Var 5:e sympar med SD

När det är val

om ett år kanske SD sitter i regeringen

Då tillsammans med KD och M. Det betyder att omkring hälften av väljarna ställer sig bakom denna arbetarfientliga konstellation. Det är ett betyg långt under godkänt för arbetarklassens politiska mognad och medvetenhet. Förklaringen ligger förmodligen i att stora delar av arbetarklassen är illitterat, lågutbildad och politiskt ointresserad.

Det här förklarar också SD:s stora stöd på omkring 20% (19,9% i SIFOS:s Väljarbarometer för oktober 2021).

Vad SD egentligen står för skriver Jan Guillou i sin kolumn, vilken kan läsas här. Det är naturligtvis inget som en illitterat ointellektuell lågt utbildad och politiskt ointresserad arbetare läser. Än mindre chans att en sådan läser mitt inlägg. Hade jag skrivit om sport hade jag haft betydligt fler läsare. Det säger allt!

Public service har ett ansvar. När TV kom till Sverige var ambitionen att förkovra folket, läs: arbetarklassen, som ju hade kort skolgång och stora kunskapsbrister. Den ambitionen är sedan länge som bortblåst. Och nu går det raskt utför med det sista som eventuellt finns kvar. Det är bara att titta på Morgonstudion i SVT 1. Långa sportinslag hela tiden, varvat med väder stup i kvarten och så klart vad som händer på nöjesfronten. Politiken står i strykklass men Åkesson får plats mer än han är förtjänt av. Kritiken mot honom tycks vara skambelagd!

Faktum är att morgonnyheterna i TV4 är betydligt mer seriösa än SVT!

Den som nu har läst Jan Guillous kolumn (länkad ovan) kanske även intresserar sig för en historisk tillbakablick. ”Det lilla rövslickarlandet” av Bengt Sändh 2021-11-19.

Han inleder med följande: Någon har sagt: ‘Det enda vi lär av historien är att vi inte lär oss någonting av historien’. I skrifter om andra världskriget och på inskriptioner vid olika koncentrationsläger finner vi ofta devisen: ‘Låt det inte hända igen!’ För att råda bot mot det sjuka krävs det först och främst att patienten har sjukdomsinsikt och vill bli botad. Men patienten Sverige har intalat sig att den är frisk.”

Vi får ofta höra att vi klarade oss från att invaderas av Hitlers styrkor på grund av en klok eftergiftspolitik. Det är naturligtvis en historisk lögn. Sverige var aldrig aktuellt för en invasion. Det hade varit slöseri med militära resurser. Bengt Sändh skriver: ”När de tyska arkiven öppnades av de allierade efter kriget kunde man inte finna minsta lilla antydan till anfallsplaner mot Sverige och när advokat Hugo Lindberg intervjuade Hermann Göring i Nürnberg, några dagar före dennes självmord, förnekade Göring att det någonsin funnits några anfallsplaner mot vårt land och han hade, i det läget, ingen anledning att ljuga.”

För den som inte orkar läsa Bengt Sändhs hela debattartikel kan jag lyfta fram några av Sveriges olika agerande i Nazitysklands intressen som han nämner.

”Vi hjälpte tyska myndigheter med registrering av judar. Vi försåg de tyska nazisterna med många tusen arierintyg. Vår polis hade ett nära samarbete med sina kollegor i Gestapo.

Vi skickade vänskapliga delegationer från armén, flottan, flyget, pressen och kyrkan. Vi bjöd in tyska officerare till militärmanöver.

Vi försåg tyskarna med båtar, hästar, kött och reparerade deras militärfordon mm. Vi utlämnade nazistmotståndare, flyktingar och desertörer till dödsläger, tortyr och avrättning.”

För att slippa scrolla upp kan du läsa allt här.

En gratis och mer utförlig genomgång av ovanstående finns att ladda ned: Bengt Sändhs Krigsdagbok. 

Hur kan det komma sig att SD har blivit så rumsren hos M och KD? Är det konstigt?

Nej, faktiskt inte!

”Fascismen är borgerlig: den har överallt kommit till makten så gott som uteslutande med stöd av av de borgerligt, antisocialt inriktade folkgrupperna, den har i sina grunddrag bevarat den borgerliga produktionsordningen, den privata äganderätten till produktionsmedlen, den i princip fria konkurrensen och den avvisar tanken på ekonomisk utjämning.” / Daniel Swedin. Han skriver också ”Tingsten var – utöver chefredaktör på Dagens Nyheter – en av landets främsta idéanalytiker och som sådan författade han 1936 skriften ”Nazismens och fascismens idéer”.”

Om Herbert Tingsten.

Magdalena Andersson motsägelsefull

Hon vill inte

garantera Vänsterpartiet inflytande

Samtidigt säger hon: ”För att Sverige ska få en handlingskraftig regering måste alla ta sin del av ansvaret. Jag är beredd att göra min del”. Hur går det ihop?

Faktum är att Vänsterpartiet bildades 1921 som en utbrytning från Sveriges socialdemokratiska vänsterparti och hette då Sveriges Kommunistiska Parti, ända fram till 1990 då det tog sig det nuvarande namnet.

Att man bröt sig ur SAP berodde på att SAP inte längre stod odelat på arbetarklassens sida som ett revolutionärt parti utan hade blivit alltför reformistiskt. Partiet ansåg att arbetarklassen skulle ta makten genom reformer. Hur framgångsrikt det var (läs: döfött!) visar ju utvecklingen. Det har gått 100 år och kapitalismen och borgarklassen är starkare än någonsin!

Även Vänsterpartiet har utvecklats till ett revisionistiskt och reformistiskt parti. Men det är ändå det parti, och det enda, som sätter vanligt arbetande folk i främsta rummet. Det gör inte Socialdemokraterna, som väl alla inser, eller borde göra. Därför vill de inte samarbeta med Vänsterpartiet. De är helt enkelt rädda för att arbetarna ska få för mycket makt på bekostnad av borgarklassen.

Nooshi Dadgostar är en tuff partiledare som inte backar från sina krav. Hon är en hård nöt att knäcka för Magdalena Andersson. Frågan är om Dadgostar kommer att rösta bort Magdalena Andersson som statsminister och bädda för en moderat ledare för landet, med stöd av Sverigedemokraterna, något hon ju absolut inte vill. Men jag tror att om så blev fallet så kommer hennes röst att höras ännu klarare framöver. Och svenska arbetare kommer att påminnas om hur arbetarfientlig en högerpolitik verkligen är.

”Så om Magdalena Andersson inte kan sy ihop en överenskommelse med Nooshi Dadgostar i de aktuella frågorna så förtjänar hon faktiskt inte att kunna vara socialdemokratisk statsminister.” Det skriver Sven Tycker. Läs det också!

Pensioner och S kräftgång, m.m

Sossarna krymper

år efter år, som alla vet

Den naturliga väljarbasen har alltid utgjorts av det arbetande folket. Alltså arbetarklassen, som man sa på den tiden när man vågade prata klarspråk om samhällets klasser (se nedan*!)

Men nu är ju sådan retorik i det närmaste portförbjuden. Särskilt inom borgerligheten och numera även inom socialdemokratin. Och det är ju ett katastrofalt svek mot partiets självklara väljarbas. Å andra sidan är det ju inget nytt. Redan Kata Dalström påtalade risken med att driva höger ut i politiken. Wikipedia.

I dag har arbetarklassen inget självklart parti att rösta på. Vänsterpartiet borde vara det, men den massiva borgerliga attack som partiet är ansatt av skrämmer bort just dem som borde ha mest att vinna på dess politik. Men V dras också med en ryggsäck bestående av vurmen för Stalins så kallade kommunism (se nedan **!). Vad man borde ha gjort istället för att bara ta avstånd från detta vore ju att påtala vad kommunism egentligen är. Och därmed ta avstånd från den utveckling som skedde i Sovjetunionen, men inte från kommunismen som politisk ide´.

Partiet har dessutom odlat tanken på allas lika värde. Fin tanke i och för sig. Inte tu tal om det. Men problemet är att de vill välkomna alla från hela världen även de som hyser helt främmande uppfattningar om kvinnosyn och andra värderingar som det vi själva står för. Sådana som inte låter sig integreras i vårt samhälle; muslimerna tänker jag ju i första hand på. Och det vinner ju SD poäng på.

För att sitta kvar vid makten godtog Socialdemokraterna punkt 44 i januariöverenskommelsen. Den som skulle leda till fri hyressättning i nyproduktionen av hyresrätter. Det skulle betyda att förhandlingar om hyrorna mellan Hyresgästföreningen och fastighetsägarna icke skulle förekomma. ”Hyresvärd och hyresgäster ska då på individuell basis komma överens om hyran.”. Och det var Centerpartiets krav för att stödja Stefan Löfven som statsminister.

Centerns krav bevisar ju med all önskvärd tydlighet att partiet står på kapitalets sida och emot arbetarklassen. Längre ut på högerkanten är detta ställningstagande än tydligare, vilket får mig att omyndigförklara en stor del av arbetarklassen när det gäller politisk medvetenhet. För om så inte varit fallet, att många arbetare röstat höger, så hade dessa partier inte behövts för att ge S regeringsmakten.

När det gäller fri hyressättning i nyproduktionen av bostäder berör det bara mindre än en procent av beståndet i dagsläget. Och det kan ju tyckas vara ganska obetydligt. Förespråkarna menar att det ska leda till fler bostäder med hyresrätt. Men det gagnar bara folk med stor inkomst. Och så klart hyresvärdarna.

På sikt skulle detta förslag om fri hyressättning säkerligen även gälla äldre fastigheter i och med att det skulle vara ett paradigmskifte. För att förstå mig: en omfattande renovering av en äldre fastighet kan betraktas som en nybyggnation. Och då gäller fri hyressättning! Sen befinner vi oss på ett sluttande plan där hyresrätterna utsätts för allt högre hyror. På lång sikt skulle dessutom alla gamla hyreshus ersättas av nyproduktion och äldre hyreshus rivas i förtid. Ett hårt slag mot alla som inte har råd att köpa sin bostad!

Jag drar en parallell

När omsättningsskatten ifördes var den tänkt att vara tillfällig. Men sen blev den permanent på 25% och kom att kallas moms. Bertil Ohlin som var partiledare för Liberalerna, på den tiden kallat ”Folkpartiet”, var starkt emot och sa att om den infördes så skulle den stanna kvar och permanentas. Och så blev det.

Omsen (1960 infördes som en tillfällig omsättningsskatt på 4,2 procent och som togs ut i konsumentledet. / Wikipedia) Momsen är ju en skatt som främst drabbar de med sämst inkomster. För har man så man knappt klarar sig så skattar man ju för varje utgift, till skillnad mot de mer besuttna som kan sätta pengarna på banken, köpa aktier eller satsa på annat som inte är momsbelagt, till exempel på en villa vid Medelhavet.

Det här var en av de första riktigt stora reformerna som signalerade en högerkurs inom Socialdemokratin. Och den drabbade bara låginkomsttagarna. Sen kom ju möjligheten för kapitalister att sko sig på välfärden och att driva skolor, mm. Sossarna har helt enkelt blivit ett liberalt parti! Arbetarklassen har man helt skyfflat under mattan. Inte så konstigt att partiet går kräftgång.

Vad sossarna borde göra

Välfärden behöver förstärkas. Och det kostar pengar. Och det finns pengar. I Sverige bor det både miljonärer och miljardärer. Låt dem betala mer i skatt! Beskatta deras inkomster mer, deras fastigheter, deras aktieinnehav och andra förmögenheter!

Ta bort momsen!

Höj pensionärernas inkomster så att de går att leva på dem. Och det är troligen det som skulle få Socialdemokraterna att få egen majoritet. Pensionärerna är ju en stor del av de röstberättigade.

Aldrig tidigare har produktiviteten varit högre än nu. Det betyder att det skapade värdet som arbetarna genererar är större än någonsin. Det borde avspeglas i pensionerna. Men istället vill politikerna höja pensionsåldern! Och det är ju helt fel och en högerinriktad politik som även sossarna ställer sig bakom. Inte konstigt att de tappar stöd. Inte konstigt att S går kräftgång!

* Samhällsklasser

Allting kan indelas i klasser. Samhällsklasser i den borgerliga ideologin definieras i socialgrupper efter inkomst. Utifrån det kan man aldrig dra några långtgående analyser. Men det gagnar borgarklassen i och med att det lägger en dimridå över samhällets struktur och dess inneboende konflikter och motsättningar, ty dessa består icke i skillnaden mellan olika gruppers inkomster.

Om man däremot delar in samhället i arbetarklass och borgarklass får man en teori med sprängstoff! Och det gagnar bara den klass som saknar inflytande, makt och kapital. Och skillnaden mellan dessa klasser är väsensskild.

Skillnaden är att arbetarklassen är den klass som skapar alla reella värden, t. ex. står på bandet på Volvo och monterar bilar. Utan det arbetet hade inga bilar blivit till och Volvos ägare hade inte tjänat ett enda öre. Alltså är volvoarbetarna de närande och Volvos ägare, som höstar in vinsterna av arbetarnas svett och möda, de tärande när de lever av andras svettiga slit som skapar ett mervärde de aldrig får tillgång till, ty det tillfaller ägarna!

** Kommunism

Idag är många väldigt okunniga om vad den kommunistiska idén egentligen är. Många tror att det rådde kommunism i Sovjetunionen och än i dag råder i Mina och Nordkorea. Inget kan var mera felaktigt.

En minimalistisk beskrivning kan göras såhär:

I det kapitalistiska samhället finns två klasser, borgarklassen och arbetarklassen. Den förstnämnda äger produktionsmedlen och kapitalet. Den senare klassen har bara sin arbetskraft att sälja på marknaden.

I princip behövs inte borgarklassen eftersom arbetarklassen står för all produktiv verksamhet och skulle kunna driva den på egen hand i kollektiv eller statlig regi. Detta var en stor del av arbetarklassen medveten om för hundra år sedan. Idag tycks det vara glömt. Men då ville många göra uppror och revolt mot borgarklassen. Man ville göra revolution! Målet var kommunism.

Men kommunism skapas inte på en gång. Efter revolutionen lever ändå borgarklassens idéer vidare för en tid. Och det betyder att arbetarklassen måste utöva en diktatur över borgarklassen. Då denna klass är i minoritet och arbetarklassen i majoritet har termen ”Proletariatets demokratiska diktatur” myntats, vilket även kallas ”socialism”.

När väl alla borgerliga idéer har dött bort och arbetarklassen har all makt i samhället är kommunismen genomförd. Av detta förstås att varken socialism eller kommunism har sett dagens ljus än så länge.

Doktor Jesus

I Rio de Janeiro

 

fick Jesusstatyn en läkarrock

Det var för att hylla sjukvårdspersonalen som gör en hjälteinsats i coronakampen. Och personalen har hyllats på många andra sätt också i olika länder och i diverse media. Det är bra.

Synd bara att de inte får mera betalt och att de annars inte uppskattas till sitt fulla värde!

Klassklyftor

Knappast något nytt

 

men de har vuxit enormt under en kort tid

LO skriver: ”I rapporten Makteliten analyseras inkomstutvecklingen för tre undergrupper inom makteliten – den ekonomiska, den demokratiska och den byråkratiska eliten. Skillnaderna i genomsnittlig inkomst mellan de tre grupperna är stora. Av de tre grupperna är det framför allt den ekonomiska eliten, vilken omfattar 50 verkställande direktörer på svenska storföretag, som har ökat sina inkomster i förhållande till industriarbetarlönen under de senaste årtiondena.” Läs mer i ”Makteliten – i en egen bubbla”.

Drygt 60 arbetarlöner är något som stöter. Frågan är vad som motiverar det. Ibland sägs det att de har så stort ansvar. ”I sitt grundutförande kan Airbus A380 som standard ta antingen 853 passagerare” enligt Wikipedia. Det betyder att besättningen i cockpit har ansvar för 853 människors liv, vilket borde avspeglas i deras lönekuvert. Frågan är hur många liv de höga cheferna ansvarar för som kan motivera deras höga löner.

Oftast är det inte så många, men visst finns det undanta. Men något ansvar vill de inte ta. Lönen inhöstar de däremot med glädja.

”Bhopalkatastrofen var ett gasutsläpp som inträffade 1984.  Minst 520 000 människor utsattes för gaserna. Den officiella omedelbara dödssiffran är 2 559. En mer realistisk bedömning är att 8 000 dog under de första veckorna efter katastrofen. Uppskattningsvis 100 000 fick olika grader av permanenta skador, bland annat lung- och ögonskador. År 2006 fastslog regeringen antalet exponerade till 555 125. Orsakerna till utsläppet var främst en undermålig design av fabriken, bristande underhåll …” / Wikipedia.

Mer läsning :”Det mest upprörande i dag är inte olyckan i sig, utan att folket där, än i dag, blir förgiftade. Man har inte ens försökt att sanera området. … Grundvattnet är förorenat och här bor de allra fattigaste och det är ingen som bryr sig om dem”.

” … en halv miljon människor har nu utvecklat cancer, nervskador och andra plågor som bär spår från Union Carbides giftutsläpp.

Andelen missfall i Bhopal är sju gånger det normala och studier har antytt att barn som föds i framtiden av föräldrar som exponerades för gasmolnet den gången kommer att ha försämrad utvecklingsförmåga.

Människorna i Bhopal lever fortfarande mitt i den mardröm som började för ett kvarts sekel sedan.” / Sveriges radio.

”Lindriga böter och korta fängelsestraff blev straffet för vad som betecknats som världens hittills värsta industriolycka.” / Svt nyheter

Inga amerikanska chefer har ställts inför rätta. / Expressen

Frågan är hur många liv de höga cheferna ansvarar för som kan motivera deras höga löner. Och om de tar sitt ansvar när det väl gäller. I Bhopal krävdes många liv men de högst ansvariga gick fria. Lokala chefer fick två års fängelse. Och så brukar det vara. Så frågan kvarstår; varför ska de högsta cheferna ha orimligt höga löner? Vad motiverar att de ska tjäna mer än 60 arbetare gör tillsammans?

Granskningsnämnden fällde TV 4

Otillåtet

 

att säga vad man tänker

Det ligger mycket i vad Anders Kraft sa i TV 4. För så tänker nog de flesta. Förvisso är det att generalisera, men ofta är det rätt. Om blonda grabbar köra runt i en stor dyr bil så kör de sin pappas bil. Och om unga mörkhyade killar köra runt i en likadan bil så är de antagligen kriminella. Sannolikheten är ju hög att de sistnämnda inte har en fast hederlig inkomst som gör att de har råd med bilen. Rent generellt sett. Men givetvis ska ju inte alla dras över en kam.

Att avslöja sina egna fördomar kan ju inte vara fel, men det anser tydligen Granskningsnämnden, trots att det handlar om en fördom som gränsar till fakta! För visst är det så att kriminaliteten är mest utbredd bland invandrare. Det är bara att besöka vilken tingsrätt som helst och läsa på anslagstavlan vilka mål som ska avhandlas och se på de tilltalades namn. Det har jag själv gjort mer än en gång och slagits av att nästan alla namn är utländska. Ska man blunda för det?

Det finns ju orsaker. Och de är ju brister i integrationen, men även en del av klassamhällets avigsida. De kriminella invandrarungdomarna ser helt enkelt ingen framtid i vårt land. Och det råder inte fler poliser på. Det krävs helt andra insatser och ett helt annat samhälle för att råda bot på det!

Nu går ju debatten hög efter alla skjutningar och ropen på fler poliser når orkanstyrka, speciellt från högerpartierna. Och visst är de kriminella gängen en samhällsplåga, men det finns faktiskt värre kriminella, sett hur det drabbar samhället i stort. Jag tänker på alla förmögna skattefifflare som undanhåller staten mångmiljarder i skatt som välfärden så väl behöver. Men det vill inte våra politiker prata om och sällan heller våra media skriva om.

---

”I tisdags meddelade Högsta domstolen att den som drabbats av ett skattetillägg inte får åtalas för skattebrott”

”Många av Sveriges största skattefifflare måste nu frias från fängelse och få skadestånd.”

”Elitens fiffel kostar oss miljarder – och är värst för fattiga”

 

Lär inte bli i min livstid

Tyvärr

 

men folket är ju inte så politiskt medvetet

Det där folkväldet, den absoluta demokratin, lär jag aldrig få uppleva. Och tvärt emot vad folk tror så är detta idealsamhälle det kommunistiska samhället, vilket inte har det minsta att göra med Sovjetstaten och östblocket. Inte heller har det något med Kina eller Nordkorea att göra.

När de här länderna definierade sig som kommunistiska gjorde de kommunismen som idé den allra största skada, vilket kunde utnyttjas av västvärldens borgarklass för att propagera mot kommunismen som idé.

Närmast ett idealsamhälle kommer man i Kuba, som tyvärr är utsatt för omvärldens sanktioner. Där väljs alla från folket, i bostadsområdena och på arbetsplatserna. Och därmed behövs inte flera partier för att upprätthålla demokratin. Därför kallar borgarklassen Kuba för en diktatur. Den har ju inte mycket att säga till om där, få möjligheter att sko sig på arbetarklassen. Och då är det ”diktatur”!

Läs Bara lite gemenskap! Då klarnar kanske begreppen. Mer kan du läsa på Marxistiskt arkiv.

Folket är ju inte så politiskt medvetet. 

Och jag har knappast många år kvar. Det jag har stått upp för i hela mitt liv lär inte inträffa. Folket är ju inte så politiskt medvetet. Arbetarklassen förstår inte sitt eget bästa. Hellre lyss de till borgarklassens ideal och propaganda. Det är sorgligt.

Vad gör jag då åt denna insikt? Jo jag börjar tröttna på att försöka påverka åt rätt håll. Jag talar ju för döva öron.

Men en sak kan jag kanske ändå påverka. Faran med den muslimska invandringen.

Och där skiljer jag mig åt mot vänsterrörelsen som i detta fall är så naiv som det bara går. Det är att missförstå vänsterns internationalism. ”Arbetare i alla länder, förena eder!” Det betyder inte att vi ska förena oss med islamister, som inte har den minsta förståelsen för arbetarnas klasskamp. Men det begriper inte dagens vänster. Tråkigt nog får den kunskapen sökas inom den nationalistiska ultrahögern, Sverigedemokraterna och nazisterna. Och de är ju emot demokrati och arbetarklassen.

Så vad gör jag nu?

Alltså med mina inlägg. Kanske jag hellre skriver om ickepolitik. Lite underhållande. Som till exempel att rekordet som sattes den 20 mars 1959 av en grupp sydafrikanska studenter, när de pressade in tjugofem personer i en telefonkiosk ännu inte har slagits.

 

Ungdomens politiska omedvetenhet

Det är tragiskt

 

men tyvärr alldeles sant

Det visar ju resultatet i EU-valet. Moderaterna blev det största partiet hos förstagångsväljarna. Fast frågan är ju hur det ska tolkas.

Jag tror att många unga med rösträtt och låg utbildning, samt invandrarbakgrund avstod från att rösta. Det har också visat sig att många inte ens visste att det var val och bland invandrare är det dessutom många som inte vet hur man röstar!

Det kan påpekas att i invandrartäta Bergsjön i Göteborg röstade endast 24% i riksdagsvalet, totalt sett. Och benägenheten att rösta i EU-valet är lägre. Så frågan är hur många som tog sig till valurnorna.

Om vi skulle spekulera kring hur många av invandrarna som röstade så hamnar vi nog nära hälften av dessa 24% eller ännu lägre. Och ser vi till kvinnorna i områden som Bergsjön var det troligtvis bara högst hälften av hälften som röstade. Inom islam lär de ju enligt männen knappast begripa sig på mer än att föda barn, sköta hushållet och passa upp på männen.

(Bilden publicerades här)

Men de här människorna vet ju sällan något om klassamhälle och klasskamp. De går till sin moské och ber och önskar att allt blir bättre ”om gud vill”. Och då förstår man ju ungdomen är obenägen att rösta om de ens vet att det är val och hur det går till att rösta. De enda som tjänar på det är ju patriarkatet och maktens män. Det är tragiskt. Men samtidigt positivt eftersom så många inte förstår vilka de ska rösta på och som gagnar deras klassintressen.

(Här publicerade jag bilden)

Det här så kallade särskilt utsatta bostadsområdet, Bergsjön, är ju inget undantag. Göteborg har flera, Stockholm likaså, Malmö också och en massa andra städer. Människorna med islamsk tro är många! Och de förlitar sig på att Allah ska lösa alla problem genom deras böner. Det är ju knappast att ta politisk kamp för sina rättigheter.

Mot den bakgrunden kan vi förmoda att unga i den besuttna och klassmedvetna överklassens svenska familjer utgjorde en överrepresenterad del av den unga valmanskåren. Och det är de som tjänar på en politik som tar från de i normala och låga inkomstlägen för att fördela det till de som redan har ett överflöd.

Jag gick förbi valstugorna i Göteborg på Kungsportsplatsen i slutet på förra veckan. När jag passerade Moderaterna så sa jag ”Ge till de rika och ta från de fattiga!” ”Så funkar det inte!”, sa de. ”Jo!”, sa jag och de blev svaret skyldiga.

Sen sa jag till Kristdemokraterna att om de var kristna så hade de haft en helt annan politik. De svarade inte, men såg ut som fågelholkar.

Men det finns en annan aspekt

Förr sysslade arbetarrörelsen med folkbildning på ett politiskt plan. Men då pratar vi 50-tal och där före. Vanliga arbetare gick på kurs och lärde sig om sina klassintressen och vilka klassmotsättningar som råder i klassamhället.

(Här publicerades bilden)

Men den tiden är förbi. Redan på 60-talet tynade arbetarrörelsens folkbildning av. Arbetarklassens barn växte upp i ett samhälle där allt blev bättre. Deras barn i sin tur lärde sig inget om klassmotsättningar. Istället överöstes de av kapitalets massiva propaganda och reklam som formade deras livsstil.

Svensk TV ville, när den var ny, öka folks kunskap, folkbildande. Men numera är den ambitionen som bortblåst.

(Bilden publicerades här)

Köp dig till lycka och räcker inte pengarna så ta lån! För lånemöjligheterna exploderade plötsligt i början av detta sekel. Lånehajarna fick fritt spelrum. Nu finns det låneockrare som tar över 3000% per år för ett lån. Men när jag köpte min bostadsrätt 1979 var det ingen självklarhet att få låna pengar i banken ens till en bostad! Tiderna förändras och kapitalismens makt ökar för varje dag och många skuldsätter sig över öronen.

Kapitalismen firar numera julafton varje dag. Och arbetarungdomen röstar som borgarklassens ungdomar, höger! Hjärntvättade som de är av ett genomkorrupt och skoningslöst brutalt kapitalistiskt samhälle. De förstår inte sitt eget bästa! Den politiska medvetenheten är som bortblåst. Det är tragiskt och skrämmande!

 

 

 

Illavarslande

Stigande trend

 

när det gäller dödsolyckor på jobbet

Arbetsmiljöverkets statistik ser du här och i bilden nedan:

• Dödsolyckor efter kön, 1955-2018, pdf, öppnas i nytt fönster
• Dödsolyckor efter orsak, 2009-2018, pdf, öppnas i nytt fönster
• Dödsolyckor efter näringsgren, 2009-2018, pdf, öppnas i nytt fönster
• Dödsolyckor, därav vägtrafikolyckor, 1992-2018, pdf, öppnas i nytt fönster
• Dödsolyckor efter län, 2009-2018, pdf, öppnas i nytt fönster
• Dödsolyckor, utländsk arbetskraft, 2008-2018, pdf, öppnas i nytt fönster
• Dödsolyckor per månad/veckodag, 2009-2018, pdf, öppnas i nytt fönster
• Arbetsolyckor med dödlig utgång, sammanställning 2018

Läs också: ”M vill spara 25 miljoner på Arbetsmiljö­verket: ‘Får konsekvenser‘.”

Nu är måttet rågat

En egen väktare

 

av rädsla för tjuven som tar din rikedom

Det är ju bra för den som har någon rikedom att tala om. Men vem som helst kan få inbrott, även om inbrottstjuvar helst hembesöker hem där det finns något att ta. Som till exempel de besuttna. Därför har de oftast larm och till och med övervakningskameror kopplade direkt till säkerhetsföretag. Sånt har inte vanliga knegare råd med.

”Säkerhetsföretagen lobbar nu för att hushållen borde få göra ett ‘trygghetsavdrag’. Den som installerar lås och larm i sin bostad borde få göra ett ROT/RUT-avdrag för sin investering, argumenterar näringslivet: … ‘Varför inte införa ett skatteavdrag för alla sorters säkerhetstjänster? Ett RUT-avdrag för att hyra in väktare och ordningsvakter’.” Det skriver EXPRESSEN med anledning av SvD:s ledare.

Men som EXPRESSEN skriver: ”Otryggheten är redan en klassfråga. Att låta privatpersoner använda ROT- och RUT-avdrag för att köpa säkerhetstjänster skulle spä på den ojämlikheten ytterligare.”

Jovisst. Inte fan ska de besuttna slippa undan ännu mera skatt. Vill de ha väktare så har de råd att pröjsa själva! En del av dem kan ju hämta hem pengarna till det från Caymanöarna, eller var de har gömt undan dem.

Vi vanliga knegare är bara glada om vi har råd med en hemförsäkring och ännu gladare om polisen kommer utan att genast lägga ned utredningen.

Så fick vi till slut en regering

S och MP

 

med Stefan Löfven som statsminister

”När riksdagen samlades på fredagsmorgonen för den tredje statsministeromröstningen var det 131 dagar sedan riksdagsvalet hölls i höstas.

Men efter långa och intensiva förhandlingar valde Vänsterpartiet, Liberalerna och Centerpartiet att släppa fram Stefan Löfven som statsminister för en ny S-MP-regering.” EXPRESSEN.

”Ingen fick allt, alla fick något, och den största vinnaren med januariavtalet är Sverige, säger S-ledaren på en pressträff.” / AFTONBLADET.

Tänk så enkelt: SVERIGE är vinnare!

Förenklingar kan aldrig återge verkligheten. Detaljer fattas var gång man förenklar. I det här fallet förvanskas verkligheten av det faktum att Sverige består av två grupper med helt motsatta intressen och förutsättningar. Den stora gruppen är löntagarna, det vill säga arbetarklassen, och den mindre gruppen är de som äger företagen, borgarklassen.

Har då båda dessa grupper vunnit? Självklart inte. Det är en omöjlighet. 

Särskilt den stora delen löntagare med normala löner eller lägre är förlorare, dvs de allra flesta av oss. Klicken löntagare med riktigt höga löner och företagsägarna är de stora vinnarna.

Sverige är helt enkelt inte enhetligt. Det är ett klassamhälle. Och det är borgarklassen som har den reella makten i kraft av sitt kapital och företagande. Det är en samhällsklass som styr både politik och samhällsvärderingar. Löfven är inte exkluderad från detta inflytande. Det är därför han kan påstå att Sverige är vinnaren.

Tyvärr!

Allt fler ur arbetarklassen röstar fel val efter val, som jag skrev i förra inlägget.

Vi har nu fått en regering som öppnar upp för skattesänkningar för rika, fler möjligheter att få ännu större skattelättnader för dem som har råd att utnyttja RUT (skatteavdrag för köpare av hushållsnära tjänster), försämrad anställningstrygghet, marknadshyror, vinster i välfärden, marknadstänk och kapitalism. Det är politik som är förfärlig för arbetarklassen.

Detta är en politik fjärran från vänsterpolitik; alltså solidaritet, medmänsklighet och en stat som borgar för likvärdighet, trygghet och solidaritet. Det är en politik som bara gagnar vassa armbågar, egoism och kapitalism; alltså att de som redan har till dem skall mera vara givet. Betala får vanligt folk göra.

Klockan 11:00, 11/11, 1918

Det är 100 år sedan

 

och just då blåstes eld upphör i det stora kriget

Det var så det kallades, ”Det stora kriget”, fram tills andra världskriget bröt ut, första september 1939. Efter det talar vi om Första (och andra) världskriget.

Aldrig tidigare hade en sådan förödelse skådats. Aldrig så många liv skördats bland soldater (i industriell skala!) och civila. Bland de sistnämnda var det många som svalt ihjäl. Det krig som spåddes pågå i några månader höll på i 1563 dagar, över 4 år, från den 28 juli 1914 till den 11 november 1918.

Efter kriget fanns det i Storbritannien 1,7 miljoner fler kvinnor än män efter att så många män hade stupat i kriget. 36% av franska män i åldrarna 19 – 22 år miste livet.

Och: ”I den svåra epidemi av spanska sjukan som bröt ut efter krigsslutet och som var direkt relaterad till den krigströtta situationen i Europa dog närmare 50 miljoner människor.” / Wikipedia.

Nationalismen, imperialismen och den utlösande händelsen

Man pekar ut skotten i Sarajevo som den utlösande faktorn, då den nationalistiske serben Gavrilo Princip mördade Franz Ferinand. Men det är att göra det lite väl enkelt. Däremot kan man med fog påstå att det var just nationalism som skapade kriget, vilket är väl värt att komma ihåg nu hundra år senare när nationalismen åter breder ut sig runt om i världen! Vi tycks inte ha lärt oss!

Innan skotten föll i Sarajevo hade Europas länder sedan många år tillbaka bildat allianser (* se rödmarkerat!) för att möta olika hot och därmed drogs land efter land snabbt in i den konflikt som först stod mellan Österrike-Ungern och Serbien. Österrike-Ungern passade på tillfället att anklaga Serbien för morden på tronföljaren, ärkehertig Franz Ferdinand av Österrike, och hans gemål Sophie von Chotek och dubbelmonarkin ställde ett för Serbien omöjligt ulimatum, vilket man visste från början. Därmed fick man den anledning man behövde för att förklara krig mot Serbien.

(*  Efter att ryska tsardömet lidit nederlag mot Japan 1906 låg ambitionen att istället expandera väster ut för att nå Medelhavet. I den strävan lirerade man sig med slaverna och kom på kollisionskurs med Österrike-Ungern och det Osmanska riket.

När små Tyska förstendömen enades under Preussen efter fransk-tyska kriget 1870-71 kände sig Storbritannien, Frankrike och Ryssland utmanade. Det i sin tur ledde till att Tyskland allierade sig med tyskspråkiga Österrike-Ungern.

Frankrike lierade sig med Storbritannien och Ryssland (Ententen) eftersom de inte ville lida ännu ett nedelag mot Tyskland. Storbritanniens intresse för denna pakt bestod i att landet kände sitt kolonialvälde hotat när Tyskland gjorde anspråk på att bli en stor kolonialmakt och för att Tyskland rustade sin militära flotta för ändamålet. 

Osmanska riket hade utkämpat många krig mot Ryssland och förlorat sina besittningar på Balkan 1878. I august 1914 allierade man sig med Tyskland.

28 juli 1914 går Österrike-Ungern i krig med Serbien. 1 augusti gyck Ryssland och Tyskland in i kriget på var sin sida. 3 augusti var det Frankrikes tur och dagen efter Storbritannien. Osmanska riket gick i krig 28 oktober på centralmakternas sida.)

Det är en del av den verkliga förklaringen bakom detta katastrofala krig som vi aldrig får glömma och som också visar att historien inte handlar om enskilda händelser.

Allt hör ihop; Andra världskriget var ju bara ett fortsättningskrig på det första efter år av ”vapenvila”, och ett annat exempel är de nu allt högljuddare nationalister och nynazister som sticker upp sina fula trynen igen, vilket går tillbaka till ultrahögerns glansdagar under nazismen. I Sverige är Sverigdemokraterna en del av den historien.

Mycket att lära av historien

1. Vänstersocialister, kommunister och anarkister försökte få sina länders regeringar att sansa sig och stoppa kriget, medan nationalister, socialdemokrater, liberaler och övriga partier, samt i stort sett hela det borgerliga etabissemanget och storföretagen hejade på den katastrofala utvecklingen. Många av dagens stora industrier och företag växte sig stora på grund av kriget och än större blev de genom andra världskriget. Vilka som är för fred och vilka som inte är det är just det vi kan lära av detta.

Obestidligt faktum: de som förlorar på krig är vanligt folk och de som tjänar på krig är överklassen. Så har det alltid varit och det gäller än i dag!

2. På natten till den 11 november 1918 pågick samtal om stilleståndsvillkoren mellan den tyske politikern Matthias Erzberger (tyska delegationen) och den franske marskalken Ferdiand Fock i en tågvagn i Compiègneskogen i Frankrike. Tyskland hade inget att säga toill om, utan tvingades skriva under de hårda villkor, vilka senare bäddade för Adolf Hitlers marsch till makten och andra världskriget utbrott två decennier senare.

Det fanns de som varnade för tysk revanschism redan då, t. ex. självaste marskalk Ferdiand Fock (sic!) när Versaillesfreden väl hade undertecknats 1919. ”Detta är inte ett fredsavtal, det är en tjugoårig vapenvila.” sa han och blev sannspådd tjugo år och 64 dagar senare! Politiska beslut får alltid konsekvenser är vad vi kan lära av detta.

3. Strebers (av den värsta sorten) offrar vad som helst och utan hänsyn för sin egen framgång. I krigets sista stund visar det sig vad sådan personer kan ta sig för mellan undertecknandet av vapenvilan klockan 06:00 på morgonen och tills den ska träda i kraft kl 11:00 samma dag den 11 november 1918.

Det är ju meningslöst att strida de sista timmarna i ett krig som har stått still sedan det började fyra år senare. Och så resonerade gemene man i skyttegravarna 1918. Men så resonerade inte de befäl som ville utmärka sig in i det sista. Istället beordrade de upp sina soldater ur skyttegravarna för att för egen del få en miltär merit. En av dessa befäl ville att kartan skulle se ”lite snyggare ut” när stilleståndet skulle träda i kraft, genom att räta ut en liten kurva mellan de stridande.

General William Wright var en av dessa som utan att blinka gärna offrade sina soldater till egen vinings skull när han gav sina underlydande order om att försköka inta en liten ort vid namn Stenay. Han sa: ”Om fienden får lov att stanna kvar i Stenay kommer våra män inte att kunna tvätta sig inom överskådlig tid. Därför ska 179:e brigaden genast rycka fram mot staden och inta den.” Resutatet: 89:e divisionen ryckte fram och en stund senare låg travar med döda soldater i lervällingen. Tyskarna hade avslutat sin eldgivning, men tvingades ta upp den igen för att försvara sig. Inte en meter blev vunnet. Men hade det lyckats hade dt varit en dyrköpt seger eftersom Stenay ändå skulle tillfalla Frankrike klockan 11:00!

Den 11 november 1918, stilleståndsdagen, blev blodigare än den stora invanisioen på D-dagen i andra världskriget, tack vare meritkåta höga militärer!

Detta kan vi lära oss av, för det är något som vi ständigt stöter på. Folk som inte bryr sig ett skvatt om andra, men ömkar dem plötsligt när deras egna intressen står på spel. Ett exempel på det är vad vi hört många gånger i debatten om nollvinster i välfärden. Då går ägarna till privata vårdföretag i taket och menar att vårdpersonalen kommer att förlora sina jobb. Men kunde de driva sina vårföretag helt utan personal hade alla fått sparken! Det är samma resonemang om inte fullt så syniskt som Wrights.

Lärdomar av Tyskland efter freden

Kort bakgrund

Frankrike var hämndlyste och Tyskland fick inte sitta med vid bordet när Versaillesfreden förhandlades fram 1919. Priset för tyskland blev ofantligt hög i skadestånd och tvingades också avstå 13% av landet till segermakterna, främst till Polen och Frankrike. Skadeståndet sattes till 26,5 miljarder dollar, ett oerhört och ofattbart belopp för 99 år sedan. Sista delen av skadeståndet utbetalades 2010!

”Här blir ett besegrat folk våldtaget till liv och själ.”, sa den socialdemokratiske (SDP) rikskanslern Gustav Bauer, men vädjade likväl till riksdagen att rösta för att godta det!

1. Den första lärdom man kan dra av den här delen av historien är att man får betala priset för sitt handlande, Tyskland för sin krigsföring och dess motsåndare för hämden som kom tjugo år senare. Fast, invändningsvis, är det ju inte handlingens män som betalar, det är folket.

2. I Tyskland uppstod hungersnöd. Till och med utmattade hästar dog på gatorna, men de styckades genast av utsvultna stadsbor. Folk revolterade till höger och vänster, även sett till den politiska skalan.

Dels hade vi entledigade soldater som saknade arbete, mat och husrum och politiskt; de högerorienterade och de som kom att bli nazister. Dels var det vanliga arbetare som satte sitt hopp till socialismen och en strålnade framtid, inspirerade av vad som hade skett i Ryssland där arbetare tog makten över överhet och förtryckare.

Det var en polariserad tid och en arbetarrevolution stod bokstavligen för dörren i Tyskland. Flera Tyska städer togs kortvarigt över av Spartakister, kommunister och andra vänsterrörelser. Kända namn, Karl Liebknecht och Rosa Luxemburg. Båda mördades av frikåren Die Garde-Kavallerie-Shüzen-Division, ledd av Gustav Noske som hade blivit utsedd av Rikskansler Friedrich Ebert (SDP) till försvarsminister med första uppgift att krossa spartakisterna. ”Om ni vill att någon ska agera blodhund, såär jag inte den som undandrar mig ansvaret”, sa han när han tillträdde. Och så blev det.

En namnkunnig frikårsman var Rudolf Höss. Om namnet inte känns bekant: han blev sedemera den avskyvärde lägerkommendanten i Auschwitz.

För Tysklands socialdemokrater var det prio ett att förhindra ett folkligt maktövertagande!

---

 Länkar

Första världskriget i bilder

Versaillesfreden och första världskrigets följder

Han dog när det bara var en minut kvar… ”Ryktet spred sig som en präriebrand i storm:
Om några timmar är kriget slut.
Men de timmarna blev bland första världskrigets blodigaste.
Den sista förmiddagen dog fler soldater än under D-dagen 26 år senare.
Allt för att fåfänga generaler och befäl ville visa sig på styva linan.” Obs! Plus-artikel AB.

Första världskriget på 2 minuter DN video

”De trasiga ansiktena” – bilder av krigets vanvett EXPRESSEN med video. Varning för starka bilder!

---

  lärdomar

T. ex. om Socialdemokratin.

Ideologin är densamma då som nu, i Tyskland likväl som i Sverige. Man kallar sig arbetarparti, men gör allt för att förhindra att arbetarna tar makten! Och ord är en sak, handling en annan! ”Här blir ett besegrat folk våldtaget till liv och själ.”, som rikskanslern sa, men …

Och det får följder

I Sverige: När nationalismens högerkrafter mobiliserar har en socialdemokrati som inte tydligt ställer sig på vanligt arbetande folks sida inte mycket att stå emot. S gjorde det sämsta valet sedan 1911 och förlorade makten i både Stockholms stad och Göteborg, backade i 250 av 290 kommuner, samt har decimerats i landstingen. I det röda Norrbotten föll partiet med över sju procent. Endast 41% av LO-väljarna lade sin röst på S i valet i höstas. Det är första gången som S inte har majoritet bland LO:s väljare.

I Europa: Endast sex länder har en socialdemokratisk premiärminister. I Nederländerna och Tyskland faller partierna fritt efter samarbeten högerut. I Frankrike utraderades Socialistpartiet i förra valet. I Grekland gick Pasok från över 40 procent till 4,7 procent i valet 2015.

Konkussion: När ett stort socialdemokratiskt parti inte driver vänsterpolitik kan många inte heller skilja på höger och vänster, med påföljd att populistiska högerkrafter vinner röster. Så var det när Hitlers politik vann folket och så är det i dag också, här på hemmaplan liksom i Europa.

Opinionsläget

Svagt övertag

 

för de framstegsvänliga

I vart fall om man bortser från Sverigedemokraterna. Men det kan man ju inte. De, tillsammans med Moderaterna, Kristdemokratern, Liberalerna och Centerpartiet, utgör ju högerfalangen inom svensk politik. Tillsammans får dessa bakåtsträvande partier hela 56% av svenskarnas röster enligt SvD:s redovisning av 3 364 intervjuer genomförda den 3 – 5 september 2018.

Det är ju förskräckande!

80-90% av sveriges befolkning har vanliga anställningar i normala inkomstlägen. Den politik som dessa främst gynnas av är i första hand Vänsterpartiets och i andra hand Socialdemokraternas politik. Och miljön kan vi inte bortse ifrån, vilket ju är Miljöpartiets hjärtefråga, som berör oss alla. Hur kan då 56% tänka sig att rösta på partier som bara vill gynna de rikaste? Det borde övergå mitt förstånd, om jag inte visste bättre!

Orsaken

Folk har ingen ideologisk skolning. En gång i tiden drev fackföreningarna och ABF kurser i politik och ideologi. Men den tiden är förbi. Numera handlar det om att förverkliga sig själv och att göra en klassresa, vilket få lyckas med men många sträver efter. Det slutar som oftast med att man dör lika fattig som man föddes.

Det är snart val. Att hoppas på ett politiskt uppvaknande bland arbetarklassen är knappast att tänka på till dess. Så tragiskt är det!

Jag rekommenderar: ”Bara lite gemenskap” och: ”Jag ber dig Hjalmar, sök hålla kursen åt venster …”

Det finns en rädsla

Tilltron till media

 

är ganska stor i Sverige, att de förmedlar objektivt

Men det gäller ju främst de stora drakarna, ja även mindre tidningar, så länge de håller sig inom ramarna för det borgerliga samhället. Och det gör ju AFTONBLADET, EXPRESSEN, DN och SvD, till exempel. Så dem kan vi ju tro på. Och givetvis SVT och fyrans nyhetssändningar.

Men kommer det till en tidning som ges ut av det kommunistiska partiet SKP, tidigare känt som KPML(r), då vaknar skepsisen. Det är synd det, för där får man oftast en helt annan bild, inte minst om just sådant som berör och angår oss vanliga medborgare. Sådant som verkligen angår oss och belyser våra egna intressen. Där lyser kändisreportage och mode med sin frånvaro, för vad har det med oss att göra ?!

5 medielögner i krigets tjänst är något som bör läsas. Inte för att det berör oss och just vår situation här hos oss i Sverige, men det visar ändå hur vi blir förda bakom ljuset av våra vanliga media som vi har sådan stor tilltro till.

Däremot finns det annat att läsa som berör oss mera personligt i vår vardag och som våra så betrodda medier inte tar upp. Här några exempel:

Manifestationer till stöd för strejkrätten arrangerades på onsdagen i fem städer.

LO-ledningens och medlemsförbundens avtal med Svenskt Näringsliv, TCO och Saco om inskränkningar i strejkrätten.

En enad klubbstyrelse skrev ett uttalande till Fastighets förbundsstyrelse. De ifrågasätter där starkt de medlöpande förbundsstyrelserna åsidosättande av medlemmars intressen och rättigheter.

Generalstrejk borde vara svaret på attackerna mot strejkrätten. Inte kompromisser och kapitulation.

I Göteborg planeras ännu en utarmning av allmännyttans lägenhetsbestånd. Kommunala AB Framtiden och dotterbolaget Bostads AB Poseidon vill sälja hundratals lägenheter på Marconigatan i Frölunda till Skandia fastigheter. 

Sådan läsning borde väl vara viktigare för en knegare som försöker dra ihop till familjens nödtorft och även få pengarna att räcka till semestern (utan att finansiera den med sms-lån till allt från 100 till 1000 procents ränta*, eller ännu mer!), än vad Silvia hade på sig på senaste galamiddagen, viktguider, hur vi får bättre sex och analyser kring varför fotbollsmatchen gick som den gjorde. Det är ju precis vad tidning Proletären skriver om. Den är en tidning för oss! Den står för arbetarnas intressen och just därför är den ett alternativ till borgarklassens journalistik. Den står på en marxistisk grund, vilket många inbillar sig var något obskyrt. Men då är man politiskt obildad! Och det kan vi tacka borgarklassens ständigt pågående propaganda för.

All borgerlig propaganda har ju gjort att få faktiskt vet vad kommunism egentligen är. Det ligger ju i borgarklassens intresse, inte i vårt!

Min vän, adelsmannen – tillika yrkesmilitär, kan sin Marx. Kanske är han lite ovanlig i det sammanhanget, men han tycker att kommunismen är en vacker tanke som, men inte fungerar. Det har ju historien visat, anser han. Och det är ju nästan så jag måste ge honom rätt. Stora misstag har ju skett, men man måste också komma ihåg att kommunism tar sin tid att verkligen åstadkommas och att borgarklassen har ansatt varje sådant försök med motangrepp. Och hittills har de vunnit den kampen.

Liksom många andra, ja faktiskt nästan alla, så tror min vän att kommunism är synonymt med Sovjetunionen. Men mer fel kan man inte ha! Och faktiskt har Sovjetunionens ledare ett stort ansvar för denna missuppfattning i och med att de kallade sitt sociala experiment för kommunism. Men att förklara detta närmare kräver ett helt nytt inlägg.

Du som vill veta mera om marxism, läs här!

---

* Ocker

1-0 till borgarklassen i halvlek!

När S glömt arbetarpolitiken

 

och öppnar ideologiska konserver ur den blåbruna garderoben går det utför 

Rent historiskt klev Socialdemokraterna av från den röda vägen redan för hundra år sedan. Men ända fram till åttiotalet kunde de ändå framstå som ett parti för arbetarklassen. Detta på grund av att arbetarklassen har blivit allt mindre klassmedveten. De en gång så framgångsrika bildningsförbunden sysslar nu med knypplingskurser istället för ideologisk skolning.

När partiet nu helt öppet har anammat nyliberalismen och till viss del även Sverigedemokraternas arbetarklassfientliga ideologi i ett försök att vinna röster från högern ser ju folk inte någon skillnad och det stärker bara högerkrafterna. Det är att göra sig själv en björntjänst. En totalt fallerande politik som istället för att stärka partiet leder till att det tappar sympatisörer, och röster.

Bilden ovan talar sitt tydliga språk. Först stred S för pensionerna och sen lät de sitt eget pensionssystem gå i graven. Nu är pensionerna rent usla. Och de borgerliga fick som de ville.

Redan Kata Dalström varnade ju Hjalmar Branting för att gå åt höger: ”…jag ber Dig Hjalmar, sök hålla kursen åt venster – och gör inga försök ens att drifva åt höger…”

Senast jag publicerade bilden ovan var här. Den är också publicerad här.

Som ett rö för vinden

Utan klassmedvetenhet är arbetarklassen lättpåverkad. Och klassmedvetenheten har bara sjunkit och sjunkit under många decennier. Redan för femtio år sedan var den så låg att arbetarklassen böjde sig som rö i vinden.

1968 var folk i uppror. Man protesterade mot hela det gamla borgerliga och auktoritära kapitalistiska klassamhället. Studenterna gick i bräschen men arbetarklassen stödde dem. Särskilt hett gick det till i Frankrike. Borgarklassen skälvde! Skulle folket ta makten ifrån dem? Stod revolutionen på tröskeln till deras heliga och privilegierade borg? Jo, det såg lovande ut för folken i inte bara Frankrike och Europa. Men  särskilt i Frankrike. Ett nytt samhällssystem styrt av folket och inte av en liten maktfullkomlig penningstinn kapitalistisk elit såg sin gryning som en uppnåbar hägring i en nära framtid.

Men då talade de Gaulle till folket! I endast fem minuter och behövde han vädja till ”den tysta majoriteten” om lugn och ordning.  Han avslutade med orden: ”Vive la République! Vive la France!”. Han hann knappt tala färdigt innan arbetarklassen i miljoner vällde ut på gatorna och visade honom sitt stöd. Så lätt påverkas en omedveten arbetarklass. Ett rö för vinden! 30 maj, 1968.

Idag lyssnar arbetarklassen hellre på Åkesson och Kristersson än på Löfven eftersom den sistnämnde säger samma sak utan trovärdighet. Folket böjer sig som ett rö för högervinden. Utan ideologisk skolning kan arbetarklassen inget annat göra.

Vadå arbetarklass?

Vadå arbetarklass? Jag är ju butiksbiträde! Vadå arbetarklass? Jag är ju lärare! Vadå arbetarklass? Jag är ju polis! Vadå arbetarklass? Jag är ju läkare! Vadå arbetarklass? Jag är ju administratör! Vadå arbetarklass? Jag är ju personalassistent! Vadå arbetarklass? Jag är ju ordningsvakt! Vadå arbetarklass? Jag är ju IT-tekniker! Vadå arbetarklass? Jag är ju …

Vadå arbetarklass? Jag är ju ingen som står med en spade i handen!

Men vi alla arbetar för en lön och under arbetsförhållanden vars storlek och kvalité vi alltid måste förhandla om utan att någonsin komma i närheten av den rikedom och lyx som de vältrar sig i, de som vi arbetar för. Deras ekonomiska och politiska makt de har kan vi bara utmana genom att sluta oss samman i kamp, i politiskt och ideologiskt medveten klasskamp!

Rekommenderas!

Inte ens Jonas Sjöstedt förmår att få arbetarklassen att inse sitt eget bästa. Det ideologiska innehållet i marxismen har ju partiet offrat på borgarklassens altare. Kvar står en arbetarklass helt utan vägledning, mål och politiskt medvetande. 1-0 till borgarklassen i halvlek!

 

Absolut sevärt!

Fanken,

 

jag måste göra er besviken

I vart fall ni som har sett fram emot ett nytt politiskt inlägg. Men jag måste erkänna att jag börjar tappa geisten. Samhället är ju som det är. Folk likaså. Ja alltså, jag menar att jag tvivlar på att jag påverkar. Och då tröttnar jag.

Tänk så många som tillhör arbetarklassen och ändå fasar för socialism och kommunism, samhällen där de själva har makten istället för att slava under kapitalistisk utsugning. Det är dem jag skulle vilja påverka, men de glor väl hellre på sport, särskilt just nu.

Ni andra som verkligen intresserar er för politik, tillhör arbetarklassen och förstår att det är vänsterpolitik som gagnar era intressen, ni har kanske missat denna video:

Visst är den sevärd!

Det är även serien ”Rom – supermakten”. I avsnitt tre beskrivs hur övermakten bestialiskt mördar Tiberius Gracchus för att han tog parti för folket. De besuttna skrämdes av blotta tanken på att bli av med sin livsstil i sus och dus, precis som dagens kapitalister.

Tänk om massorna i dagens samhälle ville resa sig! Det skulle bli en blodig konfrontation. Det kan man inte hymla om. Men vilka skulle starta blodbadet? Gissa!

Inget har i grunden ändrats sedan roms dagar!

Anser du att jorden är rund?

Vetenskap

 

är vetenskap och inget annat

Att fråga folk om de anser att cirkeln är rund är en ganska dum fråga ifall man med den vill få vetskap om dess form. Antag att bara 40% av folket skulle anse att cirkeln är rund, skulle det då betyda att den sannolikt inte är rund?

Man kan ju ställa en massa andra frågor också om vilka vetenskapen har ett oomstritt svar. Anser du att en blomma är en växt? Klart att alla svarar ja på det, men tänk om bara några få % gjorde det. Är den då något annat? Så klart inte!

Knepigare blir det ifall man frågar om grönt är en färg. Klart vi upplever det som en färg, men det handlar bara om våglängd och vår hjärnas illusionistiska tolkning av denna våglängd. De atomer varifrån ljuset reflekteras är ju inte gröna, så gröna atomer finns ju inte. Och färg är bara en illusion!

När man ställde frågan ”Tycker du att Sverige är ett klassamhälle?” så blev svaret enligt bilden nedan. För 81% var det jakande svar fast för hela 47% med en viss tvekan. Och 13% lutade åt att det knappas var så. 2% var övertygade om att klassamhället inte finns. 4% hade ingen aning, eller kunde inte ta ställning.

”Detta är ett kvitto på en framgångsrik opinionsbildning från både den traditionella högern och från Sverigedemokraterna” (*)”. De har lyckats bryta sönder vad som kan kallas löntagargemenskapen – där man ser till gemensamma intressen som arbetarklass eller löntagare, där arbetsgivare och kapitalägare står som tydlig motpart.

I stället har de erbjudit en annan motsättning och pekat på skillnader arbetare emellan – till exempel hudfärg, ursprung och kultur.

Det passar Sverigedemokraterna perfekt, då de vill misstänkliggöra invandrare eller  svenskfödda med invandrade föräldrar. Men även den traditionellt näringslivslojala normalhögern har förstås nytta av att löntagarna splittras upp i mindre enheter som pekar ut varandra som problemet ”(**)”. I stort gör detta att förutsättningarna för att driva igenom krav på förbättringar för hela arbetarklassen minskar.” Läs mer på Politism

* Fast Skvitt vill påstå att denna hjärntvätt är långt äldre än SD:s existens.

** Ett gammalt knep; härska genom att söndra.

Reflektioner

Hur kan man säga att Sverige är ett klassamhälle ”i någon mån” (47%)? Det är som att säga att en cirkel är rund ”i någon mån”! Och svaret ”i stort sett inte” (13%) är precis lika befängt som att inte kunna ta ställning, och nästa lika korkat som att förneka detta. Det är ju inget annat än en skriande okunskap om samhället. Men när det gäller geometri har de flesta god kunskap och svaren skulle inte bli som i frågan om klassamhällets existens eller icke. Då har man en vetenskaplig grund att stå på som man fått redan i skolan till skillnad, vilket alltså inte gäller när det kommer till samhällsvetenskap.

Vad kan detta bero på?

Varför finns det sådan osäkerhet kring ifall Sverige är eller inte är ett klassamhälle? Jo, många vet inte vad ett klassamhälle faktiskt är. Så vad är det?

Handlar det om olika inkomst och förmögenhet? Alltså om socialgrupper? I så fall finns det tre klasser i Sverige, socialgrupp 1, 2 och 3, vilka ofta också kallas överklass, medelklass och underklass.

Handlar det kanske om borgarklass och arbetarklass? I så fall har vi bara två klasser!

Det intressanta är att det är borgarklassen som har infört begreppet socialgrupper, ett klassbegrepp som inte säger någonting om de olika i samhället rådande klassintressena och dess inneboende och oförenliga motsättningar. Det är ett klassbegrepp som inte ger utrymme till förklaringar på konflikter i samhället som beror på att klass står mot klass. Och det passar borgarklassen perfekt!

Möjligen kan man med socialgruppsindelningen misstänka underklassen för att vara avundsjuk på överklassen och att den helst gör en så kallad klassresa, varmed oftast menas att kraftigt öka sin inkomst, få en högre status och flytta till ett relativt attraktivt villaområde, samt byta den begagnade Volvon mot en Mercedes av senaste modell.

Den politiskt medvetne arbetaren föredrar istället ett annat klassbegrepp, nämligen arbetarklass och borgarklass, därför att det säger något helt annat än inkomst och förmögenhet. Det är ett klassbegrepp som avslöjar hur man får sin inkomst och hur man förhåller sig till produktionsmedlen. Säljer man sin arbetskraft, eller köper man den? Äger man produktionsmedel eller inte?

Ett sådant klassbegrepp avslöjar en helt annan motsättning. Den motsättning som är allas vår dagliga motsättning och realitet! Den avslöjar varför vi som säljer vår arbetskraft måste slåss för att sälja den så dyrt som möjligt och varför de som köper arbetskraften vill få den så billigt som möjligt och det är en oenighet som aldrig kan förvandlas till en enighet. Det är mellan dessa olika och oförenliga intressen som striden står, liksom om vilken som ska ha makten i samhället!

Borgarklassen har kapitalet och produktionsmedlen, men även makten i det samhälle den skapade när feodalismen fick abdikera. Den är helt beroende av arbetarklassen. Det är därför den helst (om den kan) vill förbjuda varje form av strejk. Det är ju arbetarklassen som skapar vinsterna. Arbetarklassen producerar! Borgarklassen profiterar! Ja, man kan till och med säga att den parasiterar!

Faktum är att borgarklassen inte behövs. Det enda som behövs är produktion och den är det arbetarklassen som står för, som utför! Vad hjälper det att äga en guldgruva om ingen bryter malmen?

Tycker du att Sverige är ett klassamhälle?

Tycker du att en cirkel är rund? Spelar det någon roll vad man tycker? Är det inte verkligheten som gäller? Verklighet bestående av å ena sidan knegare, vars röst endast kan höras när de går samman, och å andra sidan profitörer, som bestämmer vad de vill i sina styrelserum och talar om för politikerna vad som ska göras och inte göras.

Vanligt folk lever i en förvrängd påstådd ”verklighet” med en uppfattning om världen och samhället som har formats av media, ägd av borgarklassen, och som nu fick svara på frågan ”Tycker du att Sverige är ett klassamhälle?”

Borgarklassens klassbegrepp döljer verkligheten, medan arbetarklassens klassbegrepp visar rent vetenskapligt på de verkliga motsättningarna i samhället och det är motsättningarna som driver samhällsutvecklingen vidare. Borgarklassen vill bli rikare genom sitt ägande, men den vill inte att samhällsutvecklingen tar motsvarande språng som sist, då feodalväldet fick ge vika för den uppåtgående borgarklassen.

Cyklisternas cyklist

Talesätt

 

Nu är du allt ute och cyklar

Om han inte visste vad han gjorde så skulle Peder Englund, avdelningschef vid Centrum för kunskap och säkerhet i Borås kommun, vara stadens allra framgångsrikaste cyklist. Ja, kanske hela Sveriges cyklisters cyklist.

Men jag tror att han vet precis vad han gör. Han vill med lögner stoppa yttrandefriheten när den kommer från ett håll han ogillar rent politiskt. Han har helt enkelt nekat Borås Kommunistiska Parti att hyra kommunala lokaler i Borås med motiveringen att partiet är ”våldsbejakande extremistiskt”. Det är censur, en beprövad härskarklassens metod, ej okänd av nazisterna!

På Devote (se länk under bilden nedan!) läser jag: ”Det är så man häpnar! När har en medlem av Kommunistiska Partiet gjort sig skyldig till en våldshandling överhuvudtaget? Jag bara undrar. Mig veterligen har det inte hänt. Ändå går partiet under denna benämning.” 

Jag kan bara hålla med.

Jag vet ju att Kommunistiska partiet tar starkt avstånd från våldsbejakande extremism. I partiet är man ända sedan 1800-talets anarkistiska terrormetoder väl medveten om att sådant är kontraproduktivt, en sak som även anarkisterna till slut insåg. Och att blanda ihop den kommunistiska ideologin med anarkismen är djupt okunnigt. Och att blanda ihop dagens kommunistiska strategi med en av anarkisterna sedan 1800-talet övergiven strategi är än mera okunnigt.

Men det ska nog mera ses som medvetet illvilligt och motiveras av Peder Englund på följande sätt i Borås Tidning: ”Extrema grupper använder olika metoder. Nordiska motståndsrörelsen använder hot och våld, kommunisterna bedriver erfarenhetsmässigt mer subversiv verksamhet. De vill splittra fackföreningar och underblåsa konflikter för att skapa splittring i arbetarorganisationer. Det blir inte bra ur ett demokratiskt perspektiv.”

(Devote-länk)

Att över huvud nämna NMR i samma andetag som KP är djupt stötande, men det intressanta är att Peder Englund inte har annat att klandra kommunisterna för (enligt BT:s artikel) än att de vill splittra den revisionistiska socialdemokratiskt styrda arbetarrörelsen, vars idé bygger på klassamarbete. Det har ingenting med våldsbejakande extremism att göra att man ifrågasätter en sådan ideologi! Det gjordes redan för hundra år sedan. Kata Dalström var en av dem. Hon varnade Hjalmar Branting med följande ord i ett brev till honom:

”Jag ber dig Hjalmar, sök hålla kursen åt venster och gör inga försök att drifva åt höger.” (med den tidens stavning).

”Från sekelskiftet 1900 fram till sin död 1923 var Kata Dalström en av den svenska arbetarrörelsens mest kända och efterfrågade agitatorer, dvs resetalare. På uppdrag av SAP, den socialdemokratiska kvinnorörelsen, ungdomsrörelsen eller något fackförbund reste hon land och rike runt för att övertyga människor om vikten av allmän och lika rösträtt och vikten av facklig och politisk organisering. Berättelserna om hennes öden och äventyr spreds vida omkring och lever på sina håll kvar än idag.” / Wikipedia

Att gå i Kata Dalströms fotspår så här hundra år senare betyder att man inte får hyra lokaler av Borås stad. Borgarklassens ideal lever vidare! Arbetarklassen ska hållas tillbaka och Socialdemokratin ställer helhjärtat upp i enlighet med den ideologi Kata inte kunde fördra och som Kommunistiska partiet än i dag vänder sig emot.

Och Peder Englund har valt sida!

Med censur mot arbetarklassens mest kompromisslösa röst begår han ett brott mot vår grundlagsskyddade yttrandefrihet och väljer såldes sida i det samhälle där klass faktiskt står mot klass!

”Att en tjänsteman i Borås hittar på egna definitioner av vad våldsbejakande är och inskränker mötesfriheten är väldigt märkligt, säger Robert Mathiasson, ordförande i Kommunistiska Partiet, efter att partiets lokalavdelning nekats hyra lokal av Borås Stad.” Läs mer!

”Borås Stad vill förbjuda Kommunistiska Partiet från att hyra kommunens lokaler. Enligt kommunens egens utredning är partiet att anse som våldsbejakande extremister.” Läs mer!

---

  När Ylva Johansson i onsdags kom till Husby för att prata arbetsmarknad möttes hon av protester mot planerna på en inskränkning av konflikträtten.

Protestmöte när Ylva Johansson kommer till Husby – ”Försvara strejkrätten!”

Rör inte strejkrätten!

Ylva Johansson vill inskränka strejkrätten – får stöd av IF Metall Hamnarbetarförbundet: ”Öppnar för avtalsshopping och en mer medgörlig facklig motpart”

Och mer om borgarklassens censur: ”Folk har blivit rädda”

 

 

Snack med vänner

Vi är så olika

 

vad gäller bakgrund, klasstillhörighet, profession och åsikter

Jag är en stolt representant för arbetarklassen, och med en akademisk utbildning likväl en proletär, om man så säger. Och en av mina vänner är en synnerligen intelligent och begåvad man med adligt ”blått blod”*, som man säger.

Han är till och med så bildad att han vet att proletariat inte betyder fattig och att kapitalist inte betyder att vara förmögen. Han vet att marxismens klassdefinition handlar om hur man förhåller sig till produktionsmedlen och ingenting annat. Alltså om man äger produktionsmedel och kapital** och köper varor för att sälja dem vidare med förhoppningen om förtjänst, eller om man lever på räntor och avkastning av värdepapper och om man köper arbetskraft för att få något utfört – eller, å andra sidan, om man säljer sin arbetskraft eftersom man inte har något annat att föra till torgs. Hur många är bevandrade i den socioekonomiska vetenskapen som Karl Marx utformade och som ännu ingen har lyckats motbevisa? ”Min” adelsman är det! Är du det?

”Min” adelsman vill bara inte tro att kommunismen är möjlig. Och det får ju stå för honom.

Tyvärr faller han i samma fälla som alla andra och tror att det var kommunism i Sovjetunionen, vilket ju faller pladask på marxismens teori om kommunismen. Enligt marxismen måste först ett socialistiskt samhälle uppstå, där arbetarklassen (proletariatet) har makten istället för borgklassen (bourgeoisien). Och för att arbetarklassen utgör nästan alla i samhället kallas ”socialism” i marxistiskt språkbruk ”proletariatets demokratiska diktatur”, alltså arbetarklassens diktatur över borgarklassen, till skillnad från vad som nu gäller – borgarklassens diktatur över folkflertalet (vilket anses vara ”demokrati”).

När väl alla rester av det borgerliga samhället och dess idéer har dött bort kan det kommunistiska samhället uppstå. Dit hän har inget land ännu kommit. De styrande i Sovjetunionen levererade en dödsstöt mot marxismen i det att de kallade sitt land kommunistiskt! Idag tycks ju nästan alla tro att Sovjetunionen var kommunistiskt och att Kina och Nordkorea fortfarande är det. Inget kan vara mera fel. Och däri består dödsstöten.

Den marxistiska klassdefinitionen accepterar han, ”min” adelsman, faktiskt! Men marxist är han trots allt inte, vilket ju är svårt att förstå i och med att han ändå köper den marxistiska klassdefinitionen. Man kan ju faktiskt vara marxist utan att tillhöra arbetarklassen. Och man kan ju faktiskt erkänna en vetenskaplig sanning utan att gilla den.

Friedrich Engels

Proletärer och kapitalister – en liten förklaring

Många saknar ju kunskap om dessa begrepp. Så låt mig förklara med ett exempel:

1. Antag att jag inte har fått något jobb och därför satsar mina sista stålar på att köpa några skosnören för att sälja dem till förbigående personer på gatan. Självklart för att göra en vinst. Oavsett om jag lyckas med det eller inte så är jag per definition en kapitalist eftersom jag köper något endast i avsikt att sälja det vidare mot en vinst, även om jag är fattig som en lus och sover i en trappuppgång. Lyckas jag är jag framgångsrik, men på en låg nivå jämfört med storfräsarna. Misslyckas jag så är jag en förlorare, men likväl en kapitalist.

Nästan så illa är det för en annan av mina vänner. Genom soc har han tak över huvudet och några få tusenlappar i bistånd. Han köper tidningen Faktum på redaktionen och står i ur och skur, sommar som vinter, och kränger tidningen för att dryga ut ett snålt tilltaget socialbidrag. Men det gör honom ändå till en kapitalist trots att han ständigt är fattig som en kyrkåtta och inte alltid har pengar till mat, cigaretter eller till ett månadskort på kollektivtrafiken!

2. Antag istället att jag är en högt betald verkställande direktör i ett stort företag, men aldrig har investerat en enda krona i aktier och enbart lever på min fantastiskt höga lön. Då är jag en arbetare, en bra betald proletär. Fast det ser jag mig nog knappast som i det läget.

Och har jag ett par miljoner på ett icke räntebärande bankkonto så är jag förmögen, men likväl ingen kapitalist!

1. + 2. är marxistisk klassdefinition.

Den definitionen köper ”min” adelsman. Det hedrar honom att han har denna kunskap. Den marxistiska klassdefinitionen är ett sprängstoff i kampen mellan de motstridiga intressen som finns i varje klassamhälle! En motsättning som kan sammanfattas som att ju mer en arbetare får för sin arbetskraft när han säljer den dess mindre blir förtjänsten som hos den kapitalist som köper denna arbetskraft.

Borgarklassen skyr denna definition och när dess företrädare talar om klass så använder de hellre ord som ”överklass”, ”medelklass” och ”underklass”, eller socialgrupp 1, 2 och 3. Det är en definition som inte säger ett smack om hur man förhåller sig till produktionsmedlen. Det säger bara hur bra man har det ekonomiskt! Det finns inget politiskt sprängstoff i det och de är ju meningen. Borgarklassen vill ju sitta i orubbat bo och inte utmanas av en klassmedveten och utnyttjad proletär underklass.

Adelsmannen inser att han såsom varande anställd inom försvarsmakten faktiskt är en proletär, samtidigt som han de facto är en adelsman och miljonär. Det ser jag upp till att han inser. Och han är ett bra exempel på att det här med klass inte alltid är så enkelt.

Adelsmannen imponerar på mig

Han är helt otrolig när det gäller kunskap. Han har ett fantastiskt minne för detaljer, såsom historiska namn och årtal. Det är nästan så man kan fråga honom om hur ofta Karl XII bytte kalsonger och han har svaret nästan på klockslaget. Sant?, nej!, men ni förstår hur jag menar.

Han är lite av ett levande uppslagsverk, med andra ord, när det gäller det han själv intresserar sig för. Och det är ju våra kungar och sådant som har med det militära att göra, så som till exempel gamla krig och hur snabb en stridsbåt 90 är (vilket är hemligstämplat och han har aldrig avslöjat det!).

Jag vill också lyfta fram att han är en enastående musiker. All credit åt honom för det!

Lite mer om honom

Att han är adlig gör han aldrig någon affär av. Höga hästar sätter han sig inte på. Han är en fin och enkel människa. Det vill jag verkligen ärligt påstå! Annars hade han väl inte umgåtts med mig.

Men hur imponerad jag än blir av honom så blir jag samtidigt desillusionerad. Han är ju så ruskigt indoktrinerad när det gäller politiken som styr världen. Och det gör ju som bekant USA än så länge. Världens hotbild skapar ju USA såväl i Europa som i resten av världen och i Sverige köper vi USA:s världs- och hotbild och hur den ska tacklas. Att ”min” adelsman också köper denna ensidiga bild är han ju inte ensam om. De flesta gör det. Det är ju den bild media förmedlar. Och adelsmannen får den ju även bekräftad genom försvarsmakten som han är anställd hos.

Den officiella världsbilden

Enligt USA kommer hotet från Ryssland och från Islams terrorister, så som till exempel IS. Och strax innan IS var det ju al-Qaida. Det var ju de som låg bakom attentaten den elfte september tjugohundraett. Ja, i alla fall vad den officiella versionen säger, som vi alla ska tro på.

Inspirerande oenighet

Det jag gillar med adelsmannen är att han inte håller med mig. Det berikar våra diskussioner. Det leder ju ingen vart om någon håller med i allt, eller hur?

Vi hade ett snack

Det som hände häromdagen när vi kom in på politik var att han råkade rapa upp vad media hela tiden vill få oss att tro, att Iran backar upp terrorismen som IS och andra står för. Men han blev svarslös när jag sa till honom att i Iran gäller shiamuslimsk tro, men IS och andra närstående terrororganisationer hör till den sunnimuslimska skolan. Och sunni är religionen i Saudiarabien. Att det är Saudiarabien, med stöd av USA, som i hemlighet stödjer den islamistiska terrorn är en frenetiskt dold sanning som få lyckas avslöja. Propagandan anklagar ju Iran som terrorismens underblåsare.

Lägger man samman dessa verkligheter så förstår man ju genast att Iran inte har minsta intresse av att stödja IS, al-Qaida och andra sunnitiska terrororganisationer. Men adelsmannen trodde ju på den propagandabild USA driver och som hans arbetsgivare, den svenska försvarsmakten, är en megafon för, med allt stöd från det politiska etablissemanget. Han är ju lika indoktrinerad som nästan alla andra. Kanske mer till och med, just för att han är anställd av vår USA-vänliga försvarsmakt och tar emot USA-propagandan, utbasunerad av hans överordnade.

Så jag skickade ett mail till adelsmannen

Jag tänkte att han skulle få sig en tankeställare. Hur började det här kriget mot terrorismen egentligen? Det krig mot terrorism som skapade terrorism i en omfattning som inte hade setts innan dess (!) ?

När muren föll och Sovjetunionen upplöstes hade USA inte längre någon egentlig och självklar ”fiende” som kunde motivera en stark skattefinansierad krigsindustri med ett gigantiskt politiskt inflytande på amerikansk politik. Krigsindustrin kunde ha gått ned rejält med påföljd att många kapitalister i branschen skulle förlora stora penningintäkter. Men det löstes genom att någon högt uppsatt person (tyvärr har jag glömt vem) sa: ”nästa stora krig blir kriget mot terrorismen.”

Hur kunde han veta det?

Före den elfte september tjugohundraett, då var de enda förekommande så kallade terrorhandlingarna enstaka flygplanskapningar med målet att få lösensummor eller få fängslade vänner släppta ur fängelser. Värre än så var det inte på den tiden! Så varför kunde denne person förutspå att nästa stora krig skulle bli kriget mot terrorismen? Ja, alltså om han med flera inom det amerikanska politisk-militära etablissemanget inte själva såg till att det skapades terrorister att bekriga. Och en ”fiende” behövdes ju för krigsindustrins profithunger när det kalla kriget var över.

Den ”fienden” hade amerikansk underrättelsetjänst redan skapat! Men då var de vänner! USA pumpade in enorma ekonomiska, materiella och underrättelseresurser i Mujahedin för att krossa den Sovjetstödda regeringen i Kabul, som försökte vända medeltid till nutid och ge kvinnor samma rättigheter som i västvärlden. Usama bin Laden var en bakåtsträvare och stod därför på CIA:s avlöningslista! Det spann USA:s militärindustristyrda CIA vidare på.

Men USA:s politik är förrädisk. Man ska aldrig bli vän med USA. Rätt som det är förvandlas man till dess fiende. Saddam Hussein fick känna på det. Muammar Gaddafi likaså. Och Usama bin Laden! Vän först ett tag och sen en fiende! Det är bara vad som passar för stunden som gäller. NATO-anhängare bör ha detta i åtanke!

Adelsmannen fick ett mail från mig

Vi hade ju en diskussion och jag skickade honom senare ett mail. Här återger jag det:

”Det här skrev jag 2001-2002. 

Jag tror inte du köper allt rakt av. Men jag gjorde faktiskt en rejäl research innan jag lade ut det på nätet. Jag tror du inser det när du läser det. 

Tyvärr var mina kunskaper om internet, och hur man kan använda det, på den tiden begränsade, varför jag inte försåg materialet med länkar till mina källor. Det är förvisso en stor brist. Men du får tro mig på mitt ord att jag inte har fabricerat lögner.

Vilka låg bakom 11 september 2001? 

Ja, inte tror jag på den officiella förklaringen. Det allra starkaste beviset mot den förklaringen är ju WTC 7. Hur kunde den skyskrapan kollapsa utan att ha träffats varken av planen eller från något som kan ha flugit ut från WTC 1 och 2 när de störtade samman? Och hur kunde tre skyskrapor falla precis rakt ned så som bara experter på sprängrivning kan åstadkomma? Att bara en hade gjort det hade ju varit en osannolik slump. Att tre osannolika saker slumpar sig samma dag måste anses vara helt obefintligt möjligt. Då tror jag mer på att vatten i ett glas plötsligt kan råka falla uppåt, vilket ju kan inträffa ifall alla vattenmolekyler råkar röra sig uppåt samtidigt. Men det lär vi aldrig få se.

Både du och jag vill ju veta sanningen. Inte bara om just detta, så klart. Men då måste man ha ett kritiskt sinnelag. Och jag tror fullt och fast att det var vissa av USA:s underrättelseorgan som låg bakom attentaten för att ge USA en anledning att destabilisera den oljerikaste regionen i världen. Olja är ju ekonomiernas smörjmedel än så länge.

Det handlar inte om vem som har rätt eller fel. Det handlar om sanningen! Eller hur, min vän?”

---

(*) Att adeln sägs ha blått blod kommer sig från forna tider där bara de privilegierade aldrig behövde vara ute i solen och arbeta. Att vara blek var ett tecken på hög status. Deras bleka hud gjorde ådrorna extra synliga och de är ju blå när de skiner igenom.

(**) Medel som inte används för konsumtion utan för investering och spekulation. Medeltidens adel hade sina pengar på ”kistbottnen”, men använde denna rikedom enbart för sin oftast lyxiga konsumtion. Förmögna var de, men inte kapitalister.

---

”Min” adelsman

Han har inga extremhögeråsikter. Hans åsikter sammanfaller ganska väl med ”min” faktumförsäljares och med breda lager i samhället. Det är åsikter som inte tar avstamp i klasstillhörigheten, till förfång för just de som ligger på den nedre delen av inkomst- och maktskalan i samhället. Det är beklagligt för de senare!

När jag var barn

Mina allra första år

 

Det var en tid när allt var nytt och allt att ta in

Nuet så klart. Det är ju det man lever i, särskilt som barn. Så och för mig. Men vad hade hänt innan jag föddes. Klart man inte tänkte på sånt. Inte då. Men det kom efter hand. Och så är det ju för alla barn och för dagens ungdom också, så klart.

Nyfikenheten om vad som hade hänt innan jag föddes kom väl som jag minns det efter att den politiska och historiska nyfikenhet växte fram.

Skolans historieundervisning handlade inte om hur vanligt folk hade det. Det handlade bara om våra kungars namn, regeringstid, krig och andra stordåd. Årtal var viktiga. Men vanligt folks och i synnerhet kvinnornas historiska bidrag försummades.

Det började förändras så smått under sextiotalet och kvinnor gjorde ett slags revolt De krävde sin plats i samhället och historien. De hade ju kommit ut på arbetsmarknaden och tjänade sin egen lön. De var inte längre hemmafruar beroende av vad mannen tjänade.

För att detta genombrott, att kunna arbeta utanför hemmet, krävdes att man byggde ut dagisverksamheten.

Själv gick jag ju aldrig i någon dagis. Det var ju före min tid. Dagisverksamheten var ju en socialdemokratisk idé som kom senare.

Mamma löste problemet med att vara hemma och ta hand om oss barn och ändå tjäna pengar genom att bli telefonförsäljare för Bonniers bokklubb. Hon skaffade sig en trogen skara köpare genom att aldrig försöka pracka på kunder något de inte ville ha.

”Daghem åt alla” blev en röst som gav klang och ledde fram till ett politiskt beslut som faktiskt realiserades. Men det fanns en baksida som jag redan på 60-talet insåg. När två i familjen ska försörja sig och sina barn kan ju lönerna sänkas. Och så så blev det. Långsamt, bit för bit, så att få lade märke till det. Få arbetare kan ensamma försörja fru och flera barn idag, men det var regel förr, trots att barnaskaran kunde vara stor.

 

Löna sig att jobba

Jo tack

 

visst vill man ju det

Då ska lönerna upp, liksom pensionerna! Pension är ju en uppskjuten lön. Ska det löna sig att jobba så är det ju en skälig lön för det arbete man gör på jobbet som gäller. Och en skälig pension. Eller hur?

Upp med lönerna, alltså!

Att det ska löna sig att jobba är en sak som Moderaterna ofta återkommer till. Men deras modell är inte att stärka facket så att det kan pressa upp lönerna. Aldrig nämner de att lönerna måste upp! När man hör dem snacka löner handlar det istället om att sänka dem för de som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det ska ge fler jobb, säger de.

Jo, jo! Men då kan ju företagen avskeda de som kostar mest lönemässigt. I vart fall inom yrken där låg kompetens krävs.

Glöm aldrig allianspåhittet med FAS 3! Läs mer på sök FAS 3 hos Skvitt.

Vad har M för lösning på att ”det ska löna sig att jobba”? Jo för M betyder fler jobb att man ska sänka skatten!

Ett vettigt krav är ju att man måste få upp lönerna!

En sak som få vet om är att den så kallade arbetsgivaravgiften faktiskt inte är en avgift på arbetsgivarnas konto; det är faktiskt istället en del av våra löner, en uppskjuten lön som ska bekosta pensioner och social trygghet. Den administreras av företagen, som betalar in den till statskassan. Men det är lönearbetarnas egna pengar!

Länk

Arbetsgivaravgiften skjuter Moderaterna ständigt in sig på och vill reducera! Varje gång den sänks får arbetare en lönesänkning! Företagen får en vinst! Har du fatta det?

”Det ska löna sig att arbeta!” Javisst! Men det lär det inte göra med moderaternas politik!

Här gäller det att se igenom dimridåerna!

M står på företagens sida och det betyder i grund och botten att de vill att lönekostnaden för företagen blir så låg som möjligt för att ge företagen större vinst och större utrymme att verka på i samhället. Företagen ska helt enkelt kunna ta över rollen från det offentliga, alltså från stat, landsting och kommun. Allt som kan privatiseras ska också privatiseras. Det ska genomföras med lägre skatter. Politiken sälgs ut med löfte om lägre skatt för dig som jobbar!

Förrädiskt! Lätt att gå på! Men just så ser deras politik ut!

Och där kommer deras ”löna sig att jobba”-policy in => sänk skatten!

Så funkar propagandan när en sunkig politik ska säljas in bland folkflertalet när politiken går ut på att gynna en försvinnande liten minoritet i samhället, företagarna, kapitalisterna, borgarklassen!

Då måste man ljuga och hålla sin agenda hemlig, dold bakom dimridåer, lögner och propaganda. Eljest når man inte upp till riksdagsspärren. För sanningen är ju att det är så få som vinner på M:s totala helhetspolitik att det inte räcker att kvala in i riksdagen. Det är de politiskt omedvetna som M måste övertyga. Och det gör de med att inte säga vad de faktiskt vill med sin politik och påståendet att ”det måste löna sig att arbeta!”

Man måste tänka lite längre än näsan räcker!

Personligen tjänade jag en hel del på Alliansens alla jobbskatteavdrag. Ännu mera tjänade jag på ROT-avdraget när jag renoverade min lägenhet. Ska jag då inte vara glad och tacksam för deras politik?

Självklart inte!

I slutänden kostar det mig mer än det smakar. All den vård och omsorg som jag kan komma att behöva som pensionär försämras. Det finns inte pengar till äldreboende. Det finns inte pengar till hemsjukvård. Och med privatiseringen av apoteken steg priserna med 50% på läkemedel, plus att när apoteken sätter priserna finns det inte längre prisuppgifter i FASS så att man kan jämföra likvärdiga läkemedel! Lägg därtill att apoteken försvinner i glesbygd, men ligger nästan grannar i storstäderna!

Listan kan göras lång när det gäller försämringar för vanligt folk i kölvattnet efter Alliansens politik. Inte minst ska väl nämnas statens underskott efter åtta års vanstyre!

Man måste ta en helhetsbild

Ska man bedöma högerpolitiken så måste man se till helheten! Man kan inte bara se på detaljerna. Man kan inte stirra sig blind på en och annan vinst för sin egen del!

Jag kan inte gilla högerpolitik bara för att jag råkade tjäna ett antal tusenlappar på Alliansens politik. I slutänden är jag ändå en förlorare och vänner jag har som är mindre lyckligt lottade är ännu större förlorare! Och det är dem jag bryr mig om i första hand.

 

Ska Sverige ta emot kreti och pleti?

Humanism, ja!

 

men att ta emot en arbetarfientlig djävel är väl inte humanism!

Nåja, när Hanif Bali kom till Sverige visste vi ju inte vad det skulle bli av honom.

”Hanif Bali kom till Sverige år 1991, fyra år gammal i samband med Kuwaitkriget. Innan Bali kom till Sverige slussades han illegalt genom Jordanien och kom senare till en anläggning för asylsökande i Mörby, Danderyds kommun.

Under 90-talet bodde Bali hos olika familjer, bland annat i Angered i Göteborg. Inledningsvis var planen att Balis vistelse i Sverige enbart skulle vara temporär, något som inte blev fallet. Under större delen av sina tonår växte Bali upp hos en familj bosatt i Upplands-Väsby”. / Wikipedia

Nu vet vi bättre. Så fick jag bestämma så skulle han åka ut direkt med fötterna före, eller med röven! Det spelar ingen roll, men ut skulle han ifall om jag fick bestämma. Sånt pack ska Sverige befria sig från!

”Någon la upp en vetenskapsartikel om att de flesta nordeuropéer, till skillnad från större delen av jordens befolkning, inte är laktosintoleranta.
I den amerikanska trollfabriken blev mjölken plötsligt en symbol för den vita rasens överlägsenhet.

Ett gäng nazister tog det vidare när de trollade en konstinstallation mot Trump genom att, just det, dricka mjölk. Det ledde till skriverier i media som i sin tur ledde till ännu mer trollande från fulhögern, allt beskrivet i detalj i den här Wired-artikeln.
Och det är därför det blev uppståndelse när Bali i somras twittrade ut en bild på sig själv där han dricker mjölk.” / 30 dagar på twitter. story.aftonbladet.se

En moderat, inte långt från nazismen!

Länk som ovan: ” ‘ Gick Hanif Bali över den bruna gränsen i Almedalen?’, var rubriken på vänstersajten Aktuellt fokus. ‘Thihi, som brev på posten’, twittrade Bali till svar.”

”För varje tweet riksdagsman Hanif Bali författat det senaste året har cirka 1000 moderater gått över till Centerpartiet. Fler kanske, hundratusentals anständiga borgare har ju hittat ett nytt hem hos Annie Lööf.” / Fredrik Virtanen

Jag vet inte ifall Hanif Bali på sin kammare reciterar Mein Kampf och höjer högerarmen, samt skriker Sieg heil. Men en sak vet jag, han är högt uppburen av det moderata riksdagspartiet. Och det är ju inte så konstigt.

”Min strategi är att bli så hatad som möjligt så långt vänsterut som möjligt, säger Hanif Bali.” Du har lyckats! Lämna Sveriges arbetande folk i fred och dra hem till Iran igen! Kanske det är ett helvete där, men det är just där du hör hemma! Eller som man säger: ”Stick och brinn!”

Sen måste jag ju också säga att jag tycker att alla djävlar som tjänar penningen borde gå samma väg, alltså inte minst politikerna i Alliansen.

 

Sveriges vilda västern

Nu historia

 

och skildrat av Göteborgs stad

En intressant läsning i Vårt Göteborg.

Men med tanke på alla gängkrig i stans förorter kan man väl med fog påstå att vilda västern lever kvar än i dag. Och bränslet är detsamma, fattigdom!

Och en sak som sällan hamnar i rampljuset är ju överklassens så kallade manschettbrott. Polisens förmåga och intresse att utreda sådant har ju mycket övrigt att önska.

Tvättäkta

Tydligare

än såhär kan inte högerpolitik vara

Fattiga lägger procentuellt mer av inkomsten på mat än rika, så det är ju inte så konstigt att M vill låta vanligt folk skatta ännu mera just på maten. Men annars är de emot skatt. Särskilt om den huvudsakligen skulle drabba de mest penningstinna i samhället. Det räckte med förslaget om en skattehöjning på 0,25% på investeringssparkontot för att borgerligheten skulle gå i taket. Det är ju mest de som har sådant sparande. Snacka om att vara sniken!

När M dessutom aviserar att de vill spara in på arbetsmarknadspolitiken och sänka bidragen så lär ju inte det minska arbetslöshet och fattigdom. Och som sagt, de som drabbas ska enligt M betala ännu högre andel av inkomsten för maten!

Rika ska gynnas på vanligt folks bekostnad!

Detta är tvättäkta arbetarfientlig högerpolitik!

Svårt att skilja på höger och vänster?

Ett fungerande samhälle

 

kräver att alla bidrar efter sin förmåga

I vart fall ifall man vill ha ett samhälle som inte lider allvarliga men av onödigt stora samhällsklyftor. Men tyvärr är det just så vårt samhälle ser ut. Å ena sidan ett fåtal miljardärer (som blir allt fler) och ganska många miljonärer (som blir ännu fler*). Å andra sidan allt fler som inte klarar vardagen. Det gäller inte minst pensionärer, men i än högre grad de som olyckligtvis tvingas leva på socialbidrag med en månadsinkomst på mindre än 5000 kronor. Då är dock hyran betald av soc.

I ett kyligt samhällssystem där empati har ringa utrymme bland maktens styrande elit tycks man tycka att socialbidragstagare har sig sig själva att skylla. Och pensionärerna har ju redan gjort sitt så dem har ”vi” ingen nytta av längre.

Klassklyftor, jo det kan man verkligen tala om

En del vet inte hur de ska få vardagen att gå ihop och andra vet inte var de ska stoppa alla sina pengar. Är det då för mycket begärt att de som har några hundratusen eller miljoner sparat betalar lite skatt på dessa pengar? Nej, det tycker inte Vänsterpartiet och har fått med sig S på att beskatta dem. Men mycket begär man inte av de besuttna. Totalt räknar man med att få in ca 700 miljoner på den skatten. Det är inte mer än att ett antal av de allra rikaste var och en skulle kunna hosta upp hela den summan utan att det skulle bekomma dem det minsta!

Skillnaden mellan höger och vänster

Det måste finnas många löntagare, vanligt folk, som inte har förstått skillnaden mellan högerpolitik och vänsterpolitik, eftersom de partier som företräder de rikaste i samhället får fler röster än de förtjänar. Fler röstar ju på dem än som vinner på deras politik. Och var det endast de som vinner på högerpolitiken som röstade på C, L, Kd, M och SD skulle inget av dessa partier klara 4%-spärren!

Alliansen visade ju vad högerpolitik går ut på

Under åtta år drev de igenom sin politik. Bland det allra första de drev igenom var att ta bort avdragsrätten för A-kassa och fackavgift. Sen införde de skattesubvention på renovering av villa/bostadsrätt och hushållsnära tjänster, de så kallade ROT- och RUT-avdragen. Det är ju bara arbetare som är med i fack och A-kassa, så där ströp de åt. Men det är bara de mer välsituerade i samhället som har egenägda bostäder och kan dra nytta av ROT-avdraget. RUT-avdraget kräver förvisso inte eget ägande av bostaden, men vilken lågavlönad har råd att nyttja RUT-avdraget: betala för städningen hemma, läxhjälp till baren osv?

Åtta år av samhällsterrorism

Över 140 miljarder sänktes statens skatteintäkter med under Alliansens regeringsår. 140 miljarder försvann och försvinner alltjämt årligen ur statskassan! Det är pengar som skulle kunnat gå till välfärden. Och vi ser resultatet i dag. Växande vårdköer. Skandaler inom förlossningsvården. Skolkonkurser på grund av privatiseringen. Vinster i välfärden. Ständiga tågförseningar. Oacceptabel kö i den underbemannade polisväxeln. Växande kriminalitet i allt fler så kallade utsatta områden.

Sänkt skatt är i sanning förödande för varje samhälle. Men det har också stor betydelse hur skatten tas ut. Och som det sker idag är det de som tjänar minst som skattar mest. Bilden nedan kommer från Ekonomihandboken och det är inte någon längre eller tröttande läsning, det lovar jag. Så klicka här och läs!

---

Läs   nedan

Regeringens skattesänkningar gynnar de som tjänar mest

Sänkta skatter har gett mindre till välfärd

Alliansens skattesänkningar har ökat orättvisorna i stan

”Låt fackavgiften bli avdragsgill”

Höjd kapitalskatt i budgeten efter V-krav

Alliansen sågar skattehöjningen: ”Precis så dumt som det låter”

Martin Klepke: Vad Alliansen inte vill prata högt om

Riv upp pensions­uppgörelsen

Märklig reaktion

En självklar nödvändighet

En massa länkar till Skvitts pensionsinlägg ser du här.

---

* Om någon händelsevis råkar tro att jag är en missnöjd fattig kverulant kan jag avslöja att jag är en av dessa lite rikare personerna, men jag är även en pensionär med ringa inkomst, halverad sedan jag jobbade. Och det stör mig. Hade jag inte planerat och sparat i alla år hade jag haft det ekonomiskt bekymmersamt. Ska det vara så efter ett helt långt arbetsliv?

Nej, jag gnyr inte av avundsamhet, ska ni veta! Jag gnyr för att vårt samhälle är så in i helskotta orättvist, odemokratiskt och omoraliskt. Och det drabbar så förbaskat många människor som har strävat ett helt liv och sen knappt kan försörja sig.

Pensionssystemet måste ändas i grunden så man kan leva på sin pension! Det kunde man förr! Nu är det värre – för det har blivit sämre, allt medan Sverige har blivit rikare! Inbetalade pensionspengar försnillas på olika sätt. Till exempel ”lånade” Göran Persson pengar ur pensionsfonderna utan att betala tillbaka och var gång arbetsgivaravgiften sänks så stjäl man från våra löner det som ska avsättas till pension (men det är det få som förstår och så så är det meningen också). Därtill kommer PPM som hanteras av privata lycksökare som tullar på våra fondisättningar.

Det behövs ett helt nytt pensionssystem!

 

 

1800-talets kamp för överlevnad

Tufft var det

 

för de allra flesta, skildrat av vår mest läste författare

Och såg du inte filmatiseringen

sent i går kväll kan du fortfarande se filmen på svt play fram till torsdag 21 sep. Jag såg den när den sändes och kan nu avslöja att den bygger enbart på den första boken i serien om staden Stockholm och dess innevånare. Och som sig brukar vara så är boken bättre, enligt min mening, men filmen är ändå mycket sevärd. Jag tipsade ju om den i går.

Per Anders Fogelström var en lysande författare som presenterades i K-special igår på TV. Och i filmen ”Mina drömmars stad” och i böckerna i stadsserien skriver han om oss vanliga löneslavar som när tiderna var hårda hade ett klassmedvetande som vore sunt att fortfarande ha.

Men allt färre tycks inse värdet av det och förstår inte ens att de tillhör samhällets ryggrad och dess av borgarklassen utnyttjade.

Tänk så mycket bättre det vore med lite gemenskap!

 

En självklar nödvändighet

För att flertalet ska stödja

 

det som bara gangnar fåtalet krävs lögner i glättad förpackning

Det är en självklarhet! En absolut överlevnadsstrategi! Och just så har alltid högerpartier gjort. För vore de ärliga och talade sanning om vad de verkligen vill uppnå hade de inte fått stort stöd.

Nu gick Alliansens fyra partiledare ut med hur de ska lösa problemet med lågutbildade ungdomar och nyanlända som inte lyckats ta sig in på arbetsmarknaden ifall de vinner nästa val.

Lösningen: sänk lönen! ”Lönen för ett inträdesjobb kommer att uppgå till 70 procent av rådande ingångslön i branschen, upp till ett tak på 21 000 kronor i månaden. I snitt handlar det om en lön på cirka 15000 kronor i månaden.” / AFTONBLADET

Högerpartier har alltid haft som politik att värna om företags största möjliga vinst och lägre lönekostnad är ju detsamma som högre vinst i företagen. Arbetarintressen bryr Alliansens partier sig inte om. Det är inte något som de driver, tvärt om. Men tyvärr faller en stor del av arbetarna för retoriken, vilket ju är skälet att till att de alls kan bilda regering.

Det nu presenterade förslaget tycker säkert många låter bra, för ”det är väl bättre med låg lön än ingen alls”. Och det är precis det vi ska fås att tycka.

I själva verket skulle dessa högerpartier helst se att vi arbetade helt utan lön. Det bevisade de ju senast de satt i regering. Då uppfann de FAS 3. ”I år betalar Arbetsförmedlingen runt 60 miljoner kronor till företag och organisationer i Göteborg för att de tar emot gratis arbetskraft. Företagen tar emot arbetslösa som befinner sig i jobb- och utvecklingsgarantins Fas 3. Detta har skapat företag vars affärsidé är att tjäna pengar på arbetslösa.” / Sveriges Radio Läs också om FAS 3 på Wikipedia.

Den som idag har ett okvalificerat jobb har skäl att vara orolig för Alliansens återkomst. Risken att ersättas av ungdomar och nyanlända med lön på bara 70% är hög, för företag betalar ju hellre 70% än 100% i lön. Det är inte konstigare än att många passar på att handla till extrapris.

Världens enklaste spådom

Om Alliansen vinner valet och sänker lönerna kommer ändå många att bli kvar i arbetslöshet. Då kommer Alliansen att åter igen föra fram att ”det ska löna sig att arbeta” och som ett brev på posten sänker de bidragen för dessa personer. Sanna mina ord.

Vidare föreslår Allianansens partiledare att arbetsgivaravgiften slopas i tre år. Och 30% av arbetstiden, som man inte får lön för, ska kunna användas till att lära sig arbetet. Alliansledarna tror att anställningsformen kommer kunna ge mellan 25 000–40 000 nya jobb inom framför allt servicesektorn, enligt vad AFTONBLADET skriver (länk som ovan).

Meningen är alltså att förse företagen med gratis lärlingar. Och arbetarkollektivets uppskjutna lön ska tas i beslag under tre år. Jag talar om det som kallas arbetsgivaravgift och som få vet är en del av våra löner som avsätts till välfärd och pension, men betalas in av företagen till staten. Men dessa pengar skall alltså gå rakt ner i förtagarnas egna fickor!

Talet om 25 000–40 000 nya jobb ska vi definitivt ta med en rejäl nypa salt. Det lärde vi oss förra gången dessa oärliga partier regerade. Då räknade de konstant fel och lär göra det nu också. Betänker man dessutom att ”70%-antarna” slår ut många ”100%-are”, precis som FAS 3 slog ut många med riktig anställning. Därtill kommer att företag aldrig anställer fler än de behöver. Alltså lär få nya jobb skapas med deras lönesänkarpolitik

 

 

 

Allt färre vårdplatser i Sverige

Allt fler

 

sjuka än det finns sängar till

Situationen blir bara allt värre. ”Det har lett till överbeläggningar som i sin tur har lett till dödsfall. Det har lett till överbelastade akutmottagningar, till en kaotisk situation och en dålig arbetsmiljö för personalen.

– Det har lett till att många har lämnat sjukvården och att det är svårt att rekrytera. Det finns många svåra konsekvenser av denna nedskärning, säger Mikael Eriksson.

Enligt överläkaren Mikael Eriksson har länderna i OECD i snitt 4,9 vårdplatser per 1 000 invånare, medan Sverige bara har 2,7.” / Sveriges radio

”Leta säng eller lägga in patienten på fel avdelning. Så ser vardagen ut för många läkare på sjukhuskliniker som lever med platsbrist. Varannan vårdplats har försvunnit under de senaste femton åren. Sverige hamnar numera på sista plats i en internationell jämförelse över antal vårdplatser per invånare.” / Läkartidningen

Man kan ju tycka att Sverige är ett rikt land, särskilt jämfört med ett land som har varit utsatt för embargo och handelshinder i över ett halvsekel och därför borde ha fler läkare per invånare än till exempel det jag syftar på; Kuba.

Men så här ser fakta ut i Kuba: ”Antalet läkare har ökat från 3 000 före revolutionen till 70 000 (2007). Av dessa tjänstgör ca 25 000 utomlands, fördelade på 73 olika länder. En läkare per 168 inv. (2003) Sverige: En läkare per 348 inv. (2003) Latinamerika: En läkare på 625 inv. (2002)”

Efter revolutionen i Kuba stärktes arbetarklassens makt väsentligt i landet. I Sverige har borgarklassen under samma tid stärkt sin makt. Allra mest de senare decennierna. Och det är under de senare decennierna som vår sjukvård och välfärd gått kräftgång. Kan det finnas ett samband, tro?

Vad jag läste om sjukvården

Effektivisering in absurdum

 

Kläm åt de åtklämda

Men

 

lämna utnyttjarna ifred!

Ungefär så kan högern sammanfattas. Speciellt Moderaterna.

Ingvar Persson skriver om moderaternas syn på saken. De ”är bekymrade över att det växer fram ett skuggsamhälle av papperslösa i Sverige. Partiet har till och med haft en arbetsgrupp som funderat över hur det ska kunna undvikas … Människor utan giltiga papper hamnar i ett slags rättslöshet”. Men rättslösheten bekymrar inte moderater, så klart. Att oseriösa företagare tjänar storkovan på att utnyttja papperslösa bryr man sig inte om det minsta.

Och konstigt är ju inte det. Moderaterna är ju företagarnas och kapitalisternas parti. Man får gå långt ut på vänsterkanten för att hitta ett parti som verkligen bryr sig om vanligt folk, arbetarna, arbetarklassen.

M:s lösning: det behövs fler poliser och fler förvar, 10 år för ny asylansökan och sätta folk i fängelse om de vistas här olagligt. Men det innebär ju bara att dessa personer aldrig någonsin vågar anmäla de företagare som utnyttjar dem som totalt rättslösa slavar, som tvingas jobba för enbart mat och sängplats på lagret utan duschmöjligheter och ibland med livsfarliga arbetsuppgifter som facket annars kunde få nys om och sätta tvärstopp för!

M:s lösning innebär också att dessa personer måste finna sig i att vara i klorna på samvetslösa företagare i 10 år istället för i 4 år enligt nuvarande regler. Tjo flöjt så glada dessa företagare blir, applåderar förslaget och skrattar hela vägen till banken medan de tackar M för att partiet står så helhjärtat på deras sida!

Ingvar Persson avslutar AFTONBLADETs ledare med följande ord: ”En reglerad invandring förutsätter att avvisningssystemet fungerar. Då kan regler behöva ändras och till exempel polisens resurser förstärkas.
Men det kräver också kontroller och straff mot företag och personer som exploaterar människors utsatthet.

På den punkten visar moderaterna ännu en gång upp en blind fläck.”

Måste man ha många partier

Är det så

 

att många partier säkerställer demokrati?

Det här är en filosofisk fråga, kan det tyckas. Men vad är egentligen ”demokrati”? Vad betyder det ordet och vad innebär det?

Går vi till ordets egentliga betydelse så finner vi att det är ett grekiskt sammansatt ord som kan delas in i två ord, nämligen ”demos” (= folk) och ”kratia” (= välde).

”Demokrati” är alltså detsamma som ”folkvälde” och inget annat. Det har såldes inget att göra med om det finns olika partier som företräder olika intressen. Folkväldet kan ju komma till uttryck även på annat sätt. Man kan såldes tänka sig att det bara finns ett enda parti, eller inte ens något alls, men där folkets intressen tillgodoses på bästa tänkbara sätt genom någon form av styrelse.

Sen kommer en annan fråga

Om olika delar av folket har motsatta och oförenliga intressen, hur funkar det då?

Faktum är ju att i varje klassamhälle (vårt nuvarande samhälle är ju ett sådant) finns det ju just sådana motsatta och oförenliga intressen som strider om inflytandet. Vi har ju, som ni vet, två olika klasser i vårt samhälle; borgarklassen och arbetarklassen. Och de har helt motsatta intressen. Dessa kan aldrig jämkas samman. Den ene skor sig på den andres arbete. Båda kan aldrig göra den bästa vinsten i en sådan deal.

Vi har en borgarklass som äger alla produktionsmedel och alla media som förser oss med nyheterna. Det är makt!

De flesta av oss har ett arbete att gå till vilket vi är glada för. Men vi är anställda av företag som ägs av borgarklassens kapitalister, eller hur?

Vi skapar värden med vårt arbete som vi får lön för, vilken företagsägarna helst skulle vilja slippa att betala ut om så vore möjligt. Men ingen går ju till jobbet för ingenting och därför får vi lön. Hur stor den är förhandlas det hela tiden om och det är ju en del av den klasskamp som hela tiden råder.

Men vem har bestämt?

Det är kärnfrågan! Vem har bestämt att ett fåtal ska äga företag? Kan vi inte äga allt gemensamt? Då behöver vi ju inte träta om vad vår insats på jobbet är värd! Och vinsten av våra insatser tillfaller oss själva istället för att falla ned i fickorna på borgarklassen.

Men nu är det som det är!

Och inget förändras, för vi har ju ett system som kallas ”demokrati”. Och det fungerar för att vi har ett antal partier att rösta på. Och det systemet tror vi på, men är det verkligen ett folkvälde? Fundera på det!

En liten klick (borgarklassen) styr över oss andra (arbetarklassen) som är i majoritet. Är det folkvälde? Är det demokrati?

Kan vi inte ha ett samhälleligt styrsystem där borgarklassen saknar inflytande? Där vi som producerar samhällets samlade värden också bestämmer över hur de ska användas för vårt eget bästa? Fundera på det!

 

De tar våra jobb, fast de jobbar inte!

Gick det ihop?

 

Det handlar givetvis om när nationalister orerar

Och just så har de orerat nästan hur länge som helst. Främlingsfientligheten kan åtminstone i dokument spåras tillbaka till 1500-talet i Sverige. Då gällde det ett litet antal invandrande romer och den allmänna inställningen till dem har bestått, givetvis till men både för dem och för det svenska samhället, även om lyckligtvis en hel del har hänt sedan 70-talet.

Utan rasism och intolerans, utan särbehandling och hat, får man en snabb integration. Alla måste hjälpas åt, inte minst med hjärtat. Då smörjer man det svenska samhällsmaskineriet.

Det intressanta

Retoriken  från de främlingsfientliga har varit densamma i alla tider. Förr som nu! Andrev Walden tar några exempel i sin kolumn i AFTONBADET hämtat från flyktingkrisens år 1943. Det var då många danska flyktingar flydde till Sverige för att undvika deportering till de tyska koncentrationslägrens gaskamrar.

”Rika judar får resa gratis på våra järnvägar – När får fattiga svenskar samma förmån?”

”Staden ockrar på fattiga svenskar, hjälper judar – Danska flyktingar får 15 rum till byrå – svensk familj i kyffe”.

”Flyktingimporten stoppar handbollen! – Mässhallen nu bostad för judar”.

”Danskt judeslödder – Lösdrivare och rånare får bo och äta på lyxrestaurangerna”.

Koncentrationsläger, slavarbete, massmord, zyklon B, ”vi visste ingenting!” Pyttsan! Det gjorde vi visst, trots den censur som Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning med flera utsattes för. Det är bara det att de som var emot flyktingmottagandet förnekar att de visste. Och på samma sätt blundar nationalister för vad dagens flyktingar flyr från. Och etablissemanget sätter aldrig fingret på orsaken; vilka som stödjer krigshetsarna, vilka som tjänar pengar på krigen och vilka som försörjer terroristerna.

Förvånansvärt nog var det Anders Borg som uttalade sig i just den frågan: Swedish Minister to the US: ”You Make War, We Get the Refugees!”. 40 sekunder in i youtube-videon kan du höra det med egna öron.

Idag heter det: 

”Asylsökande får bostad – När får hemlösa svenskar samma förmån?” ”Invandrarslödder våldtar och rånar”. Osv. Och så vill de ju inte arbeta, som bekant. De vill bara leva på bidrag och inte nog med det, de tar ju våra jobb också. Och så undergräver de svenskheten, den svenska kulturen, och smygislamiserar Sverige.

Men som sagt: utan rasism och intolerans, utan särbehandling och hat, får man en snabb integration. Alla måste hjälpas åt, inte minst med hjärtat. Då smörjer man det svenska samhällsmaskineriet.

Faktum är att utan våra invandrare klarar vi oss inte. De städar, de är vårdbiträden, de fixar våra pizzor, kebaber, falafel och kinamat, de är vaktmästare på skolor och sjukhus och de kör taxi, de snickrar och bygger bilar och säg vad de inte gör! De flesta tar de jobb vi själva inte vill ha och andra utför det som vi själva faktiskt inte kan, tänk på när du sitter på kinakrogen eller beställer hem en pizza!

Även kvalificerade jobb sköter de, så som till exempel som läkare och ingenjörer. Även forskare har ofta utländsk bakgrund och man kan lugnt säga att utan invandring stannar Sverige! Det är inte en fråga om bakgrund, det handlar om integrering! Detta vet självklart nationalisternas ideologer, men de tar inte hänsyn till det. De tar inte hänsyn till Sveriges bästa! Så motsägelsefulla är de så kallade Sverigevännerna, allt ifrån de öppet nazistiska till Sverigedemokraterna! Och det är kanske det mest svårsmälta och obegripliga med deras politik!

Men det går att förstå

Nationalism är borgarklassens ideologi och i sin renaste form är den fascistisk och fascismen är alltså borgerlig, som Herbert Tingsten konstaterade. Länken leder bland annat till detta som jag citerar: ”Fascismen är borgerlig: den har överallt kommit till makten så gott som uteslutande med stöd av av de borgerligt, antisocialt inriktade folkgrupperna, den har i sina grunddrag bevarat den borgerliga produktionsordningen, den privata äganderätten till produktionsmedlen, den i princip fria konkurrensen och den avvisar tanken på ekonomisk utjämning. Ett vagt antikapitalistiskt, ‘socialistiskt’ drag finns visserligen i nationalsocialismen och den italienska fascismens tidigare propaganda, men i rörelsens praktiska politik och ideologi har detta drag ringa betydelse.”

Där har du alltså kärnan i Sverigedemokraternas ideologi!

Det är arbetarklassens splittring som är invandrarfientlighetens, men även borgarklassens mål och metod. Härska genom att söndra, divide et impera. Och det går alltid att sko sig på arbetarklassen oavsett hur landet i sig mår. 

Det motsägelsefulla går att förstå, men då krävs klassanalys. En marxistisk sådan. Men marxismens klassdefinition kan aldrig accepteras av borgarklassen för den är sprängstoff direkt riktat mot borgarklassens hjärta!

Just nu

Man slåss inte med svärdet när det inte är nödvändigt! Och just nu behöver inte borgarklassen varken fascismen, främlingsfientligheten eller rasismen och det är bara den allra yttersta högern som håller den vid liv. Därför tar huvudparten av borgerlighetens politiska etablissemang avstånd från Åkesson och hans värld.Men tiderna kan förändras. Arbetarklassen kan vakna till politisk medvetenhet, vilket jag dock betvivlar ska ske inom överskådlig tid. Men om så sker, då har borgarklassen sin fascism redan skräddarsydd och klar.

---

 Bonuslänkar:

Fascismen och kriget mot socialismen

Om detta må ni berätta

Hur Hitler kom till makten

Minoritetsföreträdare måste ljuga

Hur annars

 

ska de få majoritetens stöd?

För det vet vi ju: högerpolitik gynnar de besuttna och de som får stå för notan är den resterande delen av befolkningen. Och denna resterande del av befolkningen är ju arbetarklassen. Alltså de som lever på en lön istället för att leva på en arbetsfri inkomst i form av kapital såsom borgarklassen gör; på aktier och på sina företag och de som de har anställt i dem, eller på annat sätt som inte kan räknas som skapande arbete.

Tyvärr är klassmedvetandet bland arbetarklassen i dalande. Jag misstänker att till exempel vissa unga affärsbiträden inte ser sig som arbetare. De ser sig bara som butiksanställda som ju inte står med en spade i handen. Och då är man inte en ”arbetare”. Och så är det säkert också bland andra unga inom andra yrkeskategorier där man inte jobbar på sätt som är lortiga.

Man ska ha en skitig jobbaroverall för att vara en arbetare, tycks nog vissa tro. Och just det spelade Moderaterna på när de utgav sig för att vara ett arbetarparti. Även Sverigedemokraterna har försökt sig på samma sak. Båda har misslyckats.

I kväll visar SVT2 Nya Moderaterna. Hur de blev ”Sveriges arbetarparti”. Något de aldrig kan bli och aldrig blev. För så blåögd är inte arbetarklassen även om en del yngre inte ser sig som en del av arbetarklassen, om de saknar ideologisk skolning, något som facken har lagt ned.

Frågan

Varför klär sig dessa arbetarfientliga vargar i fårakläder? Jo, för att locka till sig fåren så de blir starka nog att kunna regera och driva igenom sin arbetarfientliga politik som bara gynnar de rikaste.

De som gynnas av deras högerpolitik är ju ett fåtal och deras stöd räcker inte till, så då måste ju lögnerna till, eller hur? Är det inte ganska självklart?

 

Söndagsfilmen

Helt otrolig

 

är manöverförmågan hos de ryska 

Jämför man världens övriga stridsplan framstår de som rena tegelstenarna i luften.

Och varför denna skillnad?

Under första världskriget kämpade stridspiloterna ofta genom att jaga varandra man mot man i halsbrytande manövrer i luften för att försöka skjuta ned varandra. Under det andra världskriget förekom dessa så kallade dogfights fortfarande, men i mindre utsträckning.

När kriget var slut hade jetplanen utvecklats och fokus låg på fart och utvecklandet av robot- och andra avancerade system i flygplanen. Men dogfightens tid ansågs vara förbi. Dock icke i Sovjetunionen. Där vidareutvecklade man planens manöverförmåga till det rent otroliga. Det kan du ju själv konstatera i videon nedan.

”RUSSIAN PILOTS ARE CRAZY”

Nej, de är inte galna. De har bara verktyget som gör det ”omöjliga” möjligt.

Det har nu gått många år sedan Sovjetunionen föll. Och strax innan började Sovjet öppna upp för en viss insyn. Då fick väst komma in och kika lite på de ryska planen. Sveriges television var där tillsammans med en svensk militärattaché. Han skulle uttala sig om de ryska stridsplanen och han tycktes inte veta vad han borde veta. Synd att jag inte kan hitta det programmet på nätet.

Vår svenske ”expert” kunde konstatera att det plan han kikade på var väldigt vackert, men samtidigt menade han att det var som om de ryska konstruktörerna/formgivarna helt hade glömt sina färdigheter när det kom till de bakre regionerna på planet. Och så kan det ju tyckas, eller hur.

Men det var alltså just rumpan på planet som gjorde det ”omöjliga” möjligt! Men det hade vår svenske ”expert”, militärattachén, inte en susning om!

När man idag utmålar den ryska militär- och försvarspolitiken som ett hot mot oss så grundar man kanske det på samma sorts okunskap, eller så sprider man medvetet en falsk propagandabild. Jag vill nog helst luta åt det sista. Varför?

Då var det lätt att förstå

Det är ju inget nytt. Man spred falsk propaganda mot Sovjetunionen eftersom det var ett politiskt system som förhindrade kapitalister att sko sig på folkflertalet. Och ett sådant system hatar borgarklassen eftersom den lever på att utnyttja arbetarklassen. Och tänk, ve och fasa, om detta samhällssystem skulle sprida sig till västvärlden! Vad skulle då borgarklassen leva av? Det fick bara inte hända.

Alla medel var tillåtna för att störta sovjetsystemet. Alla medel utom krig eftersom kärnvapnen hade utvecklats. Precis efter andra världskriget hade Sovjetunionen en berättigad oro för att USA skulle bomba Sovjet med kärnvapen, så man såg till att skyndsamt skaffa egna. Vad hade man att välja på?

Men kärnvapen är ju vapen som kan förstöra hela vår civilisation. Så man började förhandla för att få bort de strategiska vapen. ”Den 18 juni 1979 undertecknade USA:s president Jimmy Carter och Leonid Brezjnev ett fördrag om nedrustning. … USA:s president Ronald Reagan sade upp SALT II-avtalet den 26 maj 1986 och överskred senare samma år gränserna för antalet missiler som angavs i avtalet.” / Wikipedia

En annan verklighetsskildring

Medan Sovjetunionen lade stora resurser på att stödja tredje världen och bland annat finansierade den stora Assuandammen i Egypten, så sysslade USA med neokolonialism och berikade så på länderna i bland annat Afrika, vars korrupta regimer hölls under armarna av USA. Med hjälp av denna utsugning hade USA råd att kapprusta Sovjetunionen till ruinens brant samtidigt som bland annat svenska media visade upp livsmedelsbutiker i Moskva med tomt gapande hyllor och människor i kö för att köpa det lilla som fanns, dock utan att med ett ord beröra den verkliga orsaken bakom varubristen.

Men idag

Idag behöver inte borgarklassen oroa sig för kommunismen (*)och arbetarklassens maktövertagande. Idag vill borgarklassen i väst bara åt den ryska marknaden. Planeten är ju begränsad, men kapitalisterna i väst vill ha kontrollen över hela världen, den är ju i alla fall så liten.

Och därför fortsätter man i väst att sprida lögner om Ryssland på samma sätt som man gjorde mot Sovjetunionen.

Men också ett annat skäl

Det är väl knappast någon nyhet att rustningsindustrin är en stark politisk faktor. Ingen tror väl att den inte vill tjäna ännu mer pengar. Och då krävs hotbilder, både verkliga och uppdiktade, och konflikter i världen. Därför ser världen ut som den gör. Det är kapitalismen som driver fram det! Glöm aldrig det!

Men det är ju söndag

Så låt oss roa oss med lite triviala ting så vi (ni, alltså, jag är ju pensionär) inte grubblar för mycket resten av dagen utan utvilade kan gå till jobbet i morgon.

Vad sägs om lite vetenskap om oss själva? ”Fynd av mänskliga kvarlevor i en nordafrikansk grotta flyttar människans historia hela 100000 år tillbaka i tiden och ifrågasätter Östafrika som ‘mänsklighetens vagga’.” / Illustrerad vetenskap

Duger inte det så varför inte kika på katter som beter sig som folk? Eller den som blev en riktig höjdare på nätet och som du säkert redan har sett. Den kan ju ses igen, så klart. Alltså när ingenting kan störa en popcornälskare.

Och sen en helt annan sak

Ni vet, när en dator fått en tid på halsen så tenderar den att bli slö. Men jag använder regelbundet ett makalöst program.

Jag har använt gratisversionen av det i ganska många år nu helt utan problem. Och bäst nytta har jag av funktionerna i fliken längst till höger (2). När datorn känns slö är det dags för Glary att fixa till det. Du kan ladda ned det här.

---

(*) Per definition rådde aldrig kommunism i Sovjetunionen och har aldrig hittills heller funnits i något annat land heller. Det förstår var och en som vet vad kommunismen egentligen står för.

 

 

 

Skvitt ser tillbaka

Mycket har hänt 

 

under min levnad, vilket har lärt mig en del

När jag var barn gjorde jag enkla flygplan utav papper. Jag målade på hakkors. Var jag hade sett dem någonstans minns jag inte längre, men jag tyckte att hakkors var snygga. Det kan jag faktiskt tycka än i dag. Och det var väl det som var meningen med dem när nazisterna tog fram symbolen ur historiens djup. För det var sannerligen inte de som uppfann symbolen.

När mina föräldrar såg vad jag hade målat på planen förbjöd de mig att använda sådana symboler. Jag fattade inte varför. Jag fick bara förklarat för mig att det inte var bra symboler. Inte förrän jag blev äldre gick det bit för bit upp för mig vad symbolen stod för. Som barn är man historielös.

Att vara historielös gör en till ett lätt offer för onda krafter!

I småskolans läroböcker var det på min tid vanligare med tecknade bilder än med fotografier. När vi läste om världen och dess folk i småskolan illustrerades bland annat kineser och negrer, ja så hette det då, med teckningar som bara kan beskrivas som rena nidbilder. Idag hade det säkert väckts åtal för hets mot folkgrupp. Men det var andra tider då.

Kineserna såg ut som gula smileys med koniska stråhattar, ögon som visarna på klockan tio i två och tänderna stod ut i ett sällan skådat överbett. I Afrika sprang de svarta omkring bland hyddor och i bastkjolar och med ett hundben i hårkrullet.

Vi européer var ju överlägsna alla andra, det var en oemotsagd verklighet, och vi måste därför styra över dessa underutvecklade människoraser, för trots att Sverige inte var en kolonialmakt, men vi hade varit det en kort tid, så tillhörde vi ändå herrefolket. Nazismens rasbiologi satt kvar i skolans väggar, liksom vår syn på samer, vilka vid denna tid fortfarande utsattes för rasstudier, skallmätningar och andra kränkningar, samt skulle assimileras genom att förbjudas att tala sitt modersmål i de internatskolor de tvingades gå i.

För oss barn verkade Kina och Afrika lika avlägsna som månen. Sen dess har ju världen krymt. Att resa utomlands och till de mest avlägsna delarna av jorden är idag inget märkvärdigt, men när jag var barn var det stort bara att resa till Medelhavet. Och det var en revolution när man kunde se på TV en reporter stå i New York och tala direktsänt! Sändningen skedde via satelliten Telstar 1962.

Visst hade skolan sina brister, men vi hade aldrig hört talas om lärarbrist. Lärare ansågs välavlönade tjänstemän och vi barn liksom våra arbetarklassföräldrar såg upp till läraren som en auktoritet. Ingen skulle komma på tanken att hota eller misshandla läraren. Men det var andra tider då.

Det fanns självklart inga datorer, TV hade inte ens kommit till Sverige, inga videoapparater och och till en början, i småskolan, fanns inte ens en overheadprojektor. Ovanför svarta tavlan satt en massa kartor och läraren hade en lång stav med krok som han kunde få tag i den ögla varmed han kunde rulla ned kartan, likt en rullgardin. En av de kartorna jag minns var en karta över Palestina. Visserligen hade den imperialistiska staten Israel redan utropats, men någon ny och aktuell karta som visade de verkliga förhållandena hade kanske skolan inte haft råd att köpa in. De var ju knappast billiga, dessa stora kartor. Och kanske det inte spelade någon roll, för denna karta användes bara i kristendomsundervisningen. Det kallades så eftersom det var kristendomen som gällde. Senare blev det ju utökat till religionskunskap, men ändå med tonvikten på kristendom. Islam, buddism, judendom och hinduism var mest en parentes och i klassen fanns ingen som trodde på sånt. Men det var andra tider då.

På den här tiden det var ingen som skodde sig på att vi barn gick i skolan. Och det var inga skolor som gick i konkurs. Alla barn fick samma undervisning och man gick i den skola som låg närmast. Något skolval existerade inte. Det var lika för alla och man fick betyg efter vad man kunde.

Den relativa betygsskalan kom senare och ledde till att man måste konkurrera om betygen och man förlorade på att hjälpa varandra! Man skulle ju placeras efter en normalfördelningskurva i förhållande till de andra i klassen, så att bara vissa procent av oss skulle få sämsta eller bästa betyg och resten fördelas däremellan.

Individuell konkurrens

Det är borgarklassens filosofi. Vassa armbågar. Envar sig själv närmast. Sko sig bäst man kan. DET är den ideologi som borgarlassen lever efter och fick igenom med den relativa betygsskalan. Klasskampen är ständigt pågående, men arbetarklassen är sällan vaksam nog att genomskåda det. Och medan den själv hela tiden bedriver en aggressiv klasspolitik säger den att klasskampen är död! Allt för att få arbetarklassen att tro att klassmotsättningar inte existerar!

Den medvetna arbetarklassen, däremot, drivs av sammanhållning och gemenskap, inte av egocentrisk inbördes konkurrens. Det är arbetarklassens filosofi och ideologi, som gagnar varje arbetare och också hela samhället. Men medvetenheten är tyvärr sällan stark nog att stå emot borgarklassen och därför kunde den relativa betygsskalan drivas igenom under en intet ont anande socialdemokratisk regering!

Och värre skulle det bli!

Det var en skola för alla, tills …

Politikerna införde skolpeng, men då hade jag redan slutat skolan. Det var 1992 och var en del av den så kallade ”Friskolereformen”, införd av Carl Bildts regering. En peng som följer eleven under skoltiden och tillfaller den som är huvudman för skolan, vilket ju kan vara en privat aktör. Det var ju för att kunna privatisera skolorna som pengen behövdes, för att några få skulle kunna sko sig på vårt utbildningsbehov.

Skolpengen innebär att skolorna måste konkurrera med varandra om eleverna och lägga pengar på dyr reklam och annonsering, pengar som bättre kunde utnyttjas till undervisningen. Och i konkurrensen gäller det också att dela ut glädjebetyg för att skolorna ska verka attraktiva. Följden, ja den relativa betygskalan var inte bra, men skolpengen och de privata skolorna är en katastrof för eleverna, inte minst för att en del av det ekonomiska utrymmet inte går till eleverna och undervisningen utan hamnar i fickorna på de som driver dessa privata skolor.

Vitsen med privata skolor sades vara att införa elevens ”valfrihet”, en valfrihet som möjliggjorde för privata skolor att förklara barn med särskilt kostsamma behov ovälkomna i skolan. Fallet med Conrad, som TV 4 redogjorde för i Kalla Fakta och vars skolgång omöjliggjordes för att han inte ansågs lönsam, är inte unikt.

När jag var barn var skolan rättvis och hade bara ett enda mål; att vi barn skulle lära oss så mycket som vi kunde behöva i vår framtid som nyttiga medborgare i vårt Sverige. Vi skulle skolas till fungerande kuggar och lydiga undersåtar och nyttiga hjul i den industri som drivs av borgarklassens företag. Vi fick lära oss det som borgarklassen ansåg vara viktigt, men inget av det som hörde arbetarklassen till, dess stolta historia av klasskamp och inget om klassamhälle och klassintressen.

När jag var barn såg samhället till att skolan fick de resurser den och borgarklassen behövde, utan att någon skulle sko sig på vår skolgång. Men det var ju andra tider då.

Ja, det var andra tider då. Nu ska vi vara profitabla redan medan vi skolas till borgarklassens nyttiga mjölkkor!

Vad händer i Venezuela?

Demonstrationer

 

mot regeringens politik skildras i våra media

Men hur sann är medias skildring av det som sker? Det kan vara värt att se vad andra än mainstreammedia skriver. Då blir bilden annorlunda.

”Förra hösten var oppositionens demonstrationer åter stora och högern hade vunnit majoritet i parlamentet. Men efter att regeringen visat att varubristen i landet är orsakad av oppositionen har deras demonstrationer inte varit så stora som de själva och medier i väst säger. Men de har blivit våldsamma, vilket går hem i medierna.” Det säger José Cheo Sánchez, flykting från Venezuelas gamla odemokratisk regim . Han var i sin ungdom politisk aktiv mot Venezuelas högerregeringar. Nu är han ”engagerad i kampen för demokrati, folkmakt och socialism i Venezuela där han har familj, vänner och kamrater som han har tät kontakt med.”, skriver tidningen Proletären som har intervjuat honom.

I våra media höjs opositionen till skyarna som de sanna demokraterna med massorna på sin sida. De regeringsvänliga demonstrationerna nämns inte alls eller framställs som obetydliga. Sveriges Radios korrespondent i Latinamerika Lotten Collin, till exempel, rapporterar på ett sätt som mest liknar en partsinlaga till stöd för miljardärerna i Venezuelas opposition och deras uppbackare i USA, menar Proletären. Och jag är böjd att hålla med och lägger gärna till att det även gäller alla stora mediadrakar. Och konstigt är det inte. Allt som hotar storfinansen måste besudlas. Lögner är en nödvändighet för det fåtal som berikar sig på flertalet. Sanning är deras värsta fiende! Det ser vi hela tiden exempel på!

Tidningen ställer följande fråga till José Cheo Sánchez: ”Europeiska medier rapporterar mycket om brist på matvaror som en orsak till missnöjet i Venezuela.”

Och han svarar: ”Situationen är svår för ett land som måste importera nästan all mat och en regering som varken äger eller kontrollerar varuproduktionen eller distributionen. Jämför med Sverige. Här har vi samma problem. Sverige importerar mycket av den mat som behövs. Vad skulle hända om kapitalisterna beslutade att sabotera importen, produktionen och distributionen av mat?

Det är vad som händer i Venezuela. Regeringen har hittat varulager med undangömda matprodukter. Därför blir det köer och missnöje. Mat till rabatterade priser säljs i statliga affärer, men den räcker inte.”

Historien upprepar sig!

Precis samma metoder använde sig Chiles borgarklass av när de inledde kampen mot Alliendes socialistiska regering som ledde fram till att Augusto Pinochet grep makten i en militärkupp den 11 september 1973 och införde en hård diktatur, hyllad av borgarklassen i landet och ihärdigt stödd av USA. Opositionen fängslades, torterades och mördades. En av dem som lyckades fly var min vän tills han avled i cancer. Men innan dess fick jag information som inte alltid gick att läsa i våra media!

Nu försöker borgarklassen i Venezuela upprepa det som skedde i Chile. Krisen är framkallad av borgarklassen som vill slå vakt om sina privilegier att sko sig på vanligt folk. Genom att obstruera matleveranser och andra nödvändiga varor vill de skapa ett folkligt missnöje. De mindre politiskt medvetna ur arbetarklassen dras med och när det inte räcker betalar man kriminella och fattiga människor som kan behöva varje tänkbar venezuelansk bolivar (valutan) för att gå ut på gatorna och protestera. Just så gjorde borgarklassen i Chile. Och nu kopierar de samma metoder på nytt.

För borgarklassen är en borgerlig och fascistisk militärdiktatur rena drömmen! En socialistisk demokrati är däremot för dem ett skräckvälde, för tänk om folket får bestämma!

Våra media är borgarklassens megafoner. Därför får vi en propagandistisk vrångbild av verkligheten så snart klass står mot klass!

Läs artikeln!

Så vill högern ta makten i Venezuela

Sveriges ambassad om Venezuela

Wikipedia om Venezuela

Wikipedia om Venzuelas historia

”Många här vill ha mer revolution”

 

 

Gôtt mos i politiken

M backar

 

men bekräftar också SD

Ju mindre dessa partier blir dess bättre för landet. Tyvärr backar dock inte SD, som ju fått ganska stort arbetarstöd. Det visar hur politiskt omogen stora delar av arbetarklassen faktiskt är.

Men det är ändå gôtt mos i politiken, för man kan ju inte annat att glädjas åt att M går kräftgång och med sin flört med SD brekräftar att SD är ett borgerligt arbetarfientligt parti precis som M, trots att de har försökt att framställa sig som ett parti för arbetarintressen. Ja, alltså som även M gjorde ett tag. Dock misslyckades båda partierna med bluffen och det är ju gôtt mos!

Att högern försöker lura arbetarklassen är ju inget nytt. Hitlers parti gjorde på samma sätt och förespeglade arbetarparti i partinamnet: ”Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei (info)), förkortat NSDAP, var ett nazistiskt politiskt parti i Tyskland mellan 1919 och 1945. Partiet var tidigare känt som Tyska arbetarpartiet (tyska: Deutsche Arbeiterpartei, akronym DAP) innan namnet ändrades 1920.” / Wikipedia

Känner du för att läsa Jonna Simas ledare ska duklicka här. Men jag tycker det är gôtt mos bara du läser pratbubblan i min bild.

Bilden nedan är från en Youtube-film. Allt den handlar om (moderat politik genom åren) ser du i bilden nedan, så du behöver inte se filmen.

Är du en vanlig knegare och lägger din röst på M, SD eller något annat borgerligt parti – då vet du inte ditt bästa!

---

 Lästips

Kommentarena i mitt tididigare inlägg.

Skamlön

Christine Marttila

 

arbetar som undersköterska för en skamlön

250 000 undersköterskor är lågavlönade inom vård, skola och omsorg, men de har kommit i skymundan i debatten om löner inom vården. Det har mest handlat om sjukskötersornas löner.

Christine tjänar 20 950 kronor efter ett helt decennium i yrket efter utbildningen. Och så låga löner gör att det blir allt svårare att rekrytera undersköterskor. Något måste alltså ske! Läs mer på EXPRESSEN.

En dag ska Christine gå i pension och har inte pensionssystemet ändrats till dess kommer hon inte ens upp i halva den inkomst hon har nu. Det är värt för henne att planera inför redan. Jag hoppas hon gör det, men framför allt hoppas jag att både lönen förbättras och att man ser över hela pensionssystemet så att pensionärer kan leva och få ut något vettigt av sitt pensionärsliv.

---

 om pension, av Skvitt

Det gynnar oss inte

Tände eld på sig – varför

PRO och storsvindlarna

Pensionssystemet-en-vinstmaskin (Inte för pensionären)

Lägre pension

50.000 kr / mån i pension

”Skvitt, du har ju skrivit om pension”

LO larmar om usla pensioner (Tiger totalt det gör däremot PRO)

Vad ska pensionärerna göra med alla sina pengar?

Bevisat – vi har råd med högre pensioner

Pensionsnytt

Skvitt synar pension, Pensionsmyndigheten, mm

Pension en skållhet överraskning

Fattigpension­ärer ökar kraftigt

Den skandalösa pensionen

S och pensionerna

Pensionärer bjuds på hamburgare + fler korta påsknyheter

Pensionärerna

PRO erbjuder

Sverige: äldre svälter

PRO-ordförande har ordet

AB skriver, men PRO:s tidning tiger

Svält förnöjd!

Ännu inget svar

Tala är silver …

Fler äldre, färre äldreboenden

Pensionssystemet

Allt fler fattiga

SvD vs PRO pensionären

 mer om pension, av andra

https://www.facebook.com/groups/pispension/

Skurkbolagen ska inte ta din pension

Sveriges äldre rasar mot pensionssystemet

Maria Crofts: ”Riskerar att minska förtroendet för hela pensionssystemet”

Regeringen redo överge premiepensionen

Nästan var femte svensk pensionär (18,2 procent), lever nu under gränsen för risk för fattigdom.

Debatt: Pensionssystemet är diskriminerande

Dagens pensionssystem uselt för LO-arbetare

Höj pensionerna och gör om pensionssystemet

 

En av de största

Fidel Castro

 

har idag gått ur tiden

Han störtade en diktator som stöddes av USA. Därmed drabbades han av USA:s vrede och tvingades i famnen på Sovjetunionen. Det var ju inte precis hans avsikt, men USA:s embargo framkallade just den situationen.

Tack vare ett entusiastiskt folk som helhjärtat stödde revolutionen och den nya regeringen, om man bortser från en klick ur borgarklassen som inte längre kunde sko sig på förslavade kubaner, kunde Fidel Castro leda landet mot jämställdhet och genomföra reformer som vi bara kan drömma om.

Det är ju klart att kontrarevolutonärer måste bekämpas på samma sätt som vi idag bekämpar terrorister. Skillnaden dem emellan är hårfin. Men just därför har Castro kallats diktator. En märklig diktator som kunde gå runt bland människorna utan alla de säkerhetsåtgärder som våra politiker måste leva med.

Rekommenderad blogglänk

Bogarklassen media har under alla år drivit en oanständig propaganda mot Castros Kuba. Det är ju inte så märkligt. Borgarklassen vill ju ha samhällsklimat där den kan, likt under Batista, sko sig på arbetarklassen. Och för borgarklassen är det skrämmande med för arbetarklassen goda exempel och inspiratörer, för klasskampen lever och kommer att leva så länge klassamhällen består. Tyvärr saknar dock arbetarklassen idag den medvetenhet som en gång fanns. Det är bara borgarklassen som kan skryta med en klassmedvetenhet, men låtsas ändå som att den inte existerar, att den är död. Gissa varför!

Det finns alternativ till borgaklassens kapitalism. Det är bara att bygga lite gemenskap.

Klicka gärna på Svensk-Kubanska Föreningen och läs mera.

Lite skillnad

På behandling

 

ifall du är sjuk, funktionshindrad, arbetslös eller företagare

I det sistnämnda fallet ställer samhället upp och det kostar. Men tillhör du de svaga i samhället är det tvärt om. Visst finns det en kostnad, men samhället gör allt för dra ner på den service du i så fall kan behöva.

OK, jag begriper filosofin bakom det hela. Smörjer kommuner och stat de som vill berika sig på andras insatser så skapas också både värden och arbetstillfällen. Det är för att vi har ett kapitalistiskt samhällssystem.

Men hej! Vänta lite! Hur funkar det?

Jo, en del har ett kapital att satsa, hur de nu fick det! Och sen anställer de folk som skapar värden genom sitt arbete. Värden som är större än vad som motsvaras av lönen. Och när alla omkostnader, material, lokalkostnad, logistik osv är avräknade så återstår ändå något och det tillfaller den som hade kapitalet att satsa. Men inte en endaste kotte mer än nödändigt får arbete, för det är ju den maximala vinsten som gäller.

(Kolla in inlägget där bilden publcerade!)

Det var väl inget nytt?

Förhoppningsvis inte! Men det är detta som kommun och stat satsar pengar på. Ja, alltså att de förtagare som vill bli ännu rikare ska hållas under armarna så att de kan expandera och skapa fler arbetstillfällen så att kommunerna får in mer skatter från de som arbetar i företagen så att företagen kan få än mer stöd av stat och kommun. Fast de har ju redan fått en massa kapital på det mervärde som de anställda redan har skapat mot lön som de beskattas på som går till företagen så att de kan expandera! Och nöjda blir de aldrig!

(Kolla in inlägget där bilden publcerade!)

Ja, men så funkar det ju!

Ja, men eftersom det är så det funkar så satsas det ju inte på de människor som företagen inte tycker sig ha användning för av olika skäl, att de inte är tillräckligt produktiva. Skattepengarna kan ju istället gå till att ”utveckla näringslivet”! Så är den allt tydligare trenden i dagens samhälle. Och resultatet är att allt fler slås ut, medan ett fåtal blir osunt överrika.

Kan det funka på ett annat sätt?

Tja, numera har vi ju bara borgerliga partier oavsett vad de själva kallar sig. Det framgår ju tydligt när det så kallade rödgrönas representanter i Göteborg, Ann-Sofie Hermansson (S,) och Ulf Kamne (MP), samt Daniel Bernmar (V) gemensamt skrev en debattartikel. För några decennier sedan hade en sådan artikel aldrig låtit sig skrivas av någon vänster om Liberlerna, alltså som då kallde sig Folkpartiet.

Men jag upprepar frågan, kan det göras annorlunda? Kan värden vi trots allt måste skapa, skapas utan våra kapitalister som ger oss jobb och lön? Man måste tänka till för att kunna svara på den frågan. Och det är två saker man måste tänka till kring. Den ena är vad kapitalisten/företagaren tillför och den andra är vad de anställda tillför.

Kapitalisten/företagaren tillför kapitalet. De anställda tillför produktion av varor och tjänster. De skapar värden i form av tjänster och produkter (varor blir dessa produkter nämligen bara så länge de är till salu!).

Jag upprepar frågan ännu en gång: kan det göras annorlunda? Svaret har du här. Och organiserar vi vår samhälle på ett sådant sätt så skapar vi ett lyckligare samhälle utan missär och stora inkomstklyftor där inga behöver svälta och inga är så rika att de har har makt över både stater och världekonomi och som ingen demokrati rår över.

(Kolla in inlägget där bilden publcerade!)

Om vi alltså reser oss upp mot kapitalisterna, bogarklassen, och investerar de värden vi faktiskt helt själva skapar kan vi få den makt som vi förtjänar, få verkliga demokrati istället för den diktatur som borgarklassen med sin propaganda påstår vara demokrati. Vi kan skapa det solidariska samhälle som vi egentligen vill ha, men som borgarklassen i sin själviska avsaknad av empati skyr som elden. Vi kan ta hand om de svaga istället för att skänka vårt skapade värde till dem som förslavar oss och som stjäl ifrån oss. Vi kan ge de som inte förmår att arbeta ett drägligt liv istället för att låta ett fåtal vältra sig i obeskvlig lyx.

Kan det vara en tanke att fundera kring?

Kastrera borgarklassens barn

Inte min uppfattning

 

men skolledningen tycks inte tycka det är så allvarligt

Det är ju bara en liten lek på skolan att sparka sönder kulorna på varandra, om jag tillåts överdriva lite grann. Men det är ingen överdrift att pennalism är en del av kulturen på skolor för överklassens barn. Det kallas kamratuppfostran och utförs av äldre elever mot yngre och ses mellan fingrarna från skolledningens sida. Antagligen för att eleverna ska skolas i att inte känna medkänsla och att främja egot i syfte att göra dem till hårdhudade, råbarkade företagsledare.

Borgarklassen förnekar sig aldrig och om en och annan råkar kastreras är ju en risk man får ta. 

Kan man inte ta den här leken lite längre och låta arbetarklassens barn kastrera borgarklasens, så blir vi kanske av med samhällets tärande klass en gång för alla?

(Psst! Ta mig inte på orden!)

”Ambulans fick med blåljus föra en elev från första ring i gymnasiet till sjukhus i lördags.

Pojken hade slagits i pungen av andra elever och fått så pass allvarliga skador att man fick larma SOS.

– Det har funnits en lek på skolan där pojkarna slår varandra i skrevet. Den ska ha gått ut på att när du går i korridoren eller var som helst så försöker någon annan helt enkelt slå dig i skrevet, säger Johan Norvell, rektor på Sigtunaskolan humanistiska läroverket.”

Det är en ”lek” som kallas ”trams”!: ”… några killar i årskurs ett tramsade med det här … // Ibland dyker det upp tramsiga pojklekar” Jo, jo!

”De svenska internatskolorna har i många år varit i blåsväder och kritiserats för långtgående och djupt rotad pennalism.

För två år sedan dömdes två elever för vållande till kroppsskada efter att ha bränt en annan med strykjärn på Lundsberg och på Sigtuna var fem pojkar ställda inför rätta 2013 i ett uppmärksammat mål. De dömdes för att misshandlat en annan elev på skolan.

– Innan jag började på skolan hade jag skämtat med kompisar om att det skulle vara som i Ondskan… och det var ju ungefär så, sa 17-åringen i rätten.”

Citat från AFTONBLADET.

Trailer till filmen ”Ondskan”, en film om blivande högre chefer och företagare.

Samma i dag som förr

En del säger

 

att det inte längre finns några klasser

Jasså? Men varför finns det då klasskamp? Och på vems sida i denna klasskamp står egentligen regeringarna, om inte på den härskande klassens.

Exemplet är från Frankrike, men det är lika dant här.

Medan skutan sjunker

Kapten står på torra land

 

alltmedan besättningen slukas i avgrunden våta grav

Ja, så kan man ju uttrycka det för att fatta sig kort. Tre tusen riskerar att förlora jobben, men kapten Hjörne har sin förmögenhet ograverad. Det brukar vara så i vårt samhälle att när den vanlige löneslaven kastas ut i arbetslöshet flyter livet vidare utan större förändringar för företagens ägare. För Hjörnes del kan han ju i värsta fall, om så skulle vara nödvändigt, sälja en fastighet och leva på pengarna livet ut. Men så illa lär det inte sluta för hans del. GT: ”Bara för åren 2006-2013 tog han aktieutdelningar på drygt 70 miljoner kronor och löner på drygt 50 miljoner.” Det är pengar han knappast hunnit bränna redan, men kanske investerat i något lönsamt. Eller, vem vet, placerat i något skatteparadis.

”Huvudägaren Peter Hjörne, 63, köpte konst, lyxvillor i Marstrand – och bor i dag i en 50-miljonersvilla i Lorensbergs villastad i Göteborg. Samtidigt riskerar nu 3 000 personer att mista sina jobb i en eventuell miljardkonkurs.

Om aktieutdelningarna säger Hjörne: De större mediebolagen delade ut mer.// Peter Hjörne har genom åren plockat ut mångmiljonlöner och stora aktieutdelningar.

För 2012 delades det ut 48 miljoner kronor till ägarna – detta samtidigt som det påbörjades stora neddragningar i koncernen.

Expressen har kartlagt Peter Hjörne som även under de senaste tuffa åren har levt på en mycket hög standard.” Länk som ovan.

---

”Tidningsägarna berikar sig – arbetarna pressas” /  Fredrik Virtanen

Nej, de är inte neanderthalare

Varför de dog ut är en gåta

 

men det var inte för att de var så mycket primitivare än oss

Det har vetenskapen kommit fram till. Och när det än i dag finns personer som är hängivna nazister så har uppenbarligen homo sapiens en bit kvar att gå.

Betryggande är trots allt att nazisterna är ytterst få individer, ofta mycket misslyckade existenser. Mer oroande är däremot att de får allt tänkbart stöd från ordningsmakten när de har fräckheten att visa sig på gator och torg, såsom nu senast i Borlänge på första maj.

Att utmåla dem som idioter är att inte ta dem på allvar. Att de är få är ingen garanti att de inte kan växa sig starka. Vi ser det framför allt i Östeuropa och i Turkiet. Och historien har lärt oss att de kan ta makten, såsom i Italien, Tyskland, Spanien och Grekland på sin tid.

Att de får skända 1:a maj med polisens beskydd är en stor skam.

Det finns inget hinder att förbjuda nazistorganisationer. ”Regeringen för ett odemokratiskt struntprat och sätter krokben för sig själv. De friheter man hänvisar till ska aldrig någonsin avse kränkningar och hot mot andra människor. Hitler röstades fram i ett demokratiskt val, det ska ingen glömma, och nu är det faktiskt fara å färde, säger juristen Peter Nobel, …” / DN

Men fascismen är ju borgerlig. Och vi lever i ett borgerligt klassamhälle. Polisen är borgarklassens yttersta garant. Inte så konstigt att nazister får marschera på våra gator och hålla tal på våra torg. Fascismen är ett kapitalistiskt fenomen. Hitler kom till makten med det tyska kapitalets stöd och fascismens starkaste motståndare har alltid varit vänstern.

Så här såg det ut i Europa 2000 enligt AFTONBLADETs kartläggning. Det är inte bättre i dag.

”Antifascism är en politisk ideologi, organisation eller handling – eller snarare en aspekt av mer omfattande ideologier – som försöker bekämpa fascismen och nazismen.

Organiserat motstånd mot fascismen har funnits, och finns, i hela världen, och kampen började före och under andra världskriget med den underjordiska väpnade motståndsrörelsen i länder ockuperade av fascister och nazister. Motståndsrörelserna kallade sig folkfronter, där kommunister och anarkister ofta hade den mest aktiva och militanta rollen. Man utförde strategiska attentat och sabotageaktioner i små grupper mot fiendens militära ställningar och industriella mål.

Den ursprungliga termen användes på 1920-talet och betecknade det politiska motståndet mot Mussolinis regim; en rörelse som innefattade allt från katoliker till socialister.

Den första betydelsefulla antifascistiska rörelsen var den som under spanska inbördeskriget motsatte sig de spanska falangisterna, med Francisco Franco i ledningen. En av de ledande antifascisterna var anarkisten Buenaventura Durruti, som framgångsrikt försvarade Barcelona och Madrid mot fascisterna i sin Colomna Durruti, och Spaniens folk fick också hjälp av andra länders frivilliga antifascister i Internationella brigaderna.

I och med motståndet mot nationalsocialismen i Tyskland fick begreppet antifascism en bredare betydelse. 1932 bildades det ursprungliga AFA (tyska: ‘Antifascistische Aktion’) av Tysklands kommunistiska parti (KPD), i syfte att garantera partiets fysiska säkerhet gentemot NSDAP och dess paramilitära underorganisation SA. Efter det nazistiska maktövertagandet 1933 blev dock rörelsen tvungen gå under jorden.”  För att ta del av alla länkar, läs mera på Wikipedia.

Historien bakom förstamajfirandet är en blodig sak: ”Det politiska firandet av första maj började inte som kanske många av oss tror – med resliga, mustaschprydda farbröder basunerande ut fotfolkets rättigheter till massorna.

Nej, startskottet gick av första maj år 1886 i Chicago. Över 350 000 arbetare gick ut i generalstrejk och krävde åtta timmars arbetsdag i USA. Två dagar senare grep polisen brutalt in och sköt ihjäl sex obeväpnade strejkande och skadade ett otal andra.”

Låt aldrig nazister solka ned minnesdagen som tyvärr de flesta har glömt. Kampen för bättre villkor för alla löntagare, arbetarklassen, möter hela tiden motstånd från företagarna, borgarklassen. I den kampen väljer nazister och fascister borgarklassens sida samtidigt som de påstår sig stå på arbetarnas sida. Inget kan vara mer förrädiskt. Och tyvärr finns det arbetare som helt saknar politisk insikt och faller för lögner från nazister, fascister och Sverigedemokrater, även för lögnerna från mer etablerade borgerliga partier som C, M, L och Kd.

Läs också: 

Provokation mot folket

Nazister med kravallsköldar tågade genom Borlänge

Ulf Lundén: Socialismen gör oss till människor

”Även de mest hårdhudade politiska hjärtan blöder när nazister marscherar i ens hemnbygd”

Göran Greiders förstamajtal

Varje motaktion mot nazismen är viktig

Bara det jämlika samhället utplånar högerextremismen

”Borgerlighetens favoritfilosof Voltaire föraktade den ’okunniga pöbeln’ och demokratin. Lenin, däremot, ansåg att det var nödvändigt att folket, arbetarna, själva deltog i förvaltandet av samhället.” Läs mer.

 

 

 

 

Polisen stödjer nazisterna

Nazismen

 

är ju något som ska ligga på den mest illaluktande soptippen

Där hör den hemma!

Att alls kommentera nazismen borde vara otidsenligt eftersom en sådan sjuk ideologi borde ha spelat ut sin historiska roll. En värre ideologi lär väl förhoppningsvis aldrig mer uppstå på denna jord.

Ja, så hoppas vi ju!

Men!

Ändå tillåter polisen detta avskum att demonstrera på arbetarklassens egen heliga dag, första maj. Det visar ju var polisen har sina sympatier! 

 

Provokation mot folket

Första maj

 

det är folkets dag

Folket, majoriteten av det, är ju arbetande människor. Resten, en liten minoritet, är de som lever på vad folket skapar med sitt arbete. Mellan dessa grupper råder en intressekonflikt. Ju mindre arbetarna tjänar och ju mer de tvingas betala för varor och tjänster, dess mer tjänar de som lever av att sälja varor och tjänster så klart.

Arbetarnas dag är första maj. Och arbetarnas fiende är borgarklassen. Dess mest ultimata uttryck manifesteras i nazismen, varur Sverigedemokraterna har sina rötter.

Alla nazister har inte anslutit sig till SD. De mest politiskt och fanatiskt korkade inser inte att vägen framåt för deras politik går genom en förrädisk SD-politik och hoppas på att deras väg leder till en renässans för Adolf Hitlers arbetarfientliga politik där kapitalet har den totala maktens diktatur. Och nu ska de demonstrera på arbetarnas egen dag, första maj! Det har polisen givit dem tillstånd till.

Polisen, och dess historiska motsvarigheter, har alltid stått på de härskandes sida, över allt i världen och genom hela historiens gång. Att polisen därför tillåter nazister att provocera arbetarklassen på dess egen dag är fullkomligt begripligt och inte första gången. Men poliser tillhör ju också arbetarklassen och det gör det ju obegripligt att de inte vägrar göra drängtjänst åt deras egna klassfiender.

”Första maj är arbetarrörelsens internationella högtidsdag som firas sedan 1890 på initiativ av Andra internationalen, bland annat till påminnelse av Haymarketmassakern 1886.” / Wikipedia

I Chicago begicks en massaker på arbetare, den så kallade Haymarketmassakern. Då demonstrerade arbetare för åtta timmars arbetsdag på torget Haymarket. Över 200 poliser ingrep och försökte upplösa demonstrationen och sköt mot de demonstrerande arbetarna. Hur många arbetare som dog vet man inte exakt. En del arbetare dog senare på grund av skador som de åsamkades av poliser. Redan dagen innan hade två demonstrerande arbetare skjutits ihjäl av den av borgarklassen utkommenderade polisen.

I den efterföljande processen avrättades ett flertal demonstranter och senare avslöjades att justitiemord hade begåtts.

Haymarketmassakern ledde till att första maj blev arbetarrörelsens internationella högtidsdag.

August Spies, en av de avrättade, sa vid galgen: ”Vår tystnad från graven blir mäktigare än våra röster som ni dödar i dag”. De orden har besannats.

Det är till minne av händelsen vid Haymarket i Chicago som arbetarrörelsen runt om i världen firar 1 maj och högtidlighåller som arbetarnas dag.

Nu får arbetarklassens allra värsta fiender polisens tillstånd att demonstrera på första maj i Borlänge. Det är skandal och en grov provokation med allt stöd av polisen på samma sätt som de gav kapitalisterna för 130 år sedan!

Men det är ju inget konstig alls att det kan ske. Betala och du får leverans. Alla, nästan, låter sig köpas. De tar emot sin sold och låter sig köpas till att bli soldater i maktens hierarki!

Men i dag demonstrerar vi! Eller hur?

Kyrkklockorna ringer

Den tillåtna organiserade brottsligheten

Rullar bollen utför, nu igen?

 

 

 

Projekt 6-timmars arbetsdag

På försök

 

pågår ett projekt med 6 timmars arbetsdag

Det är på Svartedalens äldreboende. Men projektet har hela tiden ifrågasatts av högerpartierna, inklusive Sverigedemokraterna. Att folk ska slippa slita ut sig är ingen angelägen fråga för borgarklassen.

Birgitta Simonsson (M) säger: ”Detta är inte att använda skattepengar på ett vettigt sätt.”

Har vi inte råd?

Är det för att samhällets pengar inte räcker? Då ska hon ha vett på att tiga! Det är ju hennes parti och de övriga Allianspartierna som hela tiden sänker skatterna. Och det var dessa partier som tyckte att det var väl värt pengarna att införa skattesubventionerade tjänster som RUT- och ROT-avdragen. Men det är ju klart, då användes skattemedel på de besuttna, inte på vanlig sjukvårdspersonal. Det är skillnad! Och det är det som skiljer arbetarpolitik från borgarpolitik.

Visst har vi råd!

Om människor inte sliter ut sig kan de arbeta hela tiden fram till pension och de kommer att behöva mindre sjukvård. Så visst har vi råd. Det handlar bara om att borgarpartierna inte unnar vanligt folk ett anständigt liv.

Läs artikeln här.

 

 

 

Välfärdsterroristerna

Förbereder sig

 

för nya attacker

Tillhör du inte de privilegierade ska du inte betala till dem heller. Lägg alltså inte din röst på dem vid nästa val!

Förklarande bild

 

Skolan

Olika klasser

 

var vi ju indelade i

Det visste vi, så vi visste var vi hörde hemma. Varje klass hade sitt namn och så är det än i dag. Någon går i 4D, en annan i 7B och så vidare. Och några andra klasser fanns inte, och finns inte. Inte i skolans värld. Skolans värld är borgarklassens värld och i den finns inget klassamhälle. En annan syn på samhället kan ju hota hela borgarklassens existens!

Tänk om skolan lärde ut att borgarklassen lever på de värden som arbetarklassen skapar! Det skulle ju kunna fostra arbetarbarnen till samhällsomstörtande kommunister som vill ta makten från borgarklassen. Istället får barnen veta att de lever i en demokrati där alla kan påverka samhället genom att rösta vart fjärde år och där yttrandefriheten är grundlagsskyddad.

Om barnen istället fick veta att ett fåtal äger produktionsmedlen och därmed äger en stor rikedom som gör att de kan skaffa sig tidningar och TV-kanaler och genom dessa föra fram en borgerlig ideologi och en borgerlig syn på samhälle och världshändelser så hade barnen kanske undrat om inte det kan utgöra ett hot mot demokratin. Och om det inte också innebär att detta fåtal har stora möjligheter att påverka samhället och den politik som ska föras och till och med vad skolan ska förmedla. De kanske till och med skulle börja undra om inte det är så att regeringar är beroende av konjunkturer som de inte själva kan påverka.

Ja, barnen skulle till och med kunna fråga sig om det inte är diktatur när ett fåtal har makten över flertalet.

I skolan fick vi lära oss den svenska geografin. Vi började med vårt eget landskap och vilka orter som fanns där. Sen fick vi lära oss vilka företag som fanns på dessa orter och vad de tillverkade. Så vi fick alltså lära oss vilka som gav människorna ett arbete att försörja sig på. Men vi fick inte veta i vilken lyx företagens ägare levde i utan att själva behöva sätta sin fot i fabrikerna eller ställa sig vid maskinerna.

Det var mycket vi inte fick lära oss. Allt kan man ju inte lära sig. Skolan måste göra ett urval, men efter vilka premisser? Det fick vi inte lära oss. Annars kunde ju skolan ha varit så juste att den talade om för oss att det är borgarklassens urval av kunskaper vi förmedlades. Men den kunskapen skulle absolut inte på några villkors vis förmedlas. ”Skolan är objektiv!” var det som förespeglades oss. Och så är det än i dag.

Men hur objektivt var det?

Vi hade en lärobok i vilken det stod att marxismen är en livsåskådning (sic!). Det säger väl allt!
Nä, inte allt!
Marxismen beskrevs felaktigt, men det var inte det värsta. Marxismen togs upp under religioner! (Sic!!!).

Om inte vi medvetna elever hade poängterat dessa grava fel för övriga klassen hade våra mindre reflekterande och medvetna klasskamrater alltså gått resten av livet i dessa vanföreställningar.

Det jag undrar är om det var avsiktligt att vilseleda oss elever och om skolverket stod bakom det, eller om allt var ett misstag. Men jag tror att vilseledandet var högst avsiktligt.

När jag var ung

flockades vi politiska vänsteraktivister runt Rosenberg, en gammel man och lågutbildad. Minns jag rätt var han diversearbetare, kanske pensionerad när vi träffade honom.
Han kom ofta upp på vår lokal efter att vi hade haft demonstration. Ibland annars också.

Vi kunde sitta i timmar och lyssna på hans utläggningar om världshändelserna och hans analyser och hur han satte in händelserna i sina historiska perspektiv. Och hans klassanalyser var klockrena. Han var verkligen beläst! Men det han kunde hade han studerat på egen hand. Och jag är ganska övertygad om att jag har mött få i mitt liv med hans kunskapsbredd och intelligens, oavsett utbildningsnivå. Det är en erfarenhet jag har burit med mig sedan dess.

Det hade säkert varit bättre om han hade arbetat som historie- och samhällskunskapslärare än de vi hade. Inte för att de var dåliga lärare, men de lärde ju ut den borgerliga varianten som stod i läroplanen. Lite av verklighetsförfalskning och sned vinkling så klart, men det är ju deras jobb och inget de reflekterar över. Därför var det heller inte vår lärare, utan vi medvetna elever själva, som påpekade att det stod helt galet i boken som skulle lära oss att marxismen är en religion.

Många i min generation lever fortfarande i skolans föreställningsvärld

Det sas aldrig rent ut, men bilden av samhället vi förespeglades var att företagen ger oss hälsa och välstånd. De erbjuder oss arbeten så vi får lön och kan försörja oss. Och utan dessa företag skulle vi sjunka ned i armod och letargi och faktiskt svälta ihjäl, eller återgå till stenåldern. Det sas aldrig att vi tillhör arbetarklassen, men underförstått fick skolan oss att förstå att vi hela livet kommer att vara som små barn – och företagarna, som aldrig kallades kapitalister, de är som föräldrar för oss ur arbetarklassen, fast det kallades vi ju aldrig för.

Så fick vi alltså veta vår plats i samhället och så är det än i dag i borgarklassens skola.

I denna föreställningsvärld lever stora delar av min generation och även de yngre generationerna. Det är skolans förtjänst, de borgerliga mediernas förtjänst och hela borgarklassen förtjänst. En motkraft till detta var förr fackföreningarnas bildningsverksamhet, men den har upphört. Resultatet av detta är att vanliga arbetare i stor uträckning röstar på arbetarfientliga borgerliga partier och till och med fascisterna i SD!

---

Peter Tillberg

 

Har vi råd

Eller inte

 

Har vi råd med socialbidragstagarna

De kostar 10,5 miljarder i biståndspengar. Moderaterna tycker inte det. Rut- och Rot-bidragen har vi dock råd med. De kostar nästan det dubbla, 20 miljarder. Moderaterna tycker det. Men det var ju de som hittade på det. Och det är bara de välbeställda som har råd att nyttja Rot och Rut, alltså de som aldrig behöver sociala biståndspengar.

När hörde du någonsin en moderat knorra för att skatteflyktingarna kostar samhället 400 miljarder? Tänkte väl det. Det finns inte en enda socialbidragstagare som kan fly med sina pengar, de har ju inga. Men befaras fuska med bidragen och därför ska inte dessa ha någon integritet. Socialen ska kunna komma hem på oannonserade hembesök för att kontrollera att de inte har mer än fattigdomen att vältra sig i. Men de stora fuskarna är miljonärerna och miljardärerna som fuskar bort 400.000.000 kronor. Kanske dags för krafttag mot dem, men det har vi aldrig hört en moderat begära.

Läs Kim Fredrikssons artikel.

En stor skillnad mellan hur socialbidragstagare behandlas och hur en Rotbidragstagare behandlas kan jag ge upplysning om.

Behöver man socialbidrag måste man vända ut och in på hela den ekonomiska situationen, på sitt liv och hur det sociala nätverket ser ut. Sen ska det utredas och dras i möte på Socialförvaltningen för att avgöra om skälen är tillräckliga.

Gör man en renovering i sin bostad, förutsatt att man äger den, och anlitar en firma är det busenkelt. När räkningen kommer är avdraget redan gjort. Inget ifrågasättande, ingen myndighet, ingen kontroll. Men å andra sidan, ingen på samhällets avigsida äger sin bostad. Det är skillnaden.

Borgarklassen värnar om sina klassintressen. Arbetarklassen borde värna om sina!

6h-arbetsdag till förvaltningsdomstolen

Sextimmars arbetsdag

 

det är något som skrämmer borgarklassen

För tänk om det går igenom inom hela näringslivet. Då skulle det mesta av arbetslösheten försvinna. Kanske all arbetslöshet, till och med. Och i många branscher skulle det bli svårt att rekrytera. Företagen skull tvingas bjuda över varandra för att få tag i folk. Vi skulle få en ökad löneglidning. Det är ett fenomen som i de flesta branscher har avstannat sedan vi fick den arbetslöshet som Milton Friedman (hyllad av all världens högerkrafter) sa att samhället behöver för att må bäst, 7%.

Nu har ju historien visat att Milton Friedmans ekonomiska teorier inte står sig i verkligheten, men det är ju en annan sak. Dock har de varit bra för tillbakapressandet av arbetarklassen och till gagn för kapitalet. Det var ju det som var meningen. Sådant får man Nobels ekonomipris för.

Den 8 juni i år skrev jag om försöket i Göteborgs kommun, där man införde sextimmarsdag för 60 anställda på Svartedalens äldreboende. Det retade gallfeber bland borgarklassen.

”Bo Andersson, ledamot i kommunfullmäktige vågar inte sticka ut hakan totalt och säga att detta experiment måste avbrytas. Istället kräver han, som synes i bilden ovan, att få svar på vad som är ett lyckat experiment. Han hoppas på så sätt få igång en motattack mot reformen genom att ifrågasätta dess framgång.” / Skvitt

”Det är ett politiskt fulspel från vänstern att invagga hårt arbetande personal i tron att sextimmarsdagar kommer införas permanent – när det inte finns någon finansiering, skriver Bo Anderssen (FP).” / GP.

Nu vill Stig Löfving (se bilden nedan!) pröva Västra Hisingens beslut om försöket med sextimmarsdagen. Jag har lite svårt att se vad han egentligen är ute efter. Vill han verkligen sätta käppar i hjulen på något som skulle kunna ge arbetarklassen et starkt argument för ett införande av sextimmarsdag inom hela arbetslivet? Det är i så fall märkligt, med tanke på hans förflutna inom SPF Seniorerna, som ju har sina rötter i Sveriges Folkpensionärers Riksförbund, SFRF, vilket till stora delar bestod av kommunister och syndikalister när det bildades. Men det har kanske förborgerligats sedan dess. Eller är det Stig själv som har borgerliga sympatier. Svårt att säga, hans partifärg kan jag inte hitta.

Det är många som gärna ser att försöket inte får någon framgång. Det ska ju utvärderas. Men redan nu vet vi att alla är stormförtjusta och att det fungerar alldeles utmärkt.

Ett halvår efter start skriver GP: ”Den positiva bilden bekräftas av Bengt Lorentzon, följeforskare och konsult.

– Sköterskorna upplever att de har fått bättre arbetstider och mer tid för hyresgästerna. De känner sig själva gladare, piggare och mer avkopplade. Det gör i sin tur att undersköterskorna bedömer att hyresgästerna också blir gladare och piggare, säger han.”

Från moderat håll kommer så klart ilsken, men också riktigt korkad kritik: ”Det är fel att använda skattebetalarnas pengar på spektakulära projekt. Först driver de rödgröna linjen hårt med rätt till heltid för alla anställda i Göteborgs stad – och därefter vill man att personalen ska arbeta deltid, men få lön för heltid. Det motverkar målsättningen att uppnå jämställdhet, säger Birgitta Simonsson, moderat ledamot i kommunfullmäktige.” / Arbetet

Försökets mål är att ”få svar på frågan om kortare arbetstid påverkar personalens hälsa, om det skapar fler jobb eller ger några andra samhällsekonomiska vinster. Forskare kommer att följa försöket och ett annat äldreboende i samma stadsdel agerar kontrollboende i studien. Även de boende på Svartedalens äldreboende kommer att få svara på frågan hur de upplevt försöket.” / GP

Tänk om det ger samhällsekonomiska vinster! Huga! Vad ska då kapitalisterna säga, de som vill att alla ska slåss om de få jobb som finns och vara tacksamma för den lön de får?

”ett större grepp kring arbetstidsförkortningsfrågan. Då gäller det hela samhället och att staten tar ett ansvar”

---

 

Läs också inlägget från 5 juli om sextimmars arbetsdag.