunionen att skicka upp världens första satellit idag för exakt 60 år sedan.

Det som gjorde bedriften till det allra mest imponerande är att det endast hade förflutit 12 år sedan Sovjetunionen hade fått stora delar av industri och infrastruktur totalförstört genom Tysklands angreppskrig mot landet och omkring 20 miljoner människor hade dött. Det var alltså en återhämtning utan motstycke som landet hade genomgått och bevisade styrkan i socialismen medan den ännu fungerade hyggligt.

Sputnik 60 år.jpg

AFTONBLADET

Wikipedia

SR

Allt om Vetenskap (för 10 år sedan,, en längre artikel)

Sputnik blev startskottet på hela rymdäventyret och sedan dess har vi fått GPS, bättre väderkartor, bättre överblick av vår planets hälsa och ohälsa, och mycket annat som vi då inte ens kunde förutspå, men vi har också fått nästan obegripligt mycket mera information och kunskap om rymden.

Sputniks betydelse kan aldrig överskattas!

När kapitalisterna har monopol


Det här med konkurrens

 

det har ju alltid de så kallade Allianspartierna alltid vurmat för

Eller? Nej! Bara när det passar kapitalisterna. Således är det bra med konkurrens när det gäller välfärden och skolan, för då får privata företag en chans att sko sig på skattemedel.

Men när hörde du att dessa partier vill ta bort elnätsmonopolen? Jo, Maud Olofsson yrade i vart fall att man skulle relegera deras profithunger, men sen blev det inget mera med den saken. Efter en viss oroande uppmärksamhet i media och diverse protester tog hon till orda. Det blev bara snack, men ingen som helst verkstad.

Och så har det förblivit!

”Ellevio och Vattenfall är dominerande nätägare i ungefär en tredjedel av kommunerna. Där har priserna ökat med 52 procent åren 2010–2017” / AFTONBLADET

Man kan inte välja elnät med mindre än att man flyttar. Det betyder att att nätägarna har ett absolut monopol, vilket våra partier fredar. Även de annars så konkurrensvurmande allianspartierna.

”Så blir svenska kunder lurade av nätbolagen” skriver Kundkraft i sin annons. ”Kundkraft tycker att Sveriges elkonsumenter behöver gå ihop och tillsammans göra något åt saken.”

Kanske vi vanligt folk som lever under kapitalismens tärande och tyngande ok borde gå längre, enligt bil nedan.

Kamp mot kapitalism.jpg

Vi skulle behöva gå samman och skapa lite gemenskap.

”Elnätsföretagen har chockhöjt sina priser. Det avslöjade SVT i en granskning i våras. Nu har regeringen beslutat att Energimarknadsinspektionen ska granska vad prishöjningarna egentligen beror på.

Jag ställer mig frågande till att prishöjningarna skulle bero på att det blev så dyrt för elnätsföretagen att slå ihop koncessionsområdena och för att inte jag ska gissa kring det så vill vi att Energimarknadsinspektionen ska titta på det här, … Man ska också ha respekt för att det är mycket krångliga regler med hela det här koncessionsförfarandet, säger Maud Olofsson.” / SVT Nyheter

”Närings- och energiminister Maud Olofsson vaknar plötsligt till och vill utreda elnätspriserna. Frågan är om det är seriöst menat, eller bara en ny dimridå på elmarknaden – det är Energimarknadsinspektionen som ska granska elbolagen. … Maud Olofsson har konstant duckat och kommit med svävande svar. … Elbolagen har som vanligt olika mer eller mindre fantasifulla bortförklaringar till de höga priserna.” / SvD

Det var några år sedan och inget har hänt.

”Avgifterna för elnät har höjts rejält de senaste åren” / EXPRESSEN 2015 10 21

”Elnätstaxorna fortsätter att öka kraftigt. På ett år har priserna stigit med i genomsnitt sex procent. Värst är Vattenfall som i genomsnitt höjt med 15,2 procent.” / Hem&Hyra 2016 05 12

”Om en månad höjer Eon sin elnätsavgift med 10 procent.” / AFTONBLADET 2017 05 31

”Över 20 miljarder kronor i dyrare elnota väntar Sveriges elkonsumenter. Anledningen är en trippelchock.” / Di  2017 09 17

 

 

 

Allt färre vill ha Anna Kinberg Batra


Många moderater är ju rädda 

 

eftersom överklassens främsta parti befinner sig på fall

De är helt enkelt rädda för att överklassens intressen, kapitalisternas, företagarnas, börshajarnas, och aktieägarnas egoistiska, samvetslösa och miljödestruktiva livsstil, som skapar utanförskap, fattigdom, kriminalitet, klimatpåverkan och allt annat elände, inte kan stärkas och tillfredsställas.

Vi andra kan ju bara önska att hon, AKB, sitter kvar i evigheter ifall det garanterar högerkrafternas tillbakagång. Inget kan väl vara mera destruktivt och värre för oss vanliga svenska medborgare och löneslavar än när högern regerar. För de för ju över all vår gemensamt ägda egendom till hugade kapitalister som får köpa rubbet för en spottstyver utan att vi som ägare ens får insyn i affärerna och vad de sålde vår egendom för! Sådan försäljning anses ju, gud bevars, vara en företagshemlighet, som vi som de faktiska säljarna inte ska insyn i!

Företagens intressen går före våra intressen, trots att vi per definition är en del av affärsuppgörelsen! Så ser verkligheten ut i ett kapitalistiskt samhälle där borgarklassen styr och det hjälper inte ifall vi har en socialdemokratisk regering. Det skulle inte ens hjälpa ifall Vänsterpartiet hade ensam majoritet!

Det enda som skulle förändra detta faktum vore ifall vi i arbetarklassen tog makten över borgarklassen. Men det kräver ett uppror och en revolution som få är politiskt mogna för.

AKBs kris.jpg

Alla som har det minsta politiska förstånd, oavsett ifall man tjänar sina pengar på hederligt arbete eller på parasiterande arbetsfritt kapital (särskilt de sistnämnda!), vet ju att företag generar vinster oavsett vem som än äger dem. Men Moderaterna och alla andra på högerkanten säger: ”staten ska inte äga företag! Och så säljer de ut vår gemensamma egendom så snart de kan, och missunnar alla löneslavar (= vi = de flesta!) att få del av av vårt eget arbetes faktiskt skapade vinst!

Så fungerar borgarklassen och dess politiska partiföreträdare: Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, och senast in på denna arena: Sverigedemokraterna. Men även Socialdemokraterna har sin skuld genom att de redan för hundra år sedan slog in på sin klassamarbetspolitik och i morden tid har öppnat upp  för privatiseringar.

Högerkrafterna värnar om (det hoppas jag ju att ni vet) kapitalisternas (alltså borgarklassens = minoriteten i samhället) väl och ve. Oss andra, majoriteten (vi som jobbar för kapitalisterna- dagens motsvarighet till antikens slavar = arbetskraft) ser de bara som vinstmaskiner som göder deras privata börs.

Men vad är det för fel på om vi som drar samman deras vinster istället drar samman vinsten åt oss själva? Fast då krävs ju att vi blir så politiskt medvetna att vi gör uppror mot hela samhällssystemet och alltså genomför en revolution!

Lenin och sen.jpg

Nu i år är det hundra år sedan folket gjorde just det uppror folket borde göra nu igen. Men borgarklassen drev sin massiva och intensiva propaganda mot folkväldet i arbetarstaten och utmålade den som en diktatur.

Sådan propaganda är också en slags klasskamp. Men i borgarklassens propagandistiskt lögnaktiga värld finns inte klasser och inte heller klasskamp! Så länge de har makten måste de ju propagera för att klasskampen är död, trots att de själva dagligen utsätter oss andra för det!

Den ryska revolutionen övertogs tyvärr av en byråkrati som skaffade sig en icke folklig legitimitet. Det uppstod med Stalin en annan överhet än den med den gamla kapitalistklassen. Och det allra värsta slaget mot marxismens idé utdelades av folkets främsta hopp, staten för folken, dess egen historiskt sett första självstyrande land genom att kalla Sovjetunionen för ett kommunistiskt* land.


* Förklaring:

Med kommunism menas det klasslösa samhället. De uppstår inte omedelbart efter en arbetarrevolution. Kvar under lång tid finns borgarklassens individer som kämpar för att återta makten. Kvar finns de borgerliga värderingarna.

En revolution skapar det socialistiska samhället där borgarklassens samhällsvärderingar finns kvar. Först när allt sådant har dött bort kan ett klasslöst samhälle existera, det kommunistiska. Dit har inget land ännu nått.

1800-talets kamp för överlevnad


Tufft var det

 

för de allra flesta, skildrat av vår mest läste författare

Och såg du inte filmatiseringen

TV1 Mina drömmars stad.jpg

sent i går kväll kan du fortfarande se filmen på svt play fram till torsdag 21 sep. Jag såg den när den sändes och kan nu avslöja att den bygger enbart på den första boken i serien om staden Stockholm och dess innevånare. Och som sig brukar vara så är boken bättre, enligt min mening, men filmen är ändå mycket sevärd. Jag tipsade ju om den i går.

Per Anders Fogelström var en lysande författare som presenterades i K-special igår på TV. Och i filmen ”Mina drömmars stad” och i böckerna i stadsserien skriver han om oss vanliga löneslavar som när tiderna var hårda hade ett klassmedvetande som vore sunt att fortfarande ha.

mina drömmars stad.jpg

Men allt färre tycks inse värdet av det och förstår inte ens att de tillhör samhällets ryggrad och dess av borgarklassen utnyttjade.

Tänk så mycket bättre det vore med lite gemenskap!

 

Lättfattligt


Med tanke på

 

att högerpartier lockar vanliga arbetare

För så är det ju. Om man bara räknar dem som faktiskt tjänar på högerpolitik så hade knappast något högerparti klarat 4%-spärren. Alltså måste många förlorare i okunskap rösta på dem. Och okunskapen handlar om att de inte vet vad socialism egentligen är.

Tyvärr är det väl också så att dessa personer är så totalt ointresserade av politik att de aldrig skulle läsa det här.

Men jag ger inte upp hoppet. Kanske någon ändå tittar in och då rekommenderar jag ”Bara lite gemenskap”, som på det mest lättbegripliga sätt visar vad socialism är, utan en massa teoretiserande.

Socialism - Skvitt.jpg

Länk till Marxistiskt arkiv.

Richard Herrey, bland annat


Kikade in hos Sven

 

och inspirerades till detta inlägg

”Av den fortsatta borgerliga retoriken förstår jag att det är uppenbart att det höga tonläget inom borgerligheten ska upprätthållas. Det innebär att jag faktiskt tycker att …

Det är då dags för de fem partierna i denna allians (Moderaterna, Sverigedumokraterna, Centern, Liberalerna och Kristdemokraterna) att också ta ansvar för styrandet. Har man nu skapat ett politiskt block omfattande fem partier som har majoritet i Riksdagen så är det ju också dessa fem partier som får ta ansvar för styrandet av landet.”

Det skriver Sven tycker och tillägger ”Det är dags att ta det gemensamma ansvaret nu Anna Kinberg Batra, Annie Lööf, Jimmie Åkesson, Jan Björklund och Ebba Busch Thor! Är ni villiga till detta? Är ni kapabla till detta?”

Bra fråga. Svaret … tja, det ger sig väl i texten …

I ett senare inlägg under underrubriken En svensk BNP-bomb skriver Sven: ”Det är faktiskt inte jag som hittat på den rubriken. Istället är det tydligen Dagens Industri som använt de orden för att beskriva den svenska BNP-utvecklingen. … Jämfört med för ett år sedan har BNP i Sverige ökat med 4%. En kraftig ökning som dessutom är högre än vad ‘experterna’ hade räknat med. SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist uttrycker det som: – ‘En tydlig bekräftelse på att vi har en het högkonjunktur. Logiken stämmer nu och jag skulle vilja skrika ut att – äntligen!’ Det måste bero på den kraftigt företagarfientliga politik som den nuvarande Rödgröna regeringen för?”

Och sen nämner han den gamle kändisen Richard Herrey, som vill kandidera för Moderaterna till Riksdagen och citerar honom: ”Det stora problemet är att de för en socialdemokratisk politik som inte är företagsvänlig. Det som får ett samhälle att gå framåt är arbete, och det är företagen som anställer människor. Grundläggande i allting är företagsamheten. En företagsvänlig politik är en arbetsvänlig politik. Jag ser ingen framtidsvision i Stefan Löfvens sätt att agera.”

Hur som helst så går det bättre för Sverige nu än när vi i hela 8 år hade Alliansregeringen. Så vi får väl hoppas att vi slipper få tillbaka den.

Bilden ovan från min fotoblogg är ett tidsdokument som visar en liten bit av byggyran just nu i Göteborg. Här är det full fart, trots ”en socialdemokratisk politik som inte är företagsvänlig.” !!!

Jag tänker på när det ska satsas på att få in folk i jobb som av olika skäl har svårt att komma in på arbetsmarknaden, då är det alltid den offentliga sektorn som ska ställa upp. Den privata sektorn vill aldrig ha fler anställda än ett absolut minimum. Och helst inte ens det. Det är därför man hyr in folk just när det behövs, timme för timme, och marknaden för bemanningsföretag har ju vuxit enormt de senaste decennierna.

Tänk så ofta man hör talas om att folk får gå för att företagen rationaliserar. Visst anställer företagen, men de skapar också arbetslöshet! Varje uppsagd person spär på arbetslösheten, eller hur!

Alliansens politik går ut på att privatisera och sänka skatterna så att den offentliga sektorn krymper. Det är borgerlig politik. Att göra tvärt om är socialistisk politik som skapar jobb, välfärd och ökad BNP, sen får Richard Herrey Diggi-loo diggi-leya hur mycket han vill, han har fel ändå! Det är inte en sådan politik vi ska ha!

Vi ska ha ett jämlikt samhälle!

Slott och koja

Och ett samhälle som utvecklas med våra samlade tillgångar och krafter, alltså med skattemedel och hederligt arbete! Inte ett samhälle där vi ständigt måste slåss för en värdig lön och trygg arbetsmiljö medan företagen ror hem vinsterna av vårt arbete och inte ens vill betala sin del av skatten, trots att den för dem är lägre än för oss!

Hur ser den parlamentariska framtiden ut?

Kanske Svens analys kan ge en ledtråd.

”Det är två partiledare som uppenbarligen inte har så stort förtroende från väljare utanför de egna leden. Sämst till ligger Jimmie Åkesson, men han ligger inte mycket bättre till än Anna Kinberg Batra. Det är i stort sett bara de egna väljarna som har förtroende för partiledaren. Bäst till ligger Annie Lööf, men Jan Björklund, Jonas Sjöstedt och Ebba Busch Thor ligger också mycket bra till. För Ebba Busch Thor kan detta kanske vara det som räddar partiet i valrörelsen. Kanske finns det tillräckligt många ”allmänborgerliga” väljare som kan välja Kristdemokraterna för att rädda kvar partiet. För Moderaterna och Sverigedumokraterna innebär siffrorna faktiskt att partierna inte ha så många nya väljare att slåss om. Det finns helt enkel ingen potential att växa.”

 

Socialism


Vad är det?

 

Snart ingen som vet!

Knappt någon vill hålla ideologin vid liv längre i den brutala kapitalismens tidevarv, vilken vi nu lever i. Och det leder till ett politiskt kognitivt haveri som inte löser den problematik som vi i dag står inför och som de som är valda att styra borde lösa, samt hos dem som väljer dessa.

Problemlösning är ju vad politiker ska syssla med

Ett stort problem är ju att företag inte skattar. Samhället får inte in pengar. Välfärden går på knäna medan miljardärerna bara blir fler. Men det står inte på politikernas agenda att att itu med. Hellre uppmärksammas tiggeriet, vilket ju i sammanhanget är ett pytteproblem.

Tiggeri o socialism.jpg

”Tiggare på svenska gator har länge varit en het politisk fråga. I en intervju med Aftonbladet i december slog statsminister Stefan Löfven (S) fast att tiggeriet måste få ett slut.

– Det är aldrig acceptabelt att behöva se människor stå på knä och tigga, det är så förnedrande och fjärran för socialdemokratisk ideologi, så på något sätt måste detta få ett stopp, sa han.” / AFTONBLADET

Jo, varför inte låta tiggarna städa upp all djävla skit som flyter iland på våra kuster? Ge dem hyfsad betalning för jobbet och ta krafttag mot alla skattesmitare för att betala kostnaden för att hålla Sverige rent.

Socialism är ju att alla tar ansvar. Kapitalism är att ett fåtal tar hem spelet. Vilket samhälle vill vi ha? Demokrati – där folket bestämmer, eller diktatur – där kapitalet gör det?

 

Skvitt tänker tillbaka


Man kan ju jämföra

när man har lagt många år bakom sig

Nu är vintern över och våren är här. I går var det valborg och vi firade att vintern har rasat ut. Och i dag är det första maj. Varmare tider väntar. I vart fall klimatmässigt.

När jag var barn gick vi vintertid över isen till ön i närheten och funderade aldrig på om den höll. Vi såg dagligen bilar köra över till öarna därute. Isen var pålitlig på den tiden. Vi barn åkte skidor och skridskor på naturis, byggde snögrottor kastade snöboll och mulade varandra med snö.

På somrarna var det sommar och det var kortbyxor som gällde, en topp på de större tjejerna. Vi cyklade till badet var och varannan dag, en sträcka som kändes oändlig för oss som var små. Men egentligen var det bara ett par kilometer.

Visst kunde det vara dåligt väder ibland, men sådant minns man ju inte, utom det värsta åskväder jag har upplevt. Det var då när jag var barn. Och väder är en sak, klimat är något annat och just klimatet var annorlunda, så som man tycker att det ska vara – att vinter är vinter och sommar är sommar. Men det var ju andra tider då.

Vinter förr.jpg

Nu för tiden är det ju lite si och så med båda dessa årstider. Faller det snö den ena dagen så är den borta nästa dag. I alla fall söder om Dalälven.

Somrarna har knappast lika stabila högtryck längre. Det blåser mera nu vid en jämförelse med mina eventuellt korrekta barndomsminnen. De två sista somrarna blev det i vart fall inte mycket segling jämfört med för bara 10-20 år sedan, just på grund av för mycket vind var och varannan dag. Vi har fått ett annat klimat, även om vissa fortfarande förnekar det och det är ju oftast folk med en politisk åsikt åt höger som gärna blundar för sådana fakta.

Att klimatförändringarna beror på en global uppvärmning, som i sin tur beror på ökad koldioxidhalt i atmosfären finns det övertgande bevis för. Och att det är vår hejdlösa konsumtion i den utvecklade världen som detta i sin tur beror på är ju också de allra flesta överens om. Vi har lockats in i ett slit-och-slängsamhälle där måga av oss hela tiden vill ha det senaste och har vi inte råd så är det lätt att t apå avbetalning eller ta ett lån av något slag. Att låna pengar har blivit en självklar rättighet, men så var det inte förr. Men det var ju andra tider då.

Kapitalismen har drivit fram allt detta. Och det gräver vår undergång om det får fortsätta.

I dag är det första maj. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är ute och håller tal. Men kritiken av kapitalismen lyser numera mestadels med sin frånvaro från dessa partier. Man får tåga i andra led och lyssna på andra talare om kapitalismen ska föras på tal numera. Så var det inte när jag var barn. Men det var ju andra tider då.

I dag demonstrerade nazisterna på arbetarnas högtidsdag. Det var otänkbart när jag var barn. Då fanns det i färskt minne vad nazisterna var kapabla till och nazisterna vågade inte visa sig öppet! Men det var ju andra tider då.

Göran Greiders 1 majtal: Arbetarrörelsen måste bli modig igen! Jag säger: Arbetarrörelsen måste åter igen blåsa liv i den ideologi den en gång skapade! Det är den enda ideologi som kan skapa jämlikhet, frihet och fred. Det visste jag och många med mig i min ungdom. Då fanns en politisk medvetenhet att räkna med. Arbetarklassen visste att deras politik var vänsterpolitik. Man var inte lika indoktrinerad av borgaklassen. Men det var ju andra tider då.


Mer+pil.jpg Läs också:

Nazism är ett brott mot mänskligheten

Provokation mot folket

Polisen stödjer nazisterna

Första maj i bild

Högerpolitik och löntagare


Annat ord

 

för löntagare är arbetare och arbetarklass

Men särskilt det sistnämnda är i dag i det närmaste bannlyst. Ja, det finns till och med de som påstår att klasser inte längre finns! Konstigt!

Konstigt?

Nej, inte alls! Det är bara borgarklassen som vill radera ut klassbegreppet för det gör arbetare klassmedvetna. Det gagnar inte borgarklassen! Och därför klassas (!) alla som använder ord som”arbetarklass”, ”borgarklass” och ”klasskamp” som kommunister. Men de som mest framgångsrikt bedriver klasskamp i dag är just borgarklassen!

Idag stämmer det nog att just bara kommunster talar om klasser och klasskamp. Inga andra gör det längre. Man får dock tala om underklass, medelklass och överklass eftersom det är ord som inte avslöjar vad det verkligen handlar om, hur man förhåller sig till produktionsmedlen. Alltså om man äger dem eller måste sälja sin kroppsliga eller mentala arbetsförmåga till kapitalisterna på den öppna arbetsmarknaden.

Det är inte bara en fråga om ordval!

Man kan vara en kapitalist och ändå fattig som en kyrkråtta! Man kan vara löntagare och ändå rik som ett troll. Skillnaden är att en kapitalist äger kapital (som, väl att märka, inte är det samma som pengar!) och produktionsmedel. Det ger makt över de som de har anställt. De dikterar vilkoren. Och arbetare kan bara slåss för att försöka förbättra sina villkor. ”Arbetarklass” och ”borgarklass” är ord som signalerar klasskamp och samhällsklassernas oförenliga intressen, vilket inte ”underklass”, ”medelklass” och ”överklass” eller ord som ”socialgrupp” gör.

Det finns alltså ordval som gagnar arbetare och ordval som gagnar borgarklassens kapitalister. Och det finns politik som gagnar den ena gruppen och det finns politik som gagnar den andra gruppen. Men tyvärr, dagens arbetarklass tycks helt vilsen i politiken!

Opinion 2016.jpg

Idag slåss man inte på barrikaderna för sina rättigheter. På sin höjd är man organiserad i fackföreningar, vilka idag nöjer sig med förhandlingar och samarbete.

Idag sitter man framför TV:n och knyter näven i byxfickan över allt missnöje och kanaliserar det genom att dras till Sverigedemokrater eller andra högerpartier, vilket ju alla opinionsundersökningar kan bekräfta. Och vad ska man göra när inte ett enda parti finns kvar längre som verkligen driver arbetarklassens verkliga klassintressen? Inte ens Vänsterpartiet står längre för klasskamp värd namnet!

Mitt i eländet

Man får ju göra det bästa som går. Och då gäller det ju att i vart fall att i valen inte lägga sin röst på partier som inte gagnar andra än de besuttna och nationalsocialistiska intressen.

Björn Alvebrand skriver i ett inlägg om hur Alliansens politik fungerar – baserat på på backspegelns facit, vilket är något helt annat än vad dessa partier säger. Verkligheten är en sak som talar sitt tydliga språk. Propagandan är något helt annat!

Läs hans inlägg  här, om vad högerpolitik innebär!

Alvebrand - drivkrafter.jpg

Han avslutar inlägget med följade citatsamling:

”År 1990 var andelen fattiga i gruppen arbetslösa/sjuka stabil och på en relativt låg nivå, kring 6 procent.
Idag 2016 är samma grupp fattiga 33 procent – den kraftigaste fattigdomsökningen bland arbetslösa och sjuka skedde strax efter att den borgerliga regeringen tog över makten 2006.
(Källa: Statistiska Centralbyrån)

2003 räknades drygt 26 procent av studenterna som fattiga.
2013 är motsvarande siffra drygt 42 procent.
(Källa: Statistiska Centralbyrån)

2013 var medianinkomsten i Sverige 18 800 kronor.
Den som hade en inkomst under 11 300 i månaden hamnade därmed under fattigdomsstrecket.
Källa: Statistiska Centralbyrån)

På 20 år har den rikaste promillen i Sverige tredubblat sin andel av landets samlade inkomster.
Tillsammans har de en samlad förmögenhet på 1 120 miljarder.”

 

 

Lite skillnad


På behandling

 

ifall du är sjuk, funktionshindrad, arbetslös eller företagare

I det sistnämnda fallet ställer samhället upp och det kostar. Men tillhör du de svaga i samhället är det tvärt om. Visst finns det en kostnad, men samhället gör allt för dra ner på den service du i så fall kan behöva.

OK, jag begriper filosofin bakom det hela. Smörjer kommuner och stat de som vill berika sig på andras insatser så skapas också både värden och arbetstillfällen. Det är för att vi har ett kapitalistiskt samhällssystem.

Bidragstagarna 2.jpg

Men hej! Vänta lite! Hur funkar det?

Jo, en del har ett kapital att satsa, hur de nu fick det! Och sen anställer de folk som skapar värden genom sitt arbete. Värden som är större än vad som motsvaras av lönen. Och när alla omkostnader, material, lokalkostnad, logistik osv är avräknade så återstår ändå något och det tillfaller den som hade kapitalet att satsa. Men inte en endaste kotte mer än nödändigt får arbete, för det är ju den maximala vinsten som gäller.

Mervärde

(Kolla in inlägget där bilden publcerade!)

Det var väl inget nytt?

Förhoppningsvis inte! Men det är detta som kommun och stat satsar pengar på. Ja, alltså att de förtagare som vill bli ännu rikare ska hållas under armarna så att de kan expandera och skapa fler arbetstillfällen så att kommunerna får in mer skatter från de som arbetar i företagen så att företagen kan få än mer stöd av stat och kommun. Fast de har ju redan fått en massa kapital på det mervärde som de anställda redan har skapat mot lön som de beskattas på som går till företagen så att de kan expandera! Och nöjda blir de aldrig!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

(Kolla in inlägget där bilden publcerade!)

Ja, men så funkar det ju!

Ja, men eftersom det är så det funkar så satsas det ju inte på de människor som företagen inte tycker sig ha användning för av olika skäl, att de inte är tillräckligt produktiva. Skattepengarna kan ju istället gå till att ”utveckla näringslivet”! Så är den allt tydligare trenden i dagens samhälle. Och resultatet är att allt fler slås ut, medan ett fåtal blir osunt överrika.

Kan det funka på ett annat sätt?

Bidragstagarna 2.jpg

Tja, numera har vi ju bara borgerliga partier oavsett vad de själva kallar sig. Det framgår ju tydligt när det så kallade rödgrönas representanter i Göteborg, Ann-Sofie Hermansson (S,) och Ulf Kamne (MP), samt Daniel Bernmar (V) gemensamt skrev en debattartikel. För några decennier sedan hade en sådan artikel aldrig låtit sig skrivas av någon vänster om Liberlerna, alltså som då kallde sig Folkpartiet.

Men jag upprepar frågan, kan det göras annorlunda? Kan värden vi trots allt måste skapa, skapas utan våra kapitalister som ger oss jobb och lön? Man måste tänka till för att kunna svara på den frågan. Och det är två saker man måste tänka till kring. Den ena är vad kapitalisten/företagaren tillför och den andra är vad de anställda tillför.

Kapitalisten/företagaren tillför kapitalet. De anställda tillför produktion av varor och tjänster. De skapar värden i form av tjänster och produkter (varor blir dessa produkter nämligen bara så länge de är till salu!).

Jag upprepar frågan ännu en gång: kan det göras annorlunda? Svaret har du här. Och organiserar vi vår samhälle på ett sådant sätt så skapar vi ett lyckligare samhälle utan missär och stora inkomstklyftor där inga behöver svälta och inga är så rika att de har har makt över både stater och världekonomi och som ingen demokrati rår över.

(Kolla in inlägget där bilden publcerade!)

Om vi alltså reser oss upp mot kapitalisterna, bogarklassen, och investerar de värden vi faktiskt helt själva skapar kan vi få den makt som vi förtjänar, få verkliga demokrati istället för den diktatur som borgarklassen med sin propaganda påstår vara demokrati. Vi kan skapa det solidariska samhälle som vi egentligen vill ha, men som borgarklassen i sin själviska avsaknad av empati skyr som elden. Vi kan ta hand om de svaga istället för att skänka vårt skapade värde till dem som förslavar oss och som stjäl ifrån oss. Vi kan ge de som inte förmår att arbeta ett drägligt liv istället för att låta ett fåtal vältra sig i obeskvlig lyx.

Kan det vara en tanke att fundera kring?

Vinden från väster


Inte bara frihandel

 

TTIP är så mycket mera

Ann Linde och Karl-Petter Thorwaldsson tycks inte ha förstått saken rätt eftersom de i ATONBLADET går ut med en debattartikel där de propagerar för handelsavtalet. De tycks inte veta vad det egentligen handlar om. De skriver: ”Varken regeringen eller LO går med på ett avtal som sänker skyddsnivåer för klimat, miljö och hälsa eller hotar det demokratiska beslutsfattandet. Om du upplever att frihandel och ökad global konkurrens riskerar att göra dig själv arbetslös, sätta din familj på bar backe och äventyrar dina barns framtid – är det inte konstigt att du vill stoppa utvecklingen. Men att rikta ilskan mot handel och utveckling är inte bara fel väg att gå – det är farligt. Den svenska modellen visar att utveckling och trygghet går hand i hand.”

Men det handlar om så mycket mer, detta TTIP-avtal som det förhandlas om. Kan det vara okunnighet bakom skribentaernas debattartikel, eller går de USA:s storfinans ärenden helt medvetet? Frågan kan bara de själva svara på, men jag är böjd att tro att det handlar om både ock.

Debatt TTIP

Vad innebär TTIP?

Jo, avtalet ger amerikanska storbolag rätt att stämma den svenska staten på enorma belopp om företagen anser att den svenska regeringen, kommunpoliter eller myndigheter fattar beslut som inkränktar på deras vinster. Till exempel kan hårdare miljökrav och förbättrad arbetsrätt anses negativt påverka företagens vinster och därmed har de rätt att kräva staten på miljardbelopp. Det nationella inflytandet ska minskas till storföretagens fördel!

Man talar om handelshinder.

Vad betyder det? Jo, att vi antagligen måste ge efter för den liberala synen i USA på användning av bekämpningsmedel och antibiotika inom jordbruk och köttindustri, genomdifierad gröda och generösa regler för läkemedels- och kemikalieanvändnning. Arbetsrätten kan urholkas då den är så mycket starkare hos oss än i USA, där den är i det närmaste obefintlig. Detsamma gäller välfärden och hela den offentliga sektorn. Det vi i vårt land har uppnått under större delen av förra århundradet kan komma att betraktas som handelshinder och då är allt det puts väck!

Nej till TTIP!

10 saker du bör veta om TTIP

TTIP innebär att kapitalets diktatur förstärks ytterligare, något som passar Svenskt näringsliv som hand i handske och LO:s ordförande ställer sig bakom som en äkta klassförädare, en arbetarklassens femtekolonnare. Han borde omedelbart avsättas. Och Ann Linde företräder Socialdemokraterna;  EU- och handelsminister i Regeringen Löfven och har tidigare varit internationell sekreterare vid Socialdemokratiska partiet i Sverige från 2000 till 2013 / Wikpedia. Hon är en skymf mot socialismen som partiet en gång stod upp för, men det var ju före Hjalmar Brantings tid.

Debatt TTIP 2

TV TTIP.jpg

http://www.svtplay.se/video/7078993/dokument-utifran-frihandelns-pris/dokument-utifran-frihandelns-pris-avsnitt-1

 

Det här med socialism och kommunism


Och kapitalism

 

Skvitt reder ut och förklarar

Här backar kanske en och annan läsare, men gör inte det. Enklare än så här kan inte saken förklaras!

Inlägget baseras på en kommentar jag tidigare skrev som svar på en person som gillar socialism men inte kommunism. En sådan ståndpunkt grundar sig enbart på okunskap om vad som menas med kommunism. Den okunskapen leder också till att man tror att de forna Öststaterna var kommunistiska, vilket ju är lätt att tro då de själva kallade sig kommunistiska, vilket var den största otjänst de kunde göra kommunismen som idé!

Kapitalism 3

Nu kör vi!

När jag åker taxi och betalar så är det inte chauffören som får pengarna, det är de som äger bolaget. Sen betalar detta lön för de pengarna och alla omkostnader, bil, bensin osv. När allt sådant är betalt så finns det ändå kvar en massa kronor från mina hundralappar och de går ner i fickorna på ägarna utan att de har gjort något annat än att köpa aktier i taxibolaget.

Dessa ägare hör till borgarklassen och det är så den försörjer sig, på arbetsfri inkomst, vars storlek inte berörs av ifall de är dödssjuka, ligger på hemmet i sin ålderdomssvaghet osv. Och av det skälet är de alltså totalt ointresserade av sådant som välfärd och social trygghet för samhällets medborgare.
I kraft av sin rikedom, det skapande kapitalet*, är de redan garanterade sin egen välfärd och sociala trygghet och den vill de inte dela med sig av. Därför trixar de med skatter, utnyttjar hålen i skattelagstiftningen på alla sätt, fuskar med bokföringen och flyr till skatteparadis om de kan.
De är parasiter som lever på andra i kraft av sitt kapital så länge de lever.

Att maximera kapitalet är varje kapitalists mål, inte av girighet utan för att alla kapitalister är ekonomiska kannibaler, där de stora äter de små. Därför är kapitalistens kamp inte bara en klasskamp som drivs gentemot arbetarklassen utan lika mycket en kamp som förs inom borgarklassen, men oavsett så är det alltid arbetarklassen som betalar priset, till exempel genom lönenedpressning.

Ni såg kanske Uppdrag granskning (kan ses fram till 17 juni 2016) där byggstädare från andra länder jobbade för 25:- / timme och i vissa fall i 48-timmarspass, inte fick ut övertid eller semester osv. Det var för att den som betalar sämst får anbuden och överlever i konkurrensen med andra kapitalister. Det är ett bra exempel på kapitalisternas inbördes kamp och hur arbetarklassen betalar priset för den kampen!

UG byggbranchenVisst finns det kapitalister som verkligen sliter och jobbar, t. ex. en ICA-handlare, men låt oss inte fokusera på dem, men låt oss istället komma ihåg att de kan bygga upp sitt kapital så att det blir stort nog för att de ska kunna sitta hemma och bara rulla tummarna istället, eller njuta av sina lyxprylar, såsom till exempel lyxyachter som kostar mer än en arbetare tjänar brutto i hela sitt liv.

Så lever kanske din hyresvärd och därför är din hyra för hög!

Kapitalism 2

Den initialt nämnde taxichauffören utför arbetet som skapar vinsten som kapitalisten lever av och tillhör alltså arbetarklassen.

Mellan arbetarklassen och borgarklassen råder en kamp om oförenliga intressen, så kallade klassintressen. Den kampen tar aldrig slut om inte arbetarklassen tar över kontrollen över alla produktionsmedel från borgarklassen (till exempel taxibilarna) och därmed gör borgarklassen politiskt och ekonomiskt maktlös, vilket denna parasiterande klass aldrig kommer att godta. Därför gör borgarklassen allt för att ta tillbaka makten ifall arbetarklassen har tagit över, till exempel genom att nästla sig in i parti och statsapparat där den saboterar byggandet av det nya samhället, eller genom kulturpropagandistiska metoder såsom att sprida sitt budskap genom litteratur och andra konstformer, debatt- och religionsforum och allt annat som kan stå till buds.

Borgarklassens propaganda är en del i dess klasskamp, både här och nu i det kapitalistiska samhälle de är herrar över och efter en eventuell revolution av arbetarklassen. Kommunismen som idé står hela tiden under borgarklassens beskjutning och därför har den i de allra flestas ögon dåligt anseende och få vet vad det handlar om.

När arbetarklassen har nått så långt att den tagit makten från borgarklassen har den uppnått det socialistiska samhället, vilket genom nyss nämnda metoder hela tiden hotas av den kvarlevande borgarklassen med sin idégrund.

Klasskampen består alltså i det socialistiska samhället, vilket kan gå under så länge borgarklassen lever kvar. Så skedde i t. ex. Sovjetunionen som ju föll och borgarklassen tog tillbaka alla sina privilegier och förslavade arbetarklassen.

Det här visar att arbetarklassen aldrig kan slå sig till ro så länge borgarklassens ideal lever kvar i samhället.
Men om arbetarklassen kan hålla stånd tillräckligt länge och slutgiltigt vinna över borgarklassen och dess idéer förpassas till historien kommer den att ha den totala kontrollen över både produktionsmedlen och den politiska makten i samhället och kan utforma samhället på sitt eget sätt där ingen skor sig på någon annan. Allt förtryck blir totalt onödigt, meningslöst och omöjligt, t. ex. det mångtusenåriga förtrycket av kvinnor.
Frigörelsen är total. Det kallas kommunism, till skillnad från det som rådde i Sovjetunionen med flera länder, där man aldrig nådde längre än till socialism, trots att de själva kallade samhällena kommunistiska.
En kritik mot dessa länder är därför inte en kritik mot kommunismen utan mot socialismen!

”Men det kommer ju aldrig att fungera!”

Den invändningen har väl alla hört. Man säger att Det finns alltid de finns som vill ta över och människan är girig. Just det! Och det är det som är borgerskapets idé. Så länge de idéerna lever pågår klasskampen och det kommunistiska samhället ligger ännu i socialismens linda.

Nu är det dags att ställa en fråga:
ska man stanna halvvägs i ett socialistiskt samhälle och låta borgarklassen ha chansen att ta tillbaka makten över arbetarklassen, vilken den alltid kommer att göra förr eller senare om dess idéer får leva kvar, eller ska arbetarklassen driva sin klasskamp till den totala segern? För mig är svaret givet!

* Det skapande kapitalet

Kapital och pengar är inte samma sak, men pengar kan vara kapital. Pengar är kapital när de används för att skapa mera värde, till exempel när man köper något enbart för att sen sälja det till ett förhoppningsvis högre värde.

Konsumentens pengar är aldrig ett kapital. Men om en aldrig så fattig lus köper ett par skosnören enbart för att sälja dem till ett högre pris och kunna köpa 2 par skosnören och sälja dem också, då använder han pengarna som kapital och är därmed en kapitalist, om än kanske den fattigaste av alla. Och den som köper hans skosnören är en konsument som använder sina pengar för att köpa något han ska använda och slita på länge de håller.

Kapitalet kan även användas till att köpa arbetskraft, det vill säga anställa någon. Det kan vara en taxichaufför som ska köra hans taxibil, vilken ska inbringa en större summa än kostnaden för lön, bensin, underhåll och så vidare. Och har han tillräckligt med bilar och chaufförer inbringar dessa en vinst stor nog att leva på utan att han behöver arbeta. Han har alltså en arbetsfri inkomst baserad på sitt kapital och han är därför en kapitalist, oavsett om vinsten är aldrig så liten, eller om den räcker till en lyxyacht.

Läs gärna också ”Bara lite gemenskap”!

 

Girigbuk och ”socialist”


Funkar det?

 

Var och en kan ju fråga sig!

Att Göran Persson har använt sig av Socialdemokratin för att göra sig en klassresa kan väl ingen förneka. Dan är förvisso inte ensam om det inom partiet. Men jag reagerar ändå när Leif GW Persson avslöjar vad Göran Persson ville ha för råd av honom när han skulle skriva sina memoarer. Pengar är ju inget som Göran Persson lider brist på, men han frågade ändå efter det. Källa AB.

Om jag inte har missförstått så avslöjar GW detta i Skavlan ikväll i SVT 1 kl 21:00.

Girigbuken Göran Persson

Det där med att Göran Persson skulle vara socialist ställer jag mig tvekande till. Jag tycker inte hans politik har präglats av något sådant i någon högre grad.

En av fem stödjer SD!


Skrämmande

 

men tyvärr sant

Enda trösten är att SD fått sina sympatier från de andra högerpartierna den här gången. Fortfarande har de dock många sympatisörer bland vanliga arbetare, som tyvärr är allt för politiskt obegåvade för att inse att inget högerparti gynnar dem.

Opinion 2015-09-15Många av dessa politiskt obegåvade arbetare inser inte ens att SD är ett högerparti allra längst ut på yttersta högerkanten med en fascistisk ideologi. Det innebär att om SD får som de vill så kommer de att avskaffa alla reformer som arbetarrörelsen har lyckats driva igenom under alla år av kamp för sina rättigheter.

De försämringar som Alliansen hann med att åstadkomma för vanligt folk skulle framstå som futtigheter i jämförelse med vad SD vill driva igenom. Men tyvärr kopplar nog inte dessa politiskt obegåvade arbetare ihop dessa försämringar med att det är ren högerpolitik, utan efter alla år med SD:s propaganda tror de att allt är invandringens fel.

Givetvis måste man lasta arbetarrörelsen, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet för att de inte har lyckats klargöra vad arbetarklassens intressen egentligen är och vad en arbetarideologi verkligen innebär. Så går det när man lägger klasspolitikens retorik på hyllan och låter borgarklassens idéer tränga sig in hos arbetarklassen.

”I dag sparkar riksdagen i gång med högtidlig ceremoni i kammaren. // Därefter ska statsminister Stefan Löfven (S) läsa upp sin regeringsförklaring, vilket innebär att han pekar ut riktningen för den politik som man ska föra under året. 

‘Jag tror vi får ett annat arbetsklimat i riksdagen i år’, säger Tomas Eneroth. ‘Det är vårt andra år och det innebär att de borgerliga partierna nu har att förhålla sig till den budget som vi lägger på riksdagens bord. SD har visat att de inte är ett parti som följer gängse spelregler. // För oss är det överhuvudtaget inte aktuellt att ha en dialog eller samverkan med dem. … när man nu konkret kommer att se att a-kassan höjdes, att bostadsbyggandet sätter i gång, att det kommer resurser till kommunerna och att arbetslösheten bland unga sjunker, då kommer förtroendet för vår politik att öka’.” /AB

Tomas Eneroth är hoppfull. Det måste han ju vara. Men jag tror det krävs än mer arbetarvänlig politik än vad regeringen förmår för att bryta SD:s framgångar bland arbetarklassen och om budgeten inte räcker till så måste det till lite pedagogik. Då kan man inte vara stum i klassfrågan. Då måste man istället vara tydlig och just pedagogisk efter att i ett halvt sekel bara låtsas som om klassmotsättningar inte finns. För talar man inte om klassfrågor så spelar man på de borgerligas och högerextrema partiernas planhalva, på borgarklassens, fascismens och Sverigedemokraternas planhalva. Vad spelar det då för roll att man sjunger Internationalen på första maj?

De politiskt obegåvade arbetare, som attraheras av SD, har inget politiskt intresse. Det går dem helt förbi att en terroristperson som Anders Behring Breivik har i princip samma politiska ideologi och strävan som SD. De politiskt obegåvade arbetarna är inte medvetna om att norge-terroristen hyllas av SD för sitt fruktansvärda massmords-attentat mot arbetarungdomar som hade kunnat vara deras egna barn.

De politiskt obegåvade arbetarna är inte medvetna om att kärnan inom SD inte tycker att sådan terrorism är principiellt oacceptabel. För dessa politiskt efterblivna arbetare finns ingen klassförståelse. För dem finns bara en ”logik”, att alla deras problem beror på invandrare. De ser inte att om de hade ansträngt sig en liten aning i skolan så hade de haft det betydligt bättre ekonomiskt och socialt. Invandrarna har ingenting med deras usla situation att göra. Den beror uteslutande på en klassfiende som de inte ens vet namnet på, borgarklassen och på denna klass politiska företrädare, C, Fp, Kd och M. Dit hör nu också SD och en röst på dem är för arbetarna som att låta vargen vakta fåren.

Nu krävs alltså ett lyft för arbetarnas ideologi. Socialdemokrater och vänsterpartister, men även LO-facken måste bli tydliga i klassfrågor annars kommer SD att ta över än fler från vänstern. Men det är väl att drömma.

Kent Ekeroth om norgeattentaten

Eller varför inte …


Ibland undrar jag

 

varför kräver folk oftast bara så lite?

Det blir liksom bara halvmesyrer av det hela. Enligt Konsumentverket hade 426 000 svenskar en skuld hos Kronofogden förra året. Patrik är en man som Svenska Dagbladet har träffat. Han är 48 år. För 20 år sedan hamnade hos kronofogden. Sedan dess har bankerna nekat honom både bankkort och tillgång till internetbank. ”Bankerna bryter inte mot några regler när de nekar någon ett kort och andra tilläggstjänster. De är nämligen bara skyldiga att ge kunden ett bankkonto och inget mer. Patrik och andra i hans sits har i dag svårt att vara självständiga och betala sina räkningar. Enligt SvD är det många kommuner som vittnar om att även personer som genomgått skuldsanering nekas att bli kunder hos banken. Därmed är den onda spiralen ett faktum. Inget kort och inga kontanter att betala med och inte heller något bankkontor att gå till.” skriver Somar al Naher på AFTONBLADETs ledarsida.

Bankerna är privata vinstdrivande företag med endast ett uppdrag och endast en skyldighet. Uppdraget är att skapa vinst och skyldigheten är att förse ägarna med denna vinst. I övrigt har bankerna inga andra skyldigheter än att följa det lands lagar där de är verksamma. De har inga moraliska, sociala och samhälleliga eller andra skyldigheter. Det är spelreglerna.

Somar al Naher skriver: ”Man kan förstå att bankerna inte vill hålla i gång kontor och bankomater som kostar pengar och slukar resurser, även om det knappast är synd om bankerna. Men samhället måste ställa krav och inte bara förlita sig på bankernas egna intressen. Om bankerna inte vill hjälpa alla kunder så får man helt enkelt tvinga dem med hjälp av lagstiftning.”

En halvmesyr, säger jag. Ska man önska förändring, varför önska så lite som en fjutt bara.

Bankerna drar in till sina ägare miljarder och åter miljarder. Och de fattar sina beslut helt på sina egna premisser utan chans till överklagan för den som drabbas. Och bankerna har en enorm makt över samhället och dess beslutsfattare. Mot samhället är det som en medeltida ointaglig borg och samhället utanför denna borg kan bara stå med mössan i handen, buga och bocka och hoppas få sina önskemål beviljade.

Varför, om vi nu får önska eller om vi tillåts att kräva, varför inte kräva att alla banker förstatligas så de kommer under demokratisk kontroll och deras miljardvinster kan tillfalla staten och komma hela samhället till nytta?

Förstaliga bankerna

 

Han talar inte av okunnighet


Han talar till okunniga

 

och han hoppas på att med deras hjälp underminera

Det är den fackliga verksamheten som sådan han vill åt med sitt skamliga angrepp.

Jag talar om Eric Erfors som på EXPRESSENS ledare 27 maj går till angrepp mot att Transport har uteslutit medlemmar som är med i Sverigedemokraterna. Det är så horribelt så man kan spy och han tar samma liberala strid som man gjorde från borgerligt håll när man förde Adolf Hitler till makten.

Vad alla vet, hoppas jag, så är Sverigedemokraterna ett parti som i grunden har kvar sina nationalsocialistiska idéer, med den skillnaden att de inte skyltar med dem utåt. Att då ett fackförbund inte godkänner dem som medlemmar är full förståeligt och helt självklart. Allt annat är ur facklig synpunkt kontraproduktivt. Det är att skjuta sig i foten om de inte utesluter sådana fascistiska drägg som har som mål att på sikt förgöra den fackliga kampen. Att föda en orm vid sin barm är inte särskilt smart. Det inser ju  alla och det vet även Eric Erfors. Det enda han vill är att facket försvinner. Han är arbetarfientlig och det är därför han försöker få okunniga människor över på sin sida genom att misskreditera Transport.

Eric ErforsNej, han inte en döskalle. Han försöker bara göra en dödgrävares jobb. Han vill begrava fackföreningsrörelsen med argument som är så hårresande korkade för var och en som vet sin historia och som känner till den fackliga kampen och hur den uppstod. Och han vet vad facken står för. Det är just det han vill bekämpa.

Jag tar några citat:

”Transport är det fackförbund som utesluter flest medlemmar på grund av deras politiska åsikter. // Vårdförbundet ett motsvarande förhållningssätt. // socionomfacket SSR också tagit till den drastiska uteslutningsmetoden. // majoriteten av svenska fackförbund har förstått innebörden av vår grundlagsskyddade yttrandefrihet.” Det handlar inte om yttrandefrihet utan om intressekamp och den är inte grundlagsskyddad. Det vet Eric Erfors. Han kunde lika gärna kritiserat vilken förening som helst som utesluter medlemmar som motarbetar föreningens mål. Men han vill vässa fackanslutna Sverigedemokraters argument när de motsätter sig uteslutningar.

”Problemet är att när nu IF Metall har tagit på sig rollen som åsiktsdomstol över vad förbundets 265 000 yrkesaktiva medlemmar får säga i offentligheten …” Det finns tack och lov lite kvar av socialistisk ideologi inom fackföreningsrörelsen, även om mycket har gått förlorat. Att allt inte har fallit i glömska ännu är något som Eric Erfors är bekymrad över. Det handlar inte om åsiktskontroll. Istället handlar det alltså om att ta ansvar för en ideologi! Precis som Eric Erfors tar ansvar för sin nyliberalism. Men den parallellen drar han självklart inte. I så fall avslöjar han sig själv.

Men med detta felaktiga ordval bygger han vidare i sitt argumenterande så det kan låta som en logisk slutsats: ”Ombudsmännen på Olof Palmes gata blir tvungna att plita ihop någon åsiktsguide. Svettigt värre blir det.” Om det var åsikter, och inte en kamp för specifika intressen som det handlade om, då kanske en sådan guide kunde behövas. Men nu handlar det alltså om kampen för de rättigheter som arbetarklassen alltid har fått kämpa för och där oräkneliga arbetare har fått sätta livet till, även om det i Sverige var ganska länge sedan (om vi bortser från alla de som förolyckas på sina arbetsplatser och vars anhöriga knappt någonsin får någon ersättning för). Men just de förhållanden som en gång rådde vill han ha tillbaka. Allt för att kapitalet ska få husera med arbetare efter eget gottfinnande. Det är fegt att inte säga som det är. Det är fegt av Eric Erfors att inte tala klarspråk. Men han förstår självklart att sanningen bara är kontraproduktiv för honom. Det är därför han tala så lömskt.

Eric Erfors drar sig inte ens för uppenbara lögner. Han skriver: ”Riksdagen har tilldelat och delegerat ansenlig arbetsrättslig makt till facken. De exklusiva facken har tilldelats makt att via blockadvapnet driva småföretagare i konkurs. Facken får skattemiljarder för att ägna sig åt myndighetsutövning i a-kassorna. Facken kan befordra sina pampar till domare i Arbetsdomstolen.” Eric Erfors är inte historielös. Han vet att facken inte har fått någonting av riksdagen, inte tilldelats någonting alls. Aldrig fått någonting gratis utan allt har uppnåtts genom blod, svett och tårar. Facken har stridit för precis allt de i dag har uppnått och det ha de gjort mot just sådana politiska krafter som Eric Erfors vill ska ta makten från facken. Han är borgarklassens man. Han är en fiende till arbetarklassen. Han vill bevara borgarklassens förtryck av arbetarklassen i evinnerliga tider.

Och lögnen över alla: ”skattemiljarder till a-kassorna”! Lögnen vet inga gränser! Han vet att varje i stort sett varje arbetare betalar sin tribut till a-kassan. Att staten (läs ‘regering’!) tillåts lägga näsan i blöt är en facklig svaghet!

Eric Erfors är en arbetarfientlig lögnmakare man verkligen bör se upp med!

Läs också Ingvar Persson i AFTONBLADETs ledare.


Jan Guillou-liberaler

 

 

 

Diktatur är bra för affärerna


Men

 

Att erkänna det är inte politiskt gångbart

Det är då den lögnaktiga demagogin tar över.

Diktatur är ju klickens makt över flertalet. Det omvända är demokrati. Och i vår kapitalistiska värld är all makt samlad hos ett fåtal enormt rika kapitalister som faktiskt styr hela länders politiska liv. Det gäller Sverige och det gäller nästan hela världen. ”Vad är det för fel med att samhället har kontroll över näringslivet när näringslivet är grunden för all samhällelig verksamhet? Ska enskilda ha den kontrollen har de kontroll över hela samhället och därmed är det fråga om diktatur!” / Skvitt i en kommentar hos Björn Alvebrand

För dessa kapitalister är det lika bra med diktaturer som med så kallade västerländska välvilligt inställda ”demokratier”, bara de går i de gigantiska företagens ledband. Sverige är en sådan ”demokrati”. Och Sverige handlar med Saudiarabiens islamistiska diktatur.

Här är några som tycker det är viktigt att handla med Saudiarabien:

Dag Andersson, vd Diaverum
Carl Bennet, ordförande Carl Bennet AB
Gunnar Brock, ordförande Stora Enso
Christian Clausen, vd Nordea
Alrik Danielson, vd SKF
Börje Ekholm, vd Investor
Annika Falkengren, vd SEB
Olof Faxander, vd Sandvik
Leif Johansson, ordförande Ericsson
Tom Johnstone, tillträdande ordf. Husqvarna
Carola Lemne, vd Svenskt Näringsliv
Ronnie Leten, vd Atlas Copco
Martin Lundstedt, vd Scania
Keith McLoughlin, vd Electrolux
Anders Narvinger
Anders Nyrén, vd Industrivärden
Stefan Persson, ordförande H&M
Olof Persson, vd Volvo
Lars Renström, vd Alfa Laval
Cristina Stenbeck, ordförande Kinnevik
Hans Stråberg, ordförande Atlas Copco
Karl Henrik Sundström, vd Stora Enso
Carl-Henrik Svanberg, ordförande Volvo
Johan Söderström, vd ABB Sverige
Michael Treschow
Björn Wahlroos, ordförande Nordea
Jacob Wallenberg, ordförande Investor
Lars Wedenborn, vd FAM
Hans Vestberg, vd Ericsson
Lars Westerberg, ordförande Husqvarna
Leif Östling, ordförande SKF

DN/Debatt förklarar de varför. Naturligtvis utan att ange de rätta skälen. Istället för de fram argument som den oinsatte lätt faller för. Då lyfter de fram de mänskliga rättigheterna och man menar att dessa stärks genom att man har ett handelsutbyte. På så sätt kan man påverka regimen i Saudiarabien att bli mera human vill man påstå. Det är dock bara demagogi för att rättfärdiga att de handlar med regimen och affärer är ju deras levebröd. Allt som är bra för affärerna är bra för dem. Några andra ambitioner än att förbättra affärerna har de inte.

Borgarklassen älskade Saudi

Det här är ju inget annat än propaganda fullt i klass men Joseph Goebbels dito. Så vad förenar svensk näringsliv med nazismen? Fundera på det en stund!

 

All politik är bra för borgarklassen bara den gynnar affärerna. 

Kuba är inget land som för en politik som gynnar borgarklassen och därför stödjer all världens borgarklass USA:s embargo mot Kuba. Kuba kallas diktatur bara för att kapitalets diktatur inte kan verka där.

Men en folkfientlig diktatur av värsta sort, såsom Saudiarabien stör inte svenskt näringsliv eftersom affärerna med denna islamistiska och absoluta monarkiska halshuggar-diktatur går så enormt bra. Då har mänskliga rättigheter och kvinnors jämställdhet inget värde. Tvärt om. En hård diktatur med vidriga sharialagar och rekord i stympningar och avrättningar är inget som stör så länge affärerna går som vore de smörjda med olja, vilket de ju faktiskt bokstavligt också är.

Borgarklassen älskade Saudi 3

Förra året halshögg Saudiarabien 82 människor. Hittills i år har man halshuggit 40 personer. Att påstå att våra handelsavtal med Saudiarabien skulle mildra diktaturen och borga för ökade mänskliga fri- och rättigheter finns det inga belägg för.

Borgarklassen älskade Saudi 2

När man betänker att svenskt näringsliv och hela den kapitalistiska borgerligheten hatar varje regim som sätter käppar i hjulen för deras sätt att sko sig på vanligt folk och kallar sådana regimer för diktaturer och när man betänker att svenskt näringsliv och hela den kapitalistiska borgerligheten påstår att handel med diktaturer ger en möjlighet att påverka sådan regimer i rätt riktning så inställer sig ju en fråga helt naturligt: varför handlar man inte med Kuba? Att handla med Saudiarabien ska innebära att man kan påverka landets regim till att bli demokratisk. Men då borde det ju även gälla Kuba och Nordkorea också.

Nu har man i över 50 år utmålat Kuba till en av de värsta diktaturerna och ändå vill man inte handla med landet. Så propagandan och borgarklassens demagogi, den hänger inte ihop. Den hänger inte ihop!!!

När ovan nämnda personer skriver på DN Debatt att ”Kärnfrågan är om vi tror att vi åstadkommer utveckling, ökad öppenhet och välstånd för människor genom ökad handel och samarbeten – eller om vi tror på isolering och handelsstopp. För oss är svaret lika självklart i dag som det har varit historiskt. Genom internationell handel, möten mellan människor, partnerskap och samarbeten kan vi öka förståelsen för varandra och komma till rätta med brister i samhällen” så gäller det uppenbarligen inte Kuba, vars demokrati faktiskt vid en närmare granskning står högre än den vi själva har och kan beskrivas så som jag skrev i ”Bara lite gemenskap”, vilket dock inte skrevs med Kuba i tankarna.

Antag att Kuba verkligen skulle vara en diktatur. Antag att detta skulle vara sant. Men till skillnad från Saudiarabien har man inte dödsstraff. Man har inte stympande straff och man har inte andra kroppsstraff heller. Man har inte heller tillnärmelsevis lika många dömda på grund av politiska skäl.

Antag att Kuba är en diktatur. Jämfört med Saudiarabien är Kuba dock faktiskt i så fall en äkta velourdiktatur. Och enda skälet att Kuba skulle vara en ”diktatur” är att man inte har flera olika partier och framför allt att man inte släpper in västerlandets multinationella företag att berika sig på kubanerna. Det är just det och just därför som Kuba ifrågasätts och utsätts, allt sedan man nationaliserade de utländska företagen, för en massiv lögnkampanj. Borgarklassen kan inte sko sig i Kuba! Folk arbetar för sitt gemensamma bästa och har därför ett av världens absolut bästa välfärdssystem med till exempel mer än tio gånger fler läkare per capita än Sverige har, gratis universitetsutbildning och gratis sjukvård. Då är det en ”diktatur”. Ett farligt inspirationshot för hela den kapitalistiska världens förtryckta folk och då måste Kuba motarbetas!

 

Så vad förenar svensk näringsliv med nazismen?

Just det!

Funderade du en stund på det?

Eller ska jag leverera svaret: Hitler kom till makten med pengar från storkapitalet! Utan det stödet hade det varit helt omöjligt. Och svenska företag handlade ivrigt med Nazityskland utan att det hindrade den ohyggligt inhumana politiken att växa sig starkare för varje ton järnmalm och allt annat vi levererade till till Tyskland. Svenskt näringsliv hyllade Adolf Hitler därför att han var den störste garanten för borgerskapets totala envälde och världshistoriens störste fiende till folksocialismen!

 

All politik är bra för borgarklassens kapitalister – bara den gynnar affärerna!


 

Mer läsning

 

Margot Wallström stoppades från att tala på Arabförbundets möte eftersom hon tar upp frågor om demokrati och mänskliga rättigheter.

Saudier avrättades med svärd

Avrättningsmetoder

Svensk-Kubanska Föreningen

Som alltid


För 100 år sedan

 

Ett krig skördade miljoner dödsoffer

Länder stred mot varandra. Och vanliga människor som inte hade med saken att göra fick offra både liv och lem. För dem var den stora vinstlotten att överleva helskinnade och med psyket i behåll. Men för krigshetsarna handlade det om att berika sig. Och så har det alltid varit.

Det är härskare, makthavare och besuttna som skapar krig, men själva ser de till att hålla sig säkert undan. Det var lite justare förr. Då stred kungarna på slagfältet och löpte själva risken att dö. Men det är en svunnen tid.

WWW I Gasmasker

Nu tar utvecklingen ännu ett steg ”framåt”. Nu tar robotar över allt mer. Soldaten sitter allt oftare vid en dator och trycker på knappar. De som dödas är de som inte har samma höga teknologiska vapen, men framför allt civila. Och även en soldat på fältet är en människa med samma behov, samma längtan, samma känslor, samma önskan att slippa lida och att få leva sitt liv.

Krig gynnar bara de besuttna. Övriga är förlorare.

För hundra år sedan ägde första världskriget rum. Den tekniska utvecklingen hade gjort kriget till en industriell dödsmaskin. ”Krigets mest uppenbara konsekvens var människoskadorna: ungefär 15 miljoner människor dog i kriget, och en hel generation unga män blev fysiskt och eller psykiskt lemlästade av skyttegravskrigets industriella masslakt.” / Historia 123

En av många som beskrev fasorna var Eric Maria Remarc i sin bok På västfronten intet nytt.

Krig är alltid lika groteskt, skoningslöst och förödande gissel för mänskligheten och ändå lyckas vi inte utrota krigen. Man kan ju undra varför. Men det finns en förklaring till det också. Allting har ju en förklaring. Och i detta fallet är den lika enkel som obelyst. Det handlar alltid om att den härskande klassen slår vakt om sina intressen.

Ej kvantifierbart

I varje krig, stort som smått, lider människor. I stora krig som förra seklets världskrig, led och dog människor i mångmiljonskala. Men vi har också haft och har ännu många krig med avsevärt färre offer. Men de är inte bättre för den sakens skull, ty varje enskilt lidande är unikt. Det är inte kvantifierbart! Varje människa som drabbas lider lika mycket oavsett hur många hon lider tillsammans med.

Lidandet är personligt. Den som torteras, torteras. Den som skadas psykisk, skadas psykiskt. Den som förlorar en anhörig, förlorar en anhörig. Den som lemlästas, lemlästas. Den som dör, den dör. Hur många det berör är inte relevant för den drabbade! Ingen har mer än ett liv och det finns bara ett liv som den drabbade kan få förstört. Därför måste vi få slut på krigen!

Bara ett sätt

Så länge samhällen tillåts vara uppdelade i klasser där rikedom och produktionsmedel är i händerna på en avskild samhällsklass kommer människorna som tillhör denna samhällsklass att vara benägna att strida inbördes och på bekostnad av de som inte har någon rikedom och inte äger några produktionsmedel och de kommer att tvinga de senare att offra sina liv i sin egen inbördes strid om mer makt och rikedom. Därför måste klassamhället få ett slut om vi någonsin ska få en permanent fred. Vi behöver bara lite gemenskap.

 

Grundprincipen


Vad är samhälle?

 

Hur funkar det?

Skvitt hoppas reda ut hur det verkligen ser ut bakom dimridåerna som den gynnade eliten vill dölja vekligheten med. Politik är nämligen inte den pajkastning som vi förses med och som roar vissa och förtröttar andra, samt ältas i alla media. Hur är det egentligen? Utan att bli alltför långrandig måste jag ändå gå till grunderna.

Nu kör vi! Offra en minut på en lite längre, men inte onödigt lång text.

 

Samhälle, människor förenade i sociala nätverk och relationer.

Ja, så kan man se det. Dessa relationer har en viss varaktighet om man ska kunna tala om samhälle. Ett samhälle har också sin egen politik oavsett hur välutvecklat eller outvecklat det än är. Grundprincipen för att förstå politiken i samhället är därför att förstå samhället och det är faktiskt väldigt enkelt. Men ett litet fåtal har både makten, intresset och möjligheten att göra det svårt för denna förståelse. Det ligger i deras intresse att försvåra en transparens på denna punkt. Blir genomskinligheten för god faller deras maktposition.

 

Människan har alltid levt i samhällen.

Människan är ju inget flockdjur utan hon är en social varelse alltsedan apstadiet. Hon har alltid levat i samhällen. Och hon har hela tiden utvecklat samhället, både tekniskt, ekonomiskt och politiskt. Tekniskt har det inneburit att vi har gått från stenålder till atomålder och IT. Ekonomiskt har det inneburit att vi har gått från jagande och samlande till en hög grad av specialisering, produktion, konsumtion och ägande. Politiskt har det inneburit att vi har gått från att alla har varit delaktiga i gruppens, stammens, klanens beslut och till att ett fåtal innehar makten över flertalet.

Politiskt har vi alltså gått från demokrati långt innan ordet var uppfunnet och till den diktatur vi i dag har men sällan inser att vi lever under!

Om man har en absolut demokrati är det så självklart att man inte behöver använda något ord för det. Det är först  när demokratin inte finns som det är viktigt att tala om demokrati och aldrig förr har det talats mera om demokrati än det görs i dag. Det borde stämma till eftertanke!

 Ordet

Demokrati, som ord, har sitt ursprung i Grekland: demos, folket, och κράτος kratos, styra/härska. Det var då man började tala om demokrati därför att man hade hittat på ett styrelsesätt där fria män hade rösträtt. Alla andra, det vill säga de flesta, saknade allt verkligt politiskt inflytande.

I det gamla Mesopotamien, däremot, talades det aldrig om demokrati. Man hade den! Den var mer genuin. Det var så självklart att inget ord krävdes! Det var inget att tala om. Man tog det för givet. Därför har vi inget mesopotamiskt ord för det som faktisk var en mera verklig demokrati, men vi har det grekiska ordet ”demokrati”, medan mesopotamierna inte hade ordet för det som var så självklart för dem att det inte behövdes!

Idag är ”demokrati” på alla makthavares läppar, vilket borde väcka vissa misstankar!

 Politik och makt

Politisk makt är att styra. Ekonomisk makt är att härska. De som har den ekonomiska makten härskar över politiken och politiken styr bara upp regelverket för de som har den ekonomiska makten, annars slår de bara ihjäl varandra. Det kan låta tillspetsat, men just så är det. Och det är bara för att vi inte brukar se saken på det viset som det låter så tillspetsat och kanske rent av lögnaktigt. Men se, det är fel. Låt oss kika på Europa under 1900-talet för att bevisa det. Inga ekonomiska makthavare slog ihjäl varandra i sitt eget land. De hade en statsapparat som förhindrade det och som löste inre konflikter. Men mellan länderna slog de ihjäl varandra, eller rättare sagt; de som tvingades föra deras mordiska kamp, soldaterna. Och vad slogs man om? Jo marknader.

Maktens män tvingade ut de som ingen makt hade i storskaliga krig. För 100 år sedan var det första världskriget och 21 år senare var det dags igen för ett storskaligt krig och åter igen skördades miljoner och åter miljoner människors liv, men inte makthavarnas liv. Det var bara de maktlösa som offrades. Och de offrades för att de som hade den ekonomiska makten också hade makt över politiken och denna makt kallar de för demokrati. Inget kan vara mera absurt än just det!

 Makt och demokrati

För de som har den ekonomiska makten har demokrati inget värde. En sann demokrati utgör ett hot mot dem och mer än så. Med en demokrati i ordets rätta betydelse, folkvälde, har de som i dag har den ekonomiska makten ingen makt alls. Då har folket den ekonomiska makten och därmed även den politiska makten, inte fåtalet med deras mer eller mindre lojala partier.

De som har den ekonomiska makten har alltså också den politiska makten och för att dölja detta talar de ivrigt om demokrati, rösträtt och parlamentarism. Det är genom rösträtten och parlamentarismen de härskar i de så kallade moderna demokratierna! Men de kan lika gärna utöva sin makt med äkta och oförfalskad diktatur. Så skedde i Tyskland under Hitlers regim. Det hade säkert fungerat alldeles utmärkt om han aldrig hade satsat på Stortyskland, ”lebensraum” och krig. Och han hade, glöm aldrig det!, till stor del borgarklassen och speciellt storkapitalisterna helt på sin sida!

Hitler o Sverige

Om några härskar måste det ju finnas några att härska över. Alltså herre och slav. Slavägare och slavar. En klass med slavägare och en förtyckt klass utan rättigheter, slavarna. Det var länge sedan. Ja, alltså om man har ett kort tidsperspektiv. Annars är ju inte 150 år så värst länge sedan i akademikernas historiska perspektiv.

 

Härskare

Härskare finns än idag, men inga slavar. Ändå finns det några för den ekonomiska eliten att härska över och som alltid är det de allra flesta som dessa mycket få individer i det ekonomiska etablissemanget härskar över. Och detta kallas ”demokrati”!

Människan har hela tiden utvecklat samhället, både tekniskt, ekonomiskt och politiskt, som sagt. Tekniken har gjort den traditionella slaven överflödig. Ekonomin har styrt över slavsamhället i ett system med lönearbetare istället. Men politiken är den samma. Maktförhållandet är detsamma. Det enda som har förändrats är att klassamhället har gått in ett nytt skede. Nu ägs inte arbetskraften, den hyrs in och betalas för tid, men inte för producerat värde. Jag beskriver det i bild. Det är just så du blir utnyttjad oavsett du kallar dig arbetare, tjänsteman eller VD!

Mervärde

De med den ekonomiska makten har alltså också den politiska makten, men den är väl kamouflerad bakom parlamentarismens dimridå. Så låt oss sätta namn på dessa med den ekonomiska makten och på dem som saknar denna ekonomiska makt och därmed även saknar den politiska makten. Låt oss säga som det är!

Klasser

Det är i dagens samhälle en fråga om två olika klasser och dessa klasser har inga förenliga intressen. Den enes död den andres bröd, tillspetsat sagt och inte ens sant. Men det duger som allegori. Ty, den som härskar är helt beroende av den som den härskar över. Genom denne får den sin brödföda eftersom den härskar över den som skapar denna brödföda. Dör den då dör även härskaren. Strejkar slaven eller lönearbetaren blir det inget bröd och ingen vinst åt den som härskar, dikterar villkoren och profiterar. Men dör härskaren kan slaven och lönearbetaren fortsätta med sitt dagliga knot och behålla allt för sig själv. Men en sådan tanke är förbjuden. Den tanken är lika bannlyst som de tankar som utmanade katolska kyrkans dogmer om den allsmäktige guden och skaparen av hela världsordningen. I grunden har inget förändrats. Klassamhället består, men har antagit nya former.

 

Sammanfattning

Alltså att knyta ihop säcken.

Och att sätta förbjudna ord på verkligheten.

1. Vi har ett klassamhälle, men det ska vi inte låtsas om. Det går inte att dölja, men det går att beskriva i termer som rika och fattiga. Den beskrivningen gillar makthavarna. För dem är den beskrivningen harmlös. Lika harmlös är också härskarklassens klassbegrepp: ”underklass”, ”medelklass” och ”överklass”. Det är ”klassbegrepp” som inte förklarar någonting. Det säger inget om ägandeförhållanden, ekonomisk makt och vilka som har den politiska makten i samhället. Talar vi däremot om borgarklass och arbetarklass blir det mera avslöjande. Då kan vi se att borgarklassen äger kapital och produktionsmedel, vilket ger denna klass ett ekonomiskt och politiskt övertag framför de som inte äger produktionsmedlen. Vill vi anamma ett för de arbetande människorna meningsfullt och politiskt kraftfullt språkbruk med sprängkraft så säger vi heller kapitalister om borgarklassen och proletärer om de som är egendomslösa i bemärkelsen att de inte äger kapital och produktionsmedel.

2. Vi har ett klassamhälle. Det kan ingen förneka. Uttrycker vi det på ett avslöjande sätt, då slår man oss i ansiktet med skällsord och kallar oss ”kommunister”! Men är det verkligen skällsord? Borgarklassen har gjort det till det. Och det ska vi inte finna oss i. Nej verkligen inte. Kommunismen är arbetarklassens egen ideologi! Den ideologin är inte detsamma som Sovjetunionen. Men borgarklassen har fått nästan alla att tro det. Och Sovjetunionen har också sin skuld i detta. Sovjetunionens sociala experiment var ett experiment och inget annat. Men i Sovjetunionen kallade man sitt experiment för ”kommunism”. Därmed kan borgarklassen peka på Sovjets förmenta eller sanna dåliga sidor och hänvisa till det, kalla det diktatur och förtryck. Det ska vi inte gå på! Låt oss istället se kommunism som ett samhälle utan förtryck och utan klasser. Det var Lenins mål, men vi vet hur det gick den gången. Det är inte det vi som arbetarklass vill ha! Men vi vill inte heller ha borgarklassens ”frihet” att sko sig på oss!

3. Demokrati är folkvälde och folkvälde kan aldrig existera i ett klassamhälle, vilket ju kapitalismen är. Demokrati, folkvälde, kan enbart existera i ett klasslöst samhälle. Det vill säga att endast ett kommunistiskt samhälle kan vara demokratiskt. Kommunism betyder gemenskap. Det betyder inte Sovjetunionen! Det betyder att alla äger produktionsmedlen och samhällets gemensamma kapital gemensamt. I ett kommunistisk samhälle är kapitalet och produktionsmedlen alltså inte privat egendom och därför kan ingen sko sig på andra. Ingen kan få ekonomisk makt över andra och därmed inte utöva sin diktatur över andra. Kommunismen som idé är alltså den optimala demokratin! Det ska vi inte veta för borgarklassen bestämmer ju vad vi ska tro. Och därför talar de hela tiden om diktatur så fort kommunism kommer på tal och om demokrati som en styrelseform som döljer kapitalisternas faktiska herravälde över folkflertalet.

4. Politik är inte partiernas käbbel. Politik är vad som händer i samhället och det sker helt utanför parlamentet. Politik är alltså utomparlamentarisk! Politik handlar i första hand om det som verkligen händer och det som händer i samhället beslutas helt utanför den så kallade borgerliga demokratiska parlamentariska ”demokratin”! Men det är bara där, inom parlamentarismen, som du har rätt att ge din röst och tro dig ha medbestämmanderätt!

 

Slutord

Hur behåller en elit sin makt?

Det kan sammanfattas med två ord: propaganda och repression.

Propaganda är lögner, förvanskad verklighet och att skriva om ords betydelser, såsom jag beskrev ovan. Det är också att att skriva om både nutid och historien för egna syften och de som har makten att göra detta är de som härskar. Det är att via media förmedla osanna och tendentiösa nyheter. Det är också att tillhandahålla en läroplan för skolan som förmedlar härskarklassen version av verkligheten så att människorna redan som barn tillägnar sig den officiella ”sanningen”.

Repression är att ha en rättsapparat som är skräddarsydd för det härskade etablissemanget, för borgarklassen och för kapitalisterna. Och denna apparat består bland annat av polisen. Det är just denna polis som skyddar nazisterna på våra gator eftersom nazism, diktatur och förtryck inte är något som borgarklassens kapitalister har något emot. Det är istället dess ultimata härskarverktyg. Det är därför nazister i dag tågar på gatorna med sällan skådat polisskydd. Det är därför dessa odemokratiska krafter tillåts. Borgarklassen är ju till sin natur odemokratisk och därför också så förtjust i ordet ”demokrati”!

Nazism och polis

(Här publicerades bilden)


Fler bilder:

SD förflutet

Polisens kompisar

Sverige, nazismen och LAGEN

Olagliga symboler

Sverige o nazismen 2

Sthml 14 08 30

Nazism och polis

Polisen, ett demokratiskt hot!

Kapitalist2

Löpsedlar

Kapitalism 1

demos, folket, och κράτος kratos, styre

Dån i kratern

Fascismen är borgerlig

Är budskapet klart?

Inför valet


Om att rösta rätt

 

Jag ska inte säga vilket parti som är det enda rätta!

Istället ska jag tala om taktikröstning.

I det här valet är taktikröstning viktigare än det har varit vid något annat val i Sverige. Hur den taktikröstningen ska göras förklarar jag strax. Man har två val, som ni strax ska se! Men först lite om sossarna.

 

Sossarnas affisch

Vad säger den? Studera bildens båda delar och fundera ett tag, så förstår du vad jag menar.

S OMÖJLIGA LÖFTEÄr sosseaffischen trovärdig? Kan man få ett bättre Sverige för alla? Är det ändå inte så att när intressen är oförenliga blir det bättre för den ene om det blir sämre för den andre och vise versa?

Alla intressen är inte oförenliga, men vissa är det och vilka intressen är det som är oförenliga? Fundera på det. Bilden har svaret.

Socialdemokraterna är inget äkta arbetarparti. Men något riktigt äkta arbetarparti har vi tyvärr inte att välja på.

Däremot finns det partier som helt driver företagens intressen, alltså kapitalets intressen. Och det är detsamma som borgarklassens intressen.

 

Det är ett ödesval i år!

Om du avser att rösta åt vänster för en rödgrön regering ska du inte rösta sossarna den här gången. Då ska du rösta på Miljöpartiet. Särskilt om du är rädd för vad Sverigedemokraterna kan åstadkomma om de får en vågmästarroll. Ju större Miljöpartiet blir dess mer minskar chansen för Sverigedemokraterna att lägga beslag på den rollen. Och det är oerhört viktigt att de inte får den.

Om du avser att rösta på sossarna eller på Vänsterpartiet har du två val. Antingen att rösta på Miljöpartiet, eller att rösta på Fi. Och Fi är att föredra. Särskilt för dig som tänkt att rösta på Vänsterpartiet.

Skälet är enkelt.

Alla röster som Fi får går till Alliansen och SD om Fi inte kommer in i riksdagen. Och ett vet vi; de kommer att få många röster, men kanske inte tillräckligt för att komma över 4%-spärren. Lägg därför din röst på Fi så de kommer in i riksdagen. Det är den bästa garantin för en rödgrön regering.

I år är det ett ödesval! Tänk på det. Gå till valurnan och rösta taktiskt! Rädda Sverige! Åtta år med Alliansen har ödelagt landet och de extra pengar du har fått i plånboken av Alliansen är faktiskt inga extra pengar. De var dina redan innan! Det kan du se i bilden nedan!

M-trolleri

Om du tänkt att rösta på Sverigedemokraterna för att få en förändring ska genast glömma den saken. Det du i så fall får, om SD får för mycket inflytande (vågmästarroll), är bara en vassare och skoningslösare politik än den du redan har sett med Alliansen.

SD förflutet

 

 

Hvad vilja Sverigedemokraterna?


Nåja

 

Vi ska nog inte likna Jimmie Åkesson vid August Palm

Det spelar ingen roll att Åkesson vill framstå som ledare för ett arbetarparti. Det är han inte ensam om att falskeligen vilja göra. Fredrik Reinfeldt har nyligen gjort det, men det föll ju platt till marken. Folk ruskade ju bara på huvudet och undrade om han hade blivit galen. Andra tyckte att det var sällsynt fult av honom att försöka lura politiskt okunniga arbetare. En del blev förbannade.

Ja, andra liknade det vid samma falska och gemena påfund som, låt mig citera: ”Det lilla antikapitalistiska, antimarxistiska, nationalistiska, rasistiska och antisemitiska Deutsche Arbeiterpartei bildades i München 1919 och den då 30-årige Adolf Hitler anslöt sig. År 1920 antog partiet ett 25-punktsprogram och bytte namn till Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei (NSDAP).” / FORUM LEVANDE HISTORIA

Att segla under falsk flagg är inget som är specifikt för politiken. Det var i naturen som ”man” var först ut med att luras och utge sig för att vara något annat än ”man” egentligen är. Det kallas mimikry inom biologin, där ofarliga och ätliga djur försöker se farliga och giftiga ut genom att likna andra med just dessa egenskaper.

Men i politiken är det tvärt om. De farliga och giftiga försöker att likna de goda krafterna för att locka vanligt och godtroget folk till sig. Jimmie Åkesson, Fredrik Reinfeldt, Benito Mussolini och Adolf Hitler är alltså just sådana här falskspelare. Och förklaringen att de spelar så falskt är väldigt enkel! De företräder en liten privilegierad och rik grupp i samhället, som är alldeles för liten för att det ska räcka att stödja sig enbart på dem. De måste därför få med sig även de som faktiskt bara blir förlorare på deras politik. Och alltså måste de segla under falsk flagg. Politisk mimikry!

Hvad vilja Socialdemokraterna? Det var ett föredrag som August Palm höll på Hotell Stockholm i Malmö den 6 november 1881 och var det första offentliga talet om socialismen i Sverige. Det skulle i dag anses vara en kommunistisk pamflett. Så långt har alltså Socialdemokraterna förändrats på 130 år! I dag kan man på goda grunder säga att de ägnar sig åt politisk mimikry, även de.

Men vad vill då Sverigedemokraterna? 

Polimasaren

Polimasaren har samlat en del länkar som den intresserade kan ta del av. Förhoppningsvis klarnar bilden, för Sverigedemokraterna själva vill bara grumla till den. Det är ju det mimikryska tricket.

Fler inlägg på samma blogg

SD-grundarnas nazistiska förflutna

Rasismen i Sverigedemokraternas principprogram del 1

Sådant parti sådant ungdomsförbund – Rasismen i SDU

Sådant parti sådant ungdomsförbund – Rasismen i SDU Del 2

Hur Avpixlat manipulerar…

Fejkad rasistisk propaganda

”Det behövs bara att någon dammsuger en liten stund hemma hos Sverigedemokraterna.

Alltid ligger det en hög med skit i något hörn.” / Lars Lindstöm

”Inlägg på vit makt-forum, rasistiska uttalanden och kontakter med högerextrema Nationaldemokraterna. Här är några av de mest uppmärksammade SD-skandalerna från det gångna valåret.” / Svt

”SD-toppen i Halland Catharina Strandqvist, som ses städa med hakkorsarmbindel, anger på valsedeln att hon är soldat. – Det stämmer inte. Hon är ingen soldat. Hon har inte genomfört någon utbildning inom Försvarsmakten, säger Marie Tisäter, informatör vid Försvarmakten.” /AFTONBLADET

”EU-parlamentarikern Kristina Winberg (SD) hävdar att hon arbetat för Sida i Afrika. Nu kan Aftonbladet avslöja att hon ljuger.” / AFTONBLADET

SD:s von Münchausen

SDs Münchausen

Snart val


Dags att börja fundera

 

Vad ska man rösta på?

Alla har inte bestämt sig. Men jag har bortvals-tipsen. Det gäller Moderaterna i allra första hand. De flesta i partiet, kanske alla, har aktier. Och det är ju ganska självklart att man har fördelar om man samtidigt sitter i regeringen. Risken är inte bara att det utnyttjas för att göra fina klipp på börsen utan dessutom kan politiska beslut fattas för att gynna den egna plånboken. Jon Veman frågar sig om denna regering är den mest korrupta vi någonsin har haft. Och så länkar han till EXPRESSEN.

Sko sig

Det är det nog alldeles säkert så som Veman befarar.

Förmodligen är nu Alliansens saga all. Folk har ju fattat vad deras politik går ut på. Man har ju sett hur Alliansen har skapat möjligheter för privata företag att sko sig på oss skattebetalare och för ut sina vinster till skatteparadis. Det gäller främst företag som driver skolor, yrkesskolor, äldreboenden, hemtjänst, vårdbolag och vårdcentraler. Och andelen fattigpensionärer bara ökar och ökar, vilket faktiskt även Socialdemokraterna har del i. Mindre uppmärksammat är att regeringen har skänkt bort all vår i berggrunden befintliga malm till utländska gruvbolag. Dessa betalar nämligen numera endast 0,2% i skatt till staten för att få bryta vår malm! Det täcker inte ens bergstatens kostnader för service åt bolagen, varför du och jag betalar för att tömma ut våra berg på rikedomar.

Tänk så mycket vi hade kunnat få för de pengarna ifall de hade fått betala en rimlig skatt, för att nu inte tala om ifall regeringen hade nationaliserat hela gruvindustrin. Det hade givit oss många sköna miljarder att satsa på välfärd, trygghet och pensioner som det går att leva på. Vad har vi för nytta av att låta utländska företag ta våra rikedomar och spendera vinsten utomlands, medan staten inte får in mera än vad en enda normalinkomsttagare tjänar på ett år? Alltså 350.000 kronor!

Alliansens partier är samtliga klara bortval i september.

 

Sverigedemokraterna

En del börjar fundera på Sverigedemokraterna. De tycker att det stör med alla utlänningar där de bor. Vad ska jag säga om det? Faktiskt kan jag förstå dem. Hucklen, nikaber, mörkhyade och främmande språk är ett påträngande inslag i deras boendemiljö. De känner sig som en minoritet i sina bostadsområden. Och den känslan måste man ta på allvar. Men SD är inte lösningen för med dem får man en extrem högerpolitik på alla områden på köpet.

Man bör tänka på att invandrarna faktiskt inte är Sveriges största problem. Det är de privata företagen som utgör problemet. Särskilt de utländska som opererar på svensk mark. Som till exempel nyss nämnda gruvbolag. Men därom har Sverigedemokraterna inget att säga! Så falskt är deras tal om att slå vakt om svenskheten! Partiet är alltså ett klart bortval!

 

Mina glasklara bortval är alltså följande partier:

Sverigedemokraterna

Moderaterna

M historia

Folkpartiet

Kristdemokraterna

Mats Odell lgh-köp

Centerpartiet

 

Det första partiet är rasistiskt med rötter i nazismen (Lästips 1. Lästips 2.) och lierat med sionismen i en allians mot muslimer. Därtill har de mage att påstå sig vara ett arbetarparti, vilket för övrigt även Moderaterna har påstått sig vara! I sin politik stödjer de Alliansen. Lästips 1.  Lästips 2. Lästips 3. Lästips 4. Lästips 5. Lästips 6.

I ett samtal igår med en väninna, som övervägde att rösta på SD, sa jag att ”du bör tänka på att SD är ett extremhögerparti och är du inte nöjd med vad Alliansen har gjort så ska du betänka att det blir än värre med SD. Invandring är inget problem. Sverige är glest befolkat och DET är ett problem. Se på Norrland. Där kanske bussen går två gånger om dagen, men min buss går var tionde minut under högtrafiken. All infrastruktur blir både billigare och effektivare ju större befolkningstätheten är.” ”Då röstar jag på Vänsterpartiet!”, sa hon.

De fyra sista har under snart åtta år i allians försämrat skolan, sjukvården, sjukskrivningsreglerna, arbetarrätten, arbetslöshetskassan och hela den offentliga tryggheten och välfärden. De rika har blivit rikare och de fattiga har blivit fattigare. (Lästips.)Vårdcentraler har nästan skänkts bort till Reinfeldts kompisar som Katrine Kielos skriver.

Säg inte sanningen

(Här publicerades bilden)

Och pengarna är slut efter alla skattesänkningar, som nu uppgår till 140 miljarder som staten inte längre får in. Den slopade gruvskatten oräknad. Är du nöjd med sådan politik bör du rösta på Centerpartiet eller Kristdemokraterna eftersom de med nuvarande opinionssiffror annars kommer att åka ur riksdagen. Då är Alliansen som politisk lösning slut och en satsning på välfärden blir åter en möjlighet. Och så vill du ju inte ha det ifall du dras till dessa högerpartier.

Bidragsberoende

 

När du ska bestämma dig inför valdagen.

Fundera då på om du vill bereda vägen för nazismens återkomst. I så fall ska du rösta på Sverigedemokraterna, ty det är deras förtäckta mål. De vågar bara inte säga det i dag.

Men du vill nog inte ha nazism.

Och kanske du tycker att du har fått så mycket mera i plånboken de senaste åren med Alliansens politik. Och det har du säkert också fått. I vart fall om du har ett arbete. Men du har inte mycket mer i lön, bara mindre skatt och det är väl bra, eller hur? Men vad betyder det här med alla jobbskatteavdrag egentligen? Har du funderat på det?

Låt mig uppehålla mig en liten stund vid den saken.

Först och främst har ju incitamentet att driva en radikal lönekamp delvis satts ur spel. Plånboken har ju blivit kännbart fetare. Men all trygghet har försämrats och en dag kanske du förlorar jobbet. Då blir denna feta plånbok genast fullständigt platt och den sociala trygghet du då behöver är redan nedmonterad.

Men kanske du hinner gå i pension innan du blir uppsagd. (Lästips) Då har du inget jobbskatteavdrag och den där löneökningen, som ingen tyckte var så angelägen att driva, den uteblev. Men det är inkomsten som ligger till grund för pensionens storlek. Och som pensionär får du alltså betala tillbaka ditt jobbskatteavdrag! Tänk framåt och rösta inte på Alliansens partier ifall du vill ha en trygg ålderdom! Har du tur är ju den en fjärdedel av ditt liv! Och faktum är att endast de med en hygglig aktieportfölj har oförändrad inkomst även som pensionärer och i grund och botten är det just denna lilla klick i samhället som Alliansens partier med Moderaterna i spetsen har som målgrupp att verka för.

I handen en sten

(Bilden publicerades här)

Riksdagskandidater hos SD står närmst M och KD i politiken

 

Så har vi då Socialdemokraterna.

Även detta parti säger sig vara ett arbetarparti. Det har de sagt i hundar år och nästan alla tror på detta. Men det är ett förrädiskt parti. I grund och botten har de hela tiden haft som mål att bevara borgarklassens makt och förhindra att arbetarklassen tar över. De goda reformer som kännetecknade partiets politik under större delen av förra seklet handlade bara om att undvika arbetarmakt. Sådan makt ser partiet som ett kommunistiskt hot. Och tillsammans med de öppet borgerliga partierna har de bedrivit massiv propaganda för att motarbeta kommunistiska strävanden och det har nu gått så långt att Vänsterpartiet inte vågar tala om kommunism längre. Även inom Vänsterpartiet är sådana tankar förbjudna och förekommer bara i ringa grad.

Frågan är hur långt Socialdemokraterna kan tänkas gå för att återställa det som Alliansen under snart åtta år har lyckats rasera. Inte särskilt långt, det kan vi nog vara eniga om. Inte ett knyst har hörts om att man vill börja beskatta privata gruvaktörer, till exempel.

Jobbskatteavdrag, ROT- och RUT-avdragen vågar Socialdemokraterna inte röra. Vinsterna i välfärden kan de acceptera bara de värsta avarterna försvinner. Den försämrade pensionen, som de var med om att genomdriva, lär de knappast åtgärda. Ändå klagar även många ledande socialdemokrater nu när de själva har gått i pension. ”Det blev inte som vi trodde”, säger de. Men det blev precis så som många med mig förstod redan från början. Man kan ju inte bygga pensionsnivåerna på att det ska gå bra för företagen och förväntningar på en stigande börs, särskilt inte i en allt mer global ekonomi. Men idémakarna måste ha förstått. Avsikten var ju att göra pensionssystemet billigare och då blir självklart pensionärerna förlorare!

Är du en normalinkomsttagare med lön har du inte skäl att rösta på Socialdemokraterna. Och läs gärna inlägget av Anarkia.

Återstår således Vänsterpartiet. I praktiken är det det mest arbetarvänliga partiet för vanliga löntagare. Men ett idealparti är det inte. Bara det minst dåliga för en vanlig löntagare.

 

Till slut

Vi har en borgerlig parlamentarisk så kallad ”demokrati”, vilket innebär att borgarklassen styr samhällsutvecklingen helt utanför parlamentarismens spelregler och på ett diktatoriskt sätt. Detta kan inga val påverka. Ingen regering har mandat att skrota det kapitalistiska systemet! Att ändra den saken måste ske lika utomparlamentariskt som själva kapitalismen verkar. Och det är bara arbetarklassen som genom utomparlamentarisk kamp kan åstadkomma det. Men då behövs det en organisation som i dag inte finns.

Förmögenhetsfördelning

 

Inkomst

(Läs artikeln)

NUON poff

Bonuslänkar:

De äger vår välfärd

Attendos skatt: 0 kronor

Moderaterna i Malmö vill regera med Sverigedemokraterna som stödparti

 Krigsutbrottet i Irak gjorde Bildt till mångmiljonär

Fyra vårdcentraler stängs

Åkesson grundlurar pensionärerna

Sverigedemokraterna påstår att invandringens kostnader för samhället är väldigt stora och …

Regeringskansliet har systematiskt ägnar sig åt ”grova åsidosättanden” av svensk grundlag.

Maria Larsson är ansvarig för att 3700 barn vräkts

Vänsterpartiet föreslår billigare tandvård

Försvinner skiten direkt vid ett regeringsskifte?

Klart nej till välfärdsvinster

Dagens rapport

Utförsäkrad efter komplikationer till operationer

Alliansens grymma samhälle

Miste sjukpengen – tog sitt liv

Extremism

Nej, han är inte död!

En sten i handen på den starke

Haren och sköldpaddan

Mervärde

M älskar känniskor

Man får vad man betalr för

Reinfeldt 1

Reinfeldts Kampf

Sossen

Äkesson äldre

Parlamentarism en illusion ny

Fotobloggen inspirerade


Jag såg symboliken

 

redan när jag tog bildena

Den finns i original på fotobloggen, som jag ju nämnde i förra inlägget.

I går kom ju Eurodam till Göteborg.

Eurodam

Och då speglas klassamhället särskilt tydligt. För den klentrogne som tvivlar på att vi har ett klassamhälle har jag gjort bilden nedan extra tydlig.

KLASSAMHÄLLE

Borgarklassen gör ju vad den kan för att grumla bilden för arbetarna. Annars kan de vända upp och ned på maktstrukturen och kasta av sig den parasitära överklassen. Det är den livrädd för eftersom det är en klass som inte kan leva av sig själv. Och då påstår de bland annat att klasskampen är död, klasser finns inte och vi lever i en demokrati. Och detta tror många faktiskt på. Tillhör du  dessa lurade och utnyttjade människor så ta då en extra titt på bilden ovan och fundera också på varför överklassen hela tiden sätter upp sina förbudsskyltar.

Överklassens skydd

 

Borgarklass tror

 

Lura svampdöden!


Svampsäsongen är här

 

Våga plocka mer än kantareller!

Men undvik de giftiga svamparna!

På bloggen Skvitts har jag skrivit flera inlägg om svamp och hur man på ett säkert sätt kan plocka fler svampar än kantareller utan att riskera förgiftning. Det har varit uppskattade inlägg, men att bara länka till dem är riskabelt. Jag kan ju inte veta hur länge inläggen får vara kvar. Någon eller några har sett till att jag inte längre har åtkomst till mina gamla bloggar. Det var därför jag skapade denna blogg.

Yttrandefrihet

Värna det fria ordet

Kanske gillade man inte mina tankegångar i inlägget som heter BARA LITE GEMENSKAP, vilket jag återpublicerade på denna bloggen av samma skäl som jag återpublicerar svampskolan.

Läs också recension av Nya och Lilla svampboken

Skvitts svampskola

 

Nu citerar jag rakt av 

utan citattecken det inlägg som bär mest information om hur man undviker svampdöden:

 

En fullt frisk 50-årig man avled av svamp. Mina tankar går till hans efterlevande.

Det tragiska är att det aldrig hade behövt hända.

Det finns några enkla regler att följa och Skvitt ska förmedla sin kunskap på området.

Om du följer dem och likväl dör, kom inte och bråka med mig i så fall!

Grundläggande

Lär dig vad som menas med de olika svamptyperna:

Taggsvampar se bild 1.  2.  3.  4.

Soppar se bild 1.  2.  3.  4.

Skivlingar se bild 1.  2.  3.  4.

 

Eftersom detta endast är de allra enklaste grunderna med vilka man överlever, nöjer vi oss med dessa tre grupper.

Taggsvampar har alltså taggar på undersidan av hatten, sopparna har rör och skivlingarna har skivor.

De vanligaste svamparna i skogen är just dessa.

 

Taggsvampar är sällan några goda matsvampar, men det är förstås en fråga om tycke och smak. De är hårda och sega, med få undantag. Fördelen är att de inte tycks finnas någon art som är giftig.

Soppar utgör en stor grupp oftast väldigt likartade svampar. Hit hör den goda Karljohan. Den har en kraftig fot som gör att den knappast kan förväxlas med några andra svampar. Men det händer att folk likväl tar fel på den och Gallsopp. Det värsta som händer är att maten blir oätlig, vilket ju hörs på namnet. Giftig är den dock inte. (Läs jämförelse!)

Vad man däremot verkligen ska se upp med är Eldsopp och Djävulsopp. Dessa är röda undertill, till skillnad från alla ätliga soppar, undantaget Blodsopp, som man ju kan avstå från av försiktighetsskäl.

Kort sagt, när det handlar om soppar finns det bara tre (fyra) som du INTE ska plocka! Därutöver finns det sådana som inte direkt är delikata, men giftiga är de inte. De flesta är dock goda eller rent delikata.

Skivlingarna är den svamptyp som ställer till det. I Gruppen finns de allra giftigaste av våra svampar och det finns gott om dem tyvärr.

När man plockar skivling ska man verkligen veta vad man gör! Man måste veta vad det är för en art. Man måste vara helt säker på den saken. Det går inte att bara gissa eller att bara prova lite! Tänk på det!

 

Om Skvitts mykologiska kunskaper

Jag har överlevt mina svamp-plockar-orgier i ett halvsekel med ovan redovisade kunskaper. Jag har aldrig ens blivit magsjuk. Uppenbarligen räcker mina kunskaper för praktiska behov, men jag är ingen expert. Jag undviker ovannämnda soppar och nöjer mig med de skivlingar som inte kan förväxlas med andra.

 

Gå nu ut i skogen och plocka, använd en korg, ta med en svampbok och kom ihåg att vissa fakta måste stämma, annars är det bäst att skippa svampen även om den tycks bekant. Att tänka på är om det är säsong för den svamp du tror att du har framför dig och om den växer på den plats som boken beskriver. Var försiktig med skivlingar! Och plocka inga skämda svampar och låt dem inte bli skämda innan de lagas till!

Tänk på att till och med Kantarellen har en ”tvilling”, i alla fall för det otränade ögat! Den har det passande namnet Falsk kantarell. Har du tur kan du hitta en Blomkålssvamp. Den tillhör ingen av grupperna ovan, men är god (recept) och har ingen som den kan förväxlas med!

Extremism


Extremism och extremism

Vad är extremism?

Det blir lite patetiskt när Åkesson kallar antinazister, antirasister och antifascister för extremister. Människor som står för allas lika värde kan ju inte vara extremister, för vari består extremismen i så fall? Finns ekvivalensextremism? Finns normalitetsextremism? Det blir ju bara löje av sådana påståenden vid närmare eftertanke, vilket (alltså en närmare eftertanke) inte någon SD-sympatisör mäktar sig till!

En extremist är till exempel en person som står för nazism, rasism, fascism och all form av förtryck, censur och diktatur. Till de som bejakar nazism, rasism, fascism och all form av förtryck, censur och diktatur hör alla högerkrafter. Inte bara Sverigedemokraterna, Jimmie Åkesson, Svenskarnas Parti och Svenska Motståndsrörelsen, utan givetvis alla som kämpar på borgarlassens barrikader och stödjer en kapitalistisk världsordning som bygger på utsugning av vanligt folk, varmed jag menar den så kallade arbetarklassen* som skapar alla de värden vi gemensamt lever på.

Ja, alltså till exempel sådana som du och jag. 

Alltså alla vi som knegar och skapar välståndet i samhället i vårt anletes svett dag ut och dag in och år ut och år in och kämpar och strävar och som så småningom som pensionärer knappt får något att leva på.

Extremister

Extremister av Åkessons sort är sådana som vill ha ett samhälle där de allra flesta, alltså folket som sliter för en snålt tilltagen lön, hålls nere under ett ok på vilket en besutten klass vilar hela sin existens. Åkesson är bara lite mera extrem bland alla extrema som i vårt samhälle inte ses som de extrema de faktiskt är. För visst är det väl så att man är extrem när man tycker att det är helt i sin ordning att arbetande människor berövas en del av vad de själva har skapat för att det som tas dem ifrån ska falla ett fåtal i händerna så detta fåtal kan leva gott i lyx och utan ansvar, plus att de har all makt som står att få i samhället.

Vi bör inte bara vända Sverigedemokraterna ryggen. Vi bör vända hela borgarklassen och alla kapitalets drängar ryggen! Alla deras partier ska vi vända ryggen åt, ta avstånd ifrån, avslöja deras lögner och bekämpa deras politik. Endast så kan demokrati och folkvälde byggas. Extremism Det är fortfarande borgarklassens propaganda och vrångbild till världsbild som pådyvlas oss. Och en sak kan aldrig borgarklassen snacka bort. Det är att borgarklassen faktiskt och odiskutabelt är i minoritet, men ändå sitter vid makten, beslutar och bestämmer.

  • Hur kan det kallas demokrati?
  • Hur kan man tala om demokrati när företagen fattar beslut utan att människorna som drabbas har rätt att yttra sig?
  • Hur kan man kalla det demokrati när våra partier inte kan påverka företagens beslut?
  • Hur kan vi kalla det demokrati när regeringarna tvingas att forma sin politik efter företagens diktat?

Denna borgarklass, som är ägare av alla företag, försöker snacka bort klassbegreppet genom att tala om underklass, medelklass och överklass – relaterat till inkomstnivåer. Men att tala om klasser relaterade till ägande av produktionsmedel och köp och säljande av arbetskraft vill de inte göra för då blottläggs hela den struktur som håller denna klass under armarna.

Än i dag efter 150 år är det ingen borgare som har försökt att skjuta mervärdesteorin i sank. Ingen av borgarklassens ekonomer, inte ens de som har fått nobelpris i ekonomi, har velat polemisera mot denna teori  som beskriver hur borgarklassen skapar sina förmögenheter! Det säger väl allt!

Bilden nedan förklara vad ingen nobelpristagare i ekonomi vill tala om, än mindre försöka att dementera dess riktighet. Sådant skapar ju inga nobelpris eftersom det är borgarklassen som utser priserna. Teorin står såldes oemotsagd och är därmed ofrivilligt erkänd, men förtigen och oomtalad! Det är en teori om mervärdet och hur det skapas och något som ingen ur arbetarklassen bör känna till! Det är ju borgarlassen som har monopol på vad vi ska veta! Och vi som inte hör till borgarklassen ska ju inte veta hur borgarklassen gör sig sina miljon- och miljardvinster.Mervärde

(bilden tidigare publicerad här)

Denna mervärdesteori står alltså ännu oemotsagd därför att den går inte att avvisa och ej heller motbevisa!

Så länge vi relaterar ordet demokrati till dess ordagranna betydelse, folkvälde, kan ingen förneka att demokrati bara är förenligt med ett klasslöst samhälle. Ingen kan heller förneka att enbart kommunister talar om det klasslösa samhället som själva målet med politiken.

Att vara emot demokrati är extremism!  Sossen Demokrati är inte detsamma som parlamentarism!

Demokrati är folkvälde, inte något annat. Jag upprepar: folkvälde och inget annat! Det är det som är demokrati! Och det har inget att göra med hur många partier man har att rösta på! Det är den borgerliga klassen som har tutat i oss att ett parlamentariskt system med flera partier att rösta på med vissa års intervall är demokrati. Men det är lögn! Det är bara ett system som borgarklassen har skapat för att säkerställa sin makt över folkflertalet, alltså deras egen diktatur över folket. Parlamentarism en illusion ny Åkesson är extremist i flera avseenden. Han är extrem i så mening att att han tror att dagens Sverige fungerar utan invandrare. Men så är det ju inte, vilket de flesta har nog intelligens att förstå.

Åkesson är dessutom extrem i andra avseenden. Han är extremt korkad och ändå, vilket kan låta motsägelsefullt, begåvad! Och han är också, just därför, extremt farlig!

Extremism och extremism

Kommunism påstås ofta vara en extremistisk och odemokratisk politisk riktning jämförbar med nazismen. Men så är ju självklart inte fallet. Påståendet kommer från den politiska motståndaren, från den klass som känner sig hotad av klassen den lever parasitiskt på. Kommunismens marxistiska teori är den teori som den parasiterade klassen har som vapen  mot den parasiterande klassen! Att vara kommunist är därför inget som kan förknippas med extremism. Men all politisk verksamhet som motarbetar ett jämlikt klasslöst och kommunistiskt samhälle är extremism i ordets exakta betydelse!


* Så heter det ju inte i borgarklassens språkbruk. Där är klassbegreppet bannlyst. En arbetare är en medarbetare och hela arbetarklassen är de anställda och de som är arbetstagare. Men verkligheten är faktiskt inte den som borgarklassen beskriver. Verkligheten beskriver jag här.

Polisen trampar på arbetarna


Gillar fascister på gatorna!

 

På annat sätt kan det inte tolkas!

Alla som någon gång har varit med i en vänsterorganisation vet hur svårt det i vissa fall kan vara att få ett tillstånd att demonstrera. Sådana ”vissa fall” är när polisen förväntar sig ordningsproblem.

Att demonstrera är en så kallad ”demokratisk rättighet” i vårt land, men vill man göra det i grupp krävs ett tillstånd från polisen. Får man inte tillstånd är såldes demonstrationen olaglig. Det är alltså upp till polisen att bedöma om en demonstration ska tillåtas eller ej och ett skäl att avslå en ansökan är om polisen inte anser att den kan garantera ordningen. Ett annat skäl att neka tillstånd är om det inkräktar på annans tillstånd!

Så ser spelreglerna ut!

1:a maj

Polisens fascister

Första maj firas sedan 1890. Då ska polisen respektera det och inte å ena sidan ge fascisterna demonstrationstillstånd denna dag och å andra sidan uppmana arbetarrörelsen att stanna hemma!

Polisen skyller på att den inte har något val och att den har varit tvungen att bevilja fascisterna tillstånd, men som framgår av ovan är detta ren lögn.

Polisen ska vara djävligt glad åt att arbetarrörelsen inte är våldsbenägen, för en sådan här uppenbar provokation från polisens sidan ursäktar faktiskt vilket våld som helst emot dem. Det skulle i så fall vara en upprättelse för den så kallade haymarketmassakern på arbetare i Chicago fjärde maj 1886, vilken är den man håller minneshögtid för över allt i världen varje år den första maj.

Haymarketmassakern

Men vänstern är inte våldsbenägen, medveten som den ju är om att det är kontraproduktivt för vänstern, vilket det däremot inte är för högern och fascisterna. Det är således redan i förväg klart vilka som kommer att stå för våldet, ifall det blir så illa. Därmed kan ju polisen redan nu lägga upp strategin för hur de ska agera. Och det har de säkert också gjort, men åt fel håll. Givetvis helt i linje med var de har sina sympatier och helt i linje med sin strategiska provokation för att nå fram till en garanterad våldsmanifestation i Jönköping.

Nu är det också polisens sak att ro detta i hamn och se till att våldet uteblir. Som man bäddar får man ligga och eftervärldens dom blir inte nådig om polisen misslyckas med sitt uppdrag!

Ordningslag (1993:1617)

Annorlunda 1:a maj

 Svp-polis

Demokratiska fri- och rättigheter

Rekommenderar också Pershuvud 1:a maj

Från det inlägget hämtar jag denna (skvittbearbetade) bild:

KD-pucko

Läs också:En kvinna blev upprepade gånger slagen med flaggpinnar i ansiktet – inga försök gjordes att gripa gärningsmännen. Polisens linje vid fascistiska samlingar står därmed klar: det är människors ansvar att vara ur vägen när nazister är ute.”

Mannen på bilden


Varje dag

Nya risker och nya olyckor

Varje dag utför människor riskfyllda arbeten, såsom till exempel den man som med en bulldozer skyfflar löst grus och sten ned för en brant som kan ge sig iväg nedåt i ett skred han aldrig kan överleva. Det här vet han om. Ändå gör han det. Han gör det med livet som insats och han gör det för att få pengar till livets nödtorft och för att försörja sin familj. Mer än så räcker nog inte hans lön.

Riskerar livet

Bulldozern ägs av företaget som betalar honom lönen. Han är alltså en  man kallar löntagare, en arbetare, eller om man så vill – en löneslav. Plebej kan man också kalla honom eller mycket mera korrekt; en proletär om jag ska ”svänga” mig med ett i dag så ”gammalmodigt” och ”svårt” ord. ”Proletär” är nämligen ett ord som många yngre, men tyvärr även en del äldre i dagens samhälle inte lärt sig den rätta betydelsen av. Det kan därför vara på sin plats att nämna att ordet står för hela den del av befolkningen som inte äger kapital i någon form, det vill säga varken jord eller produktionsmedel. Inte heller pengar som är investerade så att de ger en (stadig) avkastning i form av ränta eller utdelning på annat sätt, till exempel aktier. Det beskriver alltså på vilket sätt en sådan person försörjer sig och har inget med personens levnadsstandard att göra och är således inte synonymt med ”underklass” eller ”socialgrupp tre”!

”Kapital” är ursprungligen en benämning på en fond som ger ränteavkastning. Idag avser termen produktionsmedel och tillgångar, och därigenom allt som kan ge en en vinst, så kallad profit. Och det är så kapitalister försörjer sig, ej sällan genom att köpa arbetskraft. Även detta ord anger alltså hur personer försörjer sig och det behöver inte betyda att de är rika, men det är mycket vanligt.

Borgerskapet, alltså de som inte lever på att sälja sin arbetskraft utan har sitt kapital som inkomstkälla, har en tendens att förvanska ord och därför har vi ord som ”kapitalvaror”. Det står som bekant för sådant som kylskåp, frysar och andra så kallade ”vitvaror”.

Det här med ord och eras betydelse är högst intressant. En vara är något som är till salu. När den väl är köpt är den inte längre en vara och såldes kommer man inte hem med en kasse matvaror utan man kommer hem med en kasse livsmedel eller en kasse produkter. När däremot ICA-handlaren går till Dagab och inhandlar varor förblir dessa varor ända tills han har sålt dem. Ordet kapitalvara bör logiskt sett vara en aktie och inget annat eftersom den kan köpas och säljas och hela tiden utgör den ett kapital för sin ägare.

Exempel på (kul nyord) neologism av samma sort som kapitalvaror finns det gott om. Ett exempel är på nyord ordet ”riskkapitalist” som står för de kapitalister som inte alls löper någon som helst risk med sitt satsade kapital eftersom intäkten garanteras med statliga pengar. Ni vet, de som driver privata skolor, privat vård och omsorg. Hur ordet har uppstått och vem som har myntat det skulle jag bra gärna vilja veta. Jag skulle lika mycket vilja veta varför man inte har myntat ordet ”riskarbetare”! Sådana finns det ju gott om. Här följer några exempel på riktiga riskarbetare: Mannen på bilden ovan (så klart), socialarbetare, dykare, sjukvårdspersonal (särskilt de som arbetar på psykiatriska mottagningar och akutenheter), parkeringsvakter och kronfogdens indrivningsmän. Självklart finns det många fler riskyrken.

Proletärer lever alltså på att sälja sin arbetskraft till andra. Det är just det som mannen på bilden ovan gör när han utsätter sig för en uppenbar fara att förlora sitt liv. Han har säkert inget annat val, annars hade han väl avstått, men nu är han bara glad att han har ett arbete. Många andra är ju arbetslösa och med hög arbetslöshet följer en rädsla att själv bli det. Då knorrar man inte utan tackar och tiger oavsett vad chefen begär. Det tjänar företaget på, även om det sker personskador och dödsfall för det är oftast mycket billiga affärer med små eller inga utgifter för företagsägare.

Jobbdödade

(Länk till artikeln)

Mannen på bilden ovan är alltså en arbetare, och han säljer sin arbetskraft precis som alla andra arbetare gör, till exempel affärsbiträdet, läkaren i offentlig eller privat vård, läraren och rektorn eller vilken chef som helst som hellre kallar sig tjänsteman. Tjänstemän eller icke, arbetare och proletärer är de i alla fall! Man måste nämligen inte stå med en spade i handen eller köra bulldozer, som mannan på bilden, för att vara arbetare! Och makt och privilegier har faktiskt till och med tillkommit en och annan slavinna!

Mannen på bilden ovan är alltså en arbetare och löneslav lika mycket som domaren i högsta domstolen. Men den sistnämnde kan antagligen inte för sitt liv inse det. Han ser sig inte som proletär och (förvisso välavlönad ) arbetare, men det får ju stå för honom att han inte förstår den saken. Alla är de egendomslösa proletärer som antingen är offentliganställda eller i privata aktörers sold. De får betalt! Vissa får bra betalt och kan investera en del av sin lön i värdepapper, men få lyckas skrapa ihop så att de kan leva på sitt kapital. De lever alla helt eller huvudsakligen på den lön de får för att de arbetar, men inte för vad de gör utan för den tid de arbetar. Det är därför de är anställda och därför som de är lönsamma och därför som företagare finns och därför som företagare blir rika. Det kan beskrivas i ett enkelt diagram.

Mervärde

Det som i diagrammet visas som vinst kan ju variera i andel av det skapade värdet och ska alltså inte tolkas absolut. Vad diagrammet däremot visar är hur en kapitalist förtjänar sitt levebröd och skapa sin förmögenhet. På varje anställd gör han en vinst. Utan den anställde blir det ingen vinst alls! Han lägger helt enkelt beslag på en del av det värde som arbetaren skapar och den anställde kallar han ”arbetstagare” när han i själva verket är den som tar från arbetaren en del av dennes skapade värde. Och själv kallar han sig ”arbetsgivare”, allt för att dribbla bort det verkliga förhållandet att det är arbetaren som är givare och han själv som är tagare.

Så fungerar den härskande klassen. Den skapar det språk den har mest nytta av! Då är det bättre att tala om socialgrupper än att tala om samhällsklasser och hur de olika samhällsklasserna förhåller sig till produktionsmedlen. Alltså om man äger produktionsmedel, eller om man säljer sin arbetskraft. Ordet ”socialgrupp” saknar politiskt sprängstoff, men ord som ”kapitalist” och ”proletär” har styrka och berättar om vad det handlar om. De orden handlar om parasiter och värdeskapande producenter.

Mannen på bilden är en värdeskapande producent och han arbetar åt en parasit. Men inget hindrar att samhället organiseras annorlunda, så att allt värdeskapande tillfaller de som skapar värdet och att ingen profiterar som parasiter på det skapade värdet. Då har vi fått ett samhälle som genomsyras av gemenskap och det ordet kan översättas med ordet kommunism, vilket borgarklassen har gett sin tolkning åt och då kallar diktatur!

Men hur vore det med lite gemenskap? Fundera på det!

Bonusvideo:

Vad gör jag just nu?


Och vad gör jag sen?

Två frågor, två svar

Det jag gör just nu:

Just nu jobbar jag med bloggen. Jag har ändrat utseendet på den eftersom jag inte var nöjd. Som synes nedan i bild så var jag inte ensam om det. Det tema jag hade på Skvitts kunde jag inte hitta, vilket gjorde mig besviken.

Jag var ju tvungen att överge den bloggen. Jag blev suspenderad. Det är en risk man alltid löper därför att det finns folk som djävlas. Särskilt när man bloggar vänster ifrån. Högern vill ju inte avslöjas med sina lögner. Så är det ju. En minoritet som härskar över en majoritet tål inte sanningen. Den vill ju inte att det kommer fram att den lever på majoritetens hårda arbete. Det är därför borgerskapet ljuger. Det behöver inte arbetarklassen och vänstern göra därför att sanningen är god nog att säga.

Kanske var det inte högerpolitiska krafter som stoppade min blogg. Kanske var det något kapitalistiskt företag (vilket ju egentligen inte gör någon skillnad eftersom det ju är de som finansierar högerpolitiken) som jag angrep. Till exempel när jag avslöjade skitprodukter som jag hade köpt och varnade för. För så är det att företag inte heller gillar sanningen. Däremot gillar de lögner. All deras  reklam är lögn och förbannad dikt. Och det är ju inte så konstigt. Företagen vill ju gå med vinst och de ägs av borgerskapet och borgerskapet lever på lögner och på oss andra.

Dödlig kapitalism

Just så förhåller det sig! Det är lönearbetare som producerar och kapitalägare som skördar frukterna. Och ändå är det en betydande andel lönearbetare som vill bevara detta orättfärdiga system. Jag kallar det politisk omognad!

Vem som alltså fick WordPress att suspendera mig från skvitt-bloggen (se här – så länge det nu går att göra det) är mer än jag vet, men det var i vart fall några ur borgarklassen som ville tysta en röst som störde. Och nu sitter jag här och bygger en ny blogg. Ett avbräck, men jag låter mig inte tystas. Och till min glädje har flera redan hittat hit igen. Ja, jag har fått uppmuntran på flera sätt. Se bilden!

Värmande uppmuntran

(Kicki, ja här hennes senaste inlägg)

Vid sidan om den här bloggen så har jag också startat upp ”Huvuden”. Den bloggen är ju mest till för mig  själv, eller som jag skriver på bloggen under ”ABOUT”:

”Den här bloggen är i första hand till för mig själv på bloggen Eaqhan

Här finns headers till sidor som jag skriver om. Sådana inlägg vill jag illustrera med en header som bloggaren använder. Illustrationen kan dock vara föråldrad ifall bloggaren ofta byter header, men det må vara hänt i så fall.

Hur kan du dra nytta av den?

Sök bland länkarna i Bloggroll i marginalen till höger. Du kommer då till headern och där finns länk till den aktuella bloggen. Bloggar du själv kanske du också vill använda en header som illustration. I så fall är det bara att ta för sig av de headers som finns här.”

Just det! Det är bara att ta för sig! Och det gäller alla mina bilder. Jag kan ju påpeka att jag inte direkt blir ledsen om man uppger källan.

Det jag kommer att göra sen:

Jag kommer att fortsätta att skriva sanningen om borgarklassen, deras företag, deras politiska företrädare, deras parlamentarism och deras lögner.

En av deras goare lögner är att det inte finns några klasser! 😉 Ja det är ju riktigt kul! Och därför finns det ingen klasskamp! Det är precis lika kul! 😉 Detta säger de trots att de varje dag är på hugget med sin egen klasskamp! Det är mycket tragiskt att arbetarklassen inte är lika mycket på hugget!

Faktum är att borgarklassens propaganda (falsk information, desinformation) har varit så framgångsrik att många som tillhör arbetarklassen faktiskt tror något helt annat. Ju mer de tjänar dess mindre tror de på det och ju mer förnekar de det. De är till och med benägna att stödja borgarklassen som de faktiskt försörjer. I de flesta fall är det höjden av idioti, men för de riktigt välavlönade är det en lönsam perverst samvetslös egoism.

Tragiskt nog rycks de sämst ställda etniskt svenska arbetarna, med eller utan jobb, med i denna högerpolitik. De dras till den mest fascistoida högerfalangen på skalan, Sverigedemokraterna! I sin totala brist på politisk skolning och politisk medvetenhet, låter de sig villigt delta i splittringen av arbetarklassen i invandrare och etniska svenskar, fast dessa båda grupper har exakt samma klassintressen, lever under samma borgarklass förtryck. Men de inser det inte! Det är verkligen mycket tragiskt, men visar också tydligt hur effektiv borgarklassens propaganda verkligen är.

Den här borgarklassens propaganda sprids effektivt av dagstidningarna, TV (till och med public service!), veckotidningar, radio och underhållningsfilm och via reklam. Allt serverat på ett till synes oskyldigt men ack så bedrägligt sätt.

Man måste ge moteld! Därför bloggar jag! Då når jag ut. Då kan jag upplysa och sprida kunskap. Se besöksstatistiken från Skvitts i bilden nedan och börja blogga du också!

Organisera

Och kom ihåg, vårt parlamentariska system är borgerskapets påfund för att få behålla makten. Tänk på det när du röstar, oavsett vad du röstar på. Alla röster är en röst på borgarklassens fortsatta maktinnehav! Endast utomparlamentariska aktioner kan krossa kapitalismen!

Att blogga är utomparlamentariskt, så det är ju inte så farligt med den saken som en del kan vilja tro och fås att förfasa sig över. Och att många förfasar sig över utomparlamentarisk kamp är resultatet av borgerlig propaganda, som dock förtiger att kapitalet hela tiden arbetar utomparlamentariskt och att regeringar styrs helt utomparlamentariskt av kapitalistiska intressen!

Den utomparlamentariska kampen är enligt borgarklassen enbart förbehållet borgarklassen och det ska man inte ens tala tyst om. Man ska tiga. Därför stoppades Skvitt! Därför har Eaqhan tagit vid efter honom!

Parlamentarism-illusion

Bara lite gemenskap


ETT TANKEEXPERIMENT

Kal och Ada,

dessa vi förknippar med Göteborg, det låter jag här kalla två av mina personer i inlägget, något ska de ju ändå heta.

Låt oss anta att de bor i en hyreslägenhet i Göteborg, i ett hyreshus som ännu inte är byggt. Ett hus i en tänkt och möjlig framtid.

Kal och Ada har två barn, ett i förskoleåldern och ett i småskolan. De bor i ett hus som fyller många funktioner, främst socialt. Det är ett hus som skapar möjlighet till gemenskap. Det är ett hus som på ett otvunget sätt får folk att gå in i ett kollektiv, utan att vara ett kollektivboende så som vi vanligtvis ser på kollektivboenden. Det är ett hus som skapar möjlighet för de boende att leva i en  gemenskap.

Alla, utom Fredrik som bara tänker på sig, är glada att bo i detta hus, som ägs av kommunen, men som styrs av de boende själva som därför känner ansvar för huset och gör små reparationer bara för att de trivs med det.

Om det är större reparationer som behövs, tar de upp detta med den kommunala förvaltning som har det yttersta ansvaret. Sådana beslut som att vända sig till förvaltningen tar de boende själva på möten som de har regelbundet i samlingslokalen i deras bostadshus.

Lokalen ligger i ett fristående hus i bostadsområdet som utgör en självstyrande enhet. Man kallar detta fristående hus för föreningshuset och det är bostadsområdets stolthet.

Alla beslut som fattas i bostadsområdet fattas i demokratisk ordning, men inte i första hand som majoritetsbeslut, utan i konsensus. Alla är överens om att detta är en högre form av demokratiska beslut än om de fattas efter principen att majoriteten bestämmer över minoriteten.

Konsensus innebär att om en minoritet inte är nöjd med majoritetens beslut diskutera man fram en lösning, en slags kompromiss, så att alla ändå i slutänden kan vara nöjda med beslutet även om de inte är helt eniga.

Att en majoritet alltså inte kan köra över en minoritet är föreningens gyllene regel och rättesnöre. Det är inskrivet i stadgarna. Där står också att styrelsen när som helst kan ifrågasättas och avsättas. Ingen sitter säkert på sin post hela mandatperioden ut. En sådan finns helt enkelt inte.

Alla kan få gå så fort förtroendet är förbrukat. Ingen har heller någon egentlig fördel av att sitta i styrelsen, för de får inget betalt för det.

I denna tänkta framtid är det så att de som sitter i denna styrelse har rätt att ta den tid det krävs för styrelseuppdraget från sin arbetstid på respektive jobb, med fullt betalt. Det är ju trots allt en viktig demokratisk uppgift de har.

Alla är väldigt nöjda med att bo i huset, liksom alla de andra är som bor i de övriga husen som är anslutna till föreningen. Till skillnad från våra dagars bostadsrätter har ingen köpt sin lägenhet. Och ingen kan därför sälja den.

Föreningslokalen är barnanpassad för där håller barnen till under dagen och utanför finns sandlåda, gungor, klätterställningar och allt vad barn gillar. Inne i lokalen finns också sådant som barnen gillar, leksaker för de små, datorer och annat för de större. Både de som är föräldrar och de som inte är brukar gå till lokalen och umgås med varandra samtidigt som de ser till barnen och tillrättavisar dem även om de inte är deras egna. Pensionärerna gillar denna mötesplats. En del är där ibland på kvällarna när lokalen fungerar som en ungdomsgård och de hjälper barnen att sköta om och underhålla deras cyklar och de äldre barnens mopeder. Ja, man har en lite verkstad för sådant. Och så har man en liten festlokal också. På fredag kväll och lördag kväll kan det bli riktigt upprymt när de äldsta tonåringarna slår runt tillsammans med både föräldrar och pensionärer.

De yngsta tonåringarna och de äldsta pensionärerna bruka gå hem ganska tidigt. De andra stannar så länge de har lust och stänger och låser när de själva vill.  Man har en bar med olika drycker och i baren står några som helt enkelt tycker detta är skoj. Det finns alltid de som tycker det, särskilt i denna gemenskap. De blir väldigt omtyckta i hela föreningen och alla hjälper dem gärna med en tjänst om de skulle behöva. Om någon blir för full, blir han hemhjälpt och skäms dagen efter, så det händer sällan. Mest populära blir dock de som spelar olika instrument, liksom de som är fulla av upptåg och hittar på lite festliga vuxenlekar. Spontant ordnade de en liten festkommitté. Det var ingen svårighet, för fler ville var med än som kunde ta plats, men de fick gärna lämna in idéer, liksom alla andra av de boende i föreningen.

I de andra bostadsområdena hade man samma sorts föreningar, samma sorts gemensam lokal till allas trivsel. Och den där Berra, kapten i A-laget, som Ghost brukar skriva små trevliga berättelser om, han har kommit ut ur sitt utanförskap och trivs, även om han har en tendens att ta ett järn för mycket än i dag. Det är han de hjälper hem ibland.

Flera som bor i föreningen gillar att laga mat och det uppskattas av både Berra och några ungdomar som har flyttat hemifrån nyligen. Och barnen, det är ju klart att de gillar hemlagat. Stina tycker det är bekvämt. Hon har ju fyllt åttio nyligen. Anton är lika gammal, men han är den som lagar maten nästan varje dag. Han kan inte sluta. Han har varit kock på sjön i hela sitt liv och smaklökarna fungerar lika bra än idag, säger han och alla instämmer. ”Detta har du gjort lika gôtt som Leif Mannerström”, sa Gösta härom dagen. Han vet, för han har ätit när Mannerström helt storstilat haft sina pensionärs-bjudningar.

Barnen äter ju gratis, men de andra betalar en liten slant. Man kom fram till det på ett möte att det skulle gå med en liten vinst eftersom de som äter där varken behöver laga maten eller diska efteråt. Och överskottet går till att göra trivselkvällarna lite extra festliga.

Osborn bor i ett av husen som ingår i föreningen. Han gillar att räkna. Så han satt och räknade på vad en bils totalkostnad är när man tar hänsyn till alla kostnader, avskrivning, service, reparation och så vidare. Han slog sedan ut detta per förväntat körda kilometer. Han presenterade allt detta på ett möte och föreslog att föreningen skulle köpa in en sådan bil och låta dem som ville hyra den. Han lade till lite extra så att föreningen skulle ha kapital till en ny bil när det var dags. Det blev omröstning och alla tyckte det var en strålande idé utom Berra, för han hade inget körkort och Beda var också emot, för hon kände sig för gammal och saknade också körkort. Det visade sig också att ingen egentligen ville ha ett stående ansvar för bilnycklarna och att hålla i bokningslistan.

Men eftersom alla beslut enligt stadgarna tas i konsensus kom man fram till att bokningslistan och bilnycklarna skulle cirkulera bland alla som hade körkort och det blev ingen större uppoffring eftersom man kom fram till att var och en bara behövde ställa upp en gång vart annat år. Och den som hade detta ansvar, ett dygn åt gången, skulle ställa upp och köra Beda till butiken så hon kunde storhandla och få hjälp med matkassarna ända hem till sin dörr. Då var Beda nöjd. Berra kunde ringa när som helst ifall han hade rumlat runt på någon av stadens krogar till sent in på natten. När han fick höra detta sken han upp och sällade sig till den övriga majoriteten. Så fungerar ett konsensusbeslut.

Det här föll så väl ut så det dröjde inte många år innan samhället såg till att varje förening i hela landet fick en bil som alltså inte behövde betalas av föreningarna. Antalet bilar sjönk i hela landet och därmed även oljeimporten. Folk valde ju bort sina bilar och utan dem blev det kollektivåkning som gällde. Eftersom fler åkte kollektivt kunde alla turer gå tätare. Då var det ännu fler som ville åka kollektivt. Och när man slopade avgiften på kollektivtrafiken, vilket kunde finanseras med de pengar som inte längre flöt ut ur landet när folk inte längre köpte så mycket utländska bilar, ja då var det inte många som ville ha en egen bil. Samhällsvinsten blev betydande och för den vinsten kunde man subventionera taxi till glädje för barnfamiljer som ville skjutsa ungarna till olika sportevenemang och konserter. Ja, föräldrarna behövde ju inte åka med om det inte var nödvändigt. På så vis fick de mycket rid över till annat som också var viktigt.

Kal och Adas minsting leker hela dagarna i föreningslokalen, tillsammans med de andra barnen i förskolåldern. Beda älskar att se till dem. Det gör även några andra av pensionärerna. Det är inte bara det att det är roligt, de känner ju att de har en uppgift, fast att de inte arbetar längre. Och barnen gillar att sitta i Oscars knä när han berättar om förr.

”Inte arbetar längre?”, sa Kal till Beda, ”va mena du me de? Du sköter ju ungarna, du är ju dagisfröken!” 

”Jo, men det är bara trivsamt!”

”Det är i alla fall ett arbete! Fast utan tvång. Så du arbetar fast att du är 80.”

”Det är skillnad på det och att tvångsarbeta som en av våra regeringar en gång i tiden vill tvinga oss att göra ända till vi blev 75! Nu gör vi det för nöje och utan lön istället för av tvång för att pengarna inte räckt till!”

Deras äldre barn går i en skola som ägs av kommunen men drivs ett kollektiv bestående av föräldrarna. Men man har ju givetvis betalda lärare och både lärarna och föräldrarna är med och bestämmer hur skolan ska drivas. Tillsammans med barnen diskuterar man sig fram till vilka aktiviteter man ska ha, såsom till exempel de utflykter som de regelmässigt gör. Barnens önskemål väger tungt, men lärare och föräldrar tar hänsyn till det pedagogiska värdet av olika aktiviteter. Frågor som ”vad vill vi med detta?” ställs alltid innan man fattar beslut. Det var rektorn som införde det. Hon sa ”Om vi inte ställer den fråga blir det bara tidsfördriv. Men vi är bara professionella om vi vill mer än så, om vi vet vad vi vill!”

Rektorn är vald av lärarana och föräldrarna gemensamt, just för hennes reella kompetens, inte för meriter på papper. Att det blev ett gott val märks ju av hennes kloka ord.

Läroplanen är fastställd från centralt håll, men har varit ute på remiss i alla skolor. De flesta har inte brytt sig, men eldsjälar verkligen funnits.

Sigvard hade ett litet handikapp, så hans arbetsförmåga var nedsatt. Men det låg honom inte det minsta i fatet. På hans arbetsplats, som alla som arbetade där ägde gemensamt, hade man kommit fram till att det var bäst om Sigvard hade ett arbete och utförde vad som ålåg honom än att han inte hade något arbete alls.

På ett av de stormöten som man har på arbetsplatsen hade man diskuterat hur Sigvards arbete skulle utformas så det passade hans arbetsförmåga. Det visade sig att när man anpassade arbetet efter honom fungerade det mycket bättre. Han blev mer produktiv när han bara behövde göra sådant som inte begränsades av hans nedsatta arbetsförmåga.

Att det fungerade så bra var ju just detta att alla på arbetsplatsen ägde allt gemensamt och därför bestämmer allt gemensamt på sina stormöten. För arbetsplatserna fungerar precis som bostadsföreningarna gör i hela staden. Man fattar alla beslut i demokratisk ordning och i konsensus. Man har bland annat kommit fram till att alla är lika viktiga.

”Det är som en motor”, sa styrelseordförande när han förklarade allting för en imponerad delegation från utlandet. ”Tar man bort ett enda kugghjul så stoppar hela motorn och blir obrukbar, så alla delar är lika värda och därför ska alla ha lika mycket betalt.”

”Men det har de ju inte!”, sa Ian Bain från delegationen.

”Jodå, men vissa har ett tillägg för att de har barn. Ju fler barn dess större tillägg.”

”Är det för att det är dyrare med större bostad och matkonto?”

”Bostaden kostar inget, men matkontot och kläderna till barnen, det kostar.” 

”Men säg så här då. En del har ju farliga arbeten. Ska de inte ha mera betalt för det. Alltså risk-tillägg?”

”Blir risken mindre i så fal?”

”Nej, men det är ju en kompensation!”

”Men ingen kompensation minskar risken. Vi kom fram till att problemet måste lösas på annat sätt, genom att minska risken!”

”Jaha, men alla risker kan inte begränsas, det måste du ju erkänna!”

”Vi vet det. Vi fattade ett konsensusbeslut på fabriken där jag arbetar. Vi hade några farliga moment som vi inte har löst ännu. Därför kom vi fram till att vi måste angripa problemet på ett helt annat sätt. Det handlar om exponering. Att man inte ska exponera sig för mycket för risker oavsett hur de ser ut. Så vi skar ned arbetstiden för dem som jobbar med det. Nu har de halvtid med full lön.” 

”Jag kom att tänka på en annan sak. Barnen. De åker taxi till träningen. Eller ännu värre, ungdomarna som går på konsert. Om ingen vuxen ser till dem, hur vet föräldrarna att de inte hamnar i dåligt sällskap, kriminalitet och missbruk?”

”Vi har inget sånt. Du vet alla barn och ungdomar växer upp i en gemenskap över generationerna. Alla bryr sig om dem, vare sig de är deras föräldrar eller inte. De är ju med i våra föreningslokaler hela tiden. Det finns ingen tid för dem till det och ingen möjlighet heller. Man kan ju inte exponeras för sådant som inte finns!”

Hela delegationen såg fundersam ut. En i delegationen frågade ”Vem betala hyran i så fall?”

”Den betalas av samhället.”

”Jaha, men blir det inte väldigt dyrt?”

”Det blir dyrt hur det än betalas, men det finns ingen som skor sig på våra bostäder!”

”Hur får samhället in alla dessa pengar då? Är det via skatt?”

”Nej, sådan rundgång behövs ju inte. Det finns ju ingen anledning att man tar ut sin lön och sedan betalar tillbaka den.” 

”Men vem betalar?”

”Jo, men när vi arbetar skapar vi ju ett värde. En del tar vi ut som lön och resten blir vinst. Den vinsten går till samhället för samhällets gemensamma kostnader för skola, sjukvård, äldrevård, infrastruktur, ny-investeringar, bostäderna, beskickningarna utomlands och alla andra åtaganden som ett fungerande samhälle har. Genom att vi äger allt själva så finns det inga aktieägare som tar sin andel och använder efter sitt eget huvud. För några få ska ju inte ha mera än andra, vare sig när det gäller pengar eller beslutanderätt och makt.”

”Är inte detta kommunism?”

”Det kan man ju kalla det eftersom kommunism betyder gemenskap.”

”Då är det ju diktatur!”

”Är gemenskap diktatur så kan vi väl kalla det så om du blir gladare för det, men vi kallar det demokrati. Den ultimata demokratin.”

”Men ni har ju inget fler-partisystem!”

”Vad ska vi med det till?”

”Jo, men alla tycker ju inte lika!”

”Nej, det vet vi. Det är en omöjlighet att alla tycker lika. Därför fattar vi alla våra beslut i konsensus.”

”Har ni inga privata företag?”

”Nej vad ska vi med dem till. Vi gör allt gemensmt och äger allt gemensamt.”

”Men den som vill starta ett eget företag då?”

”Då kan han ju bestämma som han vill och har han anställda har de ju inget demokratiskt inflytande. Sen skulle ingen vilja driva ett eget företag om han inte fick behålla vinsten själv. Tror du det? Tror du någon driver ett företag utan att få behålla vinsten själv. Ge mig bara ett enda exempel på det så är jag beredd att ta mig en funderare på det system som vi har skapat här i vårt eget samhälle!”

”Men man måste ju ha andra partier att rösta på!”

”Varför då?”

”För det finns olika åsikter!”

”Ja, om det finns olika intressen, men i vårt samhälle har alla samma intresse. Alla vill att alla har det lika bra. Och alla vill ha det så bra som möjligt. En del lyckas väldigt bra därför att de är duktiga, ekonomiska, händiga, strävsamma och så, men de får det aldrig bätre på andras bekostnad.

De där olika intressena som ger upphov till olika åsikter i de väsentliga frågorna handlar till syvende och sist om olika ägarintressen, men här har vi bara ett ägande och därför bara ett intresse att bevaka och de olika åsikterna handlar bara om smärre detaljer som vi alltid kan bli över ens om på ett eller annat sätt på våra möten. En sådan fråga är till exempel hur mycket man ska subventionera taxi och om det ska vara olika subventioner för barnfamiljer och andra. Det finns vissa pensionärs-organisationer till exempel som menar att pensionärerna ska få åka gratis. Andra menar att de ju har det så bra ändå. De köper ju inte nytt som de yngre, till exempel. Och skillnaden i inkomst är försumbar efter att man tagit hänsyn till att de ju saknar utgift för inkomstens förvärvande.

Så visst, det finns åsikter som går isär, men de handlar inte om några stora frågor som stora orättvisor, för sådana har vi inte. Vi har ingen millimeter-rättvisa, men vem kan begära det och säg var man har det?”

”Jag fattar ändå ingenting. Hur kan ni tro att ni har en demokratisk regering om ni inte har olika partier?”

”OK, lyssna nu! Alla bostadsområden har föreningar och en styrelse. Alla föreningarna är organiserade i en kommunal bostadsgrupp och vem som ska skickas som delegat till bostadsgruppen bestämmer alla i varje enskild bostadsförening. Alla dessa kommunala bostadsgrupper har representanter i en grupp på riksnivå och de utser de personer som ska sitta med i bostadsdepartementet och vem som ska vara gruppledare där. Den som är gruppledare är vad som annars kallas minister. På samma sätt är skolorna organiserade, sjukvård och äldrevård är också organiserade på det sättet. Alla arbetsplatser är organiserade på samma sätt, först branschvis och sedan sammanslagna till det vi kallar produktionsdepartementet.”

”Men makt korrumperar, som alla vet!”

”Ja, makt korrumperar, men just därför har alla samma inkomst oavsett på vilken nivå den än sitter och alla kan när som helst tvingas till utfrågning om sina beslut. Alla kan avsättas när som helst!”

”Och hur länge får de sitta. Hur ser mandattiderna ut?”

”Vi har inga mandattider. Det finns ingen anledning att focka av en duglig person lika väl som att det inte finns anledning att ha kvar en oduglig!”

”Det där låter komplicerat. Blir det inte tungrott?”

”Inte speciellt. Visst är det smidigare med en diktator som gör vad han vill och bestämmer precis allt. Demokrati är mera tungrott. Nu syftar jag på just sådan sorts demokrati som du förespråkar, parlamentarism. Men ni tycker ju att det är värt det priset. Om vårt system kanske är aningen än mer tungrott så är det ett pris vi tycker det är värt att betala. I gengäld slipper vi bostadslöshet och arbetslöshet, vi slipper utanförskap och kriminalitet, vi slipper hela drogproblematiken med allt lidande det för med sig och alla vårdkostnader som följer i dess kölvatten och många äldre klarar sig hemma mycket längre än annars tack vare vår gemenskap där alla känner alla och hjälps åt.

Vi har till exempel en äldre dam i huset där jag bor, som vi hjälper att ta sig till affären för att storhandla. Vi kör henne dit och vi kör henne hem och vi bär hennes kassar. Vill du chatta med henne så går det bra. Alla har tillgång till Internet hos oss. Men just nu kan du tala med henne. Det är Beda. Hon sitter där borta. Hon ville så gärna komma ut och se hur det går för oss. Ja, så jag bokade bilen bara för det. Hon ska skriva en liten betraktelse faktiskt. Det gör hon på sin blogg och många i föreningen läser den, även ungdomarna.

Och via Internet kan alla hålla koll på alla politiska beslut. De som vill kan själva rösta i varje fråga. Det är inte så många som har lust med det, men de som vill, de kan. Det finns ju många olika föreningar som bevakar olika politiska beslut och för ut frågorna på bloggar som är populära bland många att följa. Jag kan säga det att om någon högre upp myglar så dröjer det inte länge innan det uppdagas. Det sprids snabbt och vi har officiella kanaler för att rapportera om vi upptäcker sådant och myglaren kallas till rannsakan. En sån blir inte gammal på sin post och priset är högt, för även om vi inte tolererar utfrysning av någon kan heller ingen tvingas att umgås med någon om den inte vill!”

”Hur är det med utbildningarna, jag tänker på dyra akademiska utbildningar, till exempel?”

”Det är gratis.”

”Men tjänar en läkare till exempel lika lite som en arbetare?”

”Ja, alltså, tar man hänsyn till hur mycket som är gratis så tjänar faktiskt en arbetare mera än i andra länder. Och en läkare har ju inga särslilda utgifter bara för att han är läkare. Det finns ju inga studielån att betala.”

”Men de tjänar mera utomlands.”

”Ja, det är sant.”

”Är det inte risk att de flyttar då?”

”Jo. Du kanske tänker att vi borde bygga en mur som man gjorde i Berlin.”

”Var det därför?”

”Javisst.  Jo, det var ett problem i början. Vi har gjort så att de måste vara med i en diskussionsgrupp om vad som är rätt och fel och vad vårt samhälle har för ideal och mål. Sen får de resa om de vill, på ett år, bara för att kunna jämföra. Vill de återvända är det OK. Vill de inte återvända har de en studieskuld att betala, som de ju annars slipper. Vi vet ju vad utbildningen har kostat. Vägrar de så kan vi inget göra, men vi tycker som så att sådana osolidariska element kan gärna flytta ut om de vill, trots det, så slipper vi dem. De kan då inte infektera vår ungdom med osunda egoistiska värderingar. Vi drar in deras medborgarskap för gott. Det priset vet de att de måste betala. Vill man inte vara med då har man ju valt bort oss och vår gemenskap. Så vi kan ju inte klandras för att vi inte har valfrihet. Men alla val har ju sitt pris i livet. Ock man kan ju inte både ha kakan och äta upp den som man säger.

Men den nya generationen som nu växer upp vet ju att de lever i ett mycket bättre samhälle, ett veloursamhälle, om jag får skoja till det. De vill bli kvar här. Det har med gemenskapen att göra. Som bygemenskapen i Bhutan till exempel. Vet inte om du känner till det, men ungdomen åker ofta utomlands för att studera, sen vill de hem igen för att utveckla sitt land.”

”Men alla gamla företagare, vart tog de vägen?”

”Vi erbjöd dem att komma in i gemenskapen. En del av de mindre, korv-kioskägare och tobakshandlare, ägare av pizzerior och servicebutiker, mackägare, grönsakshandlare och såna tyckte det var OK. De behövde inte slita 12 timmar om dagen. En del ICA-handlare informerades och fick lära om, men ville de flytta utomlands så var det upp till dem. När de förstod att de inte kunde sälja sina butiker valde nästan alla att stanna och vi tog väl vara på deras kompetens. Vi avtackade dem på ett uppskattat sätt och de fick lojalitesmedaljen. Du kan ju fråga själv. August här, han hade ICA Kvantum här i vår stadsdel. Den butiken är hedrande omdöpt nu. Du ser den vid avfarten när du åker härifrån sen. Den heter numera August-gåvan och August är mycket stolt för butiken där han nu är ordförande. Omställningen har gått över förväntan och August brinner för hela vår idé om gemenskap.”

”Men de som ägde stora fabriker och banker och sådant?”

”Du menar dom ni kallade båtflyktingarna?”

”Ja!” 

”Jo, en del ville börja på ny kula utomlands. Och de fick de. Men de fick inget med sig. Det var ju därför USA vill intervenera tillsammans med NATO och EU. Men vi klarade oss. Vi hade ju förberett oss.”

”Så alla ville inte vara med?”
”Nä, vissa är såna egoister att de bara bry sig om sig själva och skiter i andra så såna hade vi ingen nytta av. De hade bara ställt till problem. Du vet, sand i maskineriet. Det är dom som nu sitter i Miami och sprider propaganda om diktatur! Men vad ska man kalla det för när de hade makten. De var ju inte så många, men de ägde nästan allt och bestämde nästan allt. Ändå var de bara några tusen. Med alla sina pengar mutade de både kreti och pleti så de fick som de ville. Inte minst fackföreningarna hade de total kontroll över, med de flesta ville inte tro det.”

”Ja, ja. Du tycks tro på detta och jag säger bara en sak, att alla blir ju saliga på sin tro. Det ser fint ut på pappret, men …!”

”Detta är inget papper. Det är den verklighet vi har skapat gemensamt!”

”Men det är ju kommunism!”

”Du får gärna använda det svenska ordet! ‘Gemenskap’ duger precis lika bra och det för inte tankarna till något som är behäftat med en massa av borgerskapets lögner!”

ETT TANKEEPERIMENT

Jo, men är det omöjligt?

Och vad gör det i så fall omöjligt?

Vilket parti ska man rösta på för att få det på detta vis?

Ja, det är väl bara att konstatera faktum. Det är omöjligt att genomföra på det sättet därför att man inte kan rösta bort ett ekonomiskt system. Så långt sträcker sig ingen borgerlig demokrati. Man kan inte förändra ett samhälle på detta sätt inom parlamentarismens ramar därför att parlamentarismen är inte till för att förändra utan tvärt om för att bevara.

Parlamentarism-illusion

Om man däremot tar en annan väg, en utomparlamentarisk väg kan möjligheten finnas. Det behövs bara en organisation. Och det behövs en politisk medvetenhet, samt en fungerande ideologi och strategi. Så länge det saknas en organisation får man göra det bästa av situationen. Man kan blogga och sprida politisk medvetenhet. Det är i vart fall alltid något och mycket bättre än att bara tiga still och knyta näven i fickan. Har du alltså ingen blogg så skaffa en. Det är både lätt och gratis.

Jag kommer senare att skriva att blogga, till hjälp för den som händelsevis vill, men inte vet hur man gör. Vi vanliga människor har än så länge en möjlighet att sprida våra tankar och den möjligheten måste vi ta till vara oavsett vad vi vill skriva om. Överklassen ska inte ha monopol på det. Börja blogga!

Yttrandefrihet

Värna det fria ordet!

(Det här inlägget publicerades på skvitts.wordpress.com, en blogg jag tidigare hade. WordPress stängde av mig från den. Förmodligen för att dylika tankegångar inte passar överheten. Än så länge ligger bloggen kvar, men jag har ingen åtkomst till den.)