Public service – SVT


En gång i tiden

 

i TV:s barndom i Sverige

Jag har varit med om hela utvecklingen. Från när TV kom till de svenska hemmen. Det fanns bara en kanal och alla program var i svartvitt. På onsdagar låg sändningarna nere. Meningen var att familjemedlemmarna skulle umgås med varandra och inte sitta och glo på TV hela kvällen. Och en vanlig fråga varje dag var ”Såg du på TV i går …”.

Man köpte sig TV-kanna med expanderkork och flätat ytterhölje med handtag. Det var en termos för kaffe. En standardsak som måste finnas i varje välordnat hem.

I programutbudet skulle finnas, då som nu, nyheter och underhållning, men också folkbildande program. Det sista ansågs allra viktigast. Och TV hade ett enormt genomslag.

Sen kom en kanal till. Också den statlig, så klart. Och så kom OS -68 i Mexico. Då  hade Sveriges television just lanserat färgsändningar och alla radiohandlare hade färg-tv-apparater påslagna i sina skyltfönster med direktsändning över satellitlänk. Folk flockades vid dessa fönster för att följa sändningarna i färg. De flesta hade ju inte råd med en sådan dyr investering som en färg-tv innebar. Men just därför slog möjligheten till avbetalning igenom på bred front detta år och folk konkade på sina otympliga kartonger som innehöll årets absoluta statuspryl.

Det gick några år och staten tonade ned att TV skulle vara folkbildande, men fortfarande satsades det ändå en hel del på den typen av program. Att man var på väg bort från den idén märktes dock tydligt på ett program som hette ”Fråga Lund”. För den som inte minns detta program kan jag ju berätta att det det vara lärda professorer från Lunds universitet som svarade på tittarnas frågor. Snart kom även en studiepublik in som fick ställa frågor. Då började programmet att förlora i kvalitet och man släppte fram både lustigheter och nonsensfrågor.

I slutet av programmets historia släppte man in politiker som fick ställa alla frågor den kvällen. Det blev programmets fullständiga bottensändning. Jag minns frågan från Kjell Olof Feldt. ”När jag tvättar strumpor försvinner det ofta en strumpa. Vart tar den vägen?” Kort sagt, ”Fråga Lund” hade förvandlats från att ha varit ett upplysande program med populärakademiska ambitioner till ett meningslöst underhållningsprogram utan värde och eftersom det fanns särskilda program som enbart hade ambitionen att underhålla så fanns det inget värde i att ha kvar programmet och det lades ned.

Det var i denna veva som TV3 dök upp och staten försökte stoppa sändningarna. I riksdagen skrek främst Moderaterna om yttrandefrihet, valfrihet och värdet av en fri television. Och så fick vi den första kanalen i TV som var kommersiell och saknade allt folkbildningsintresse och försåg TV-tittarna med nonsensunderhållning och amerikanska Hollywoodfilmer som propagerade för ”the amercan way of life”, samt USA:s heroiska insats i andra världskriget där man nästan kunde tro att Sovjetunionen aldrig hade deltagit. Givetvis kunde även Sveriges television visa precis samma förvrängda Hollywoodversioner av verkligheten. Därför var det bara de som mindes som insåg hjärntvätten.

Som tur var fick man samtidigt se fruktansvärda reportage och nyhetsinslag på USA:s obeskrivliga övergrepp på Vietnams folk, men till att börja med rapporterades om Vietnam-demonstranterna på ett synnerligen förvridet och falskt sätt och de kallades kommunister och Gud vet allt. Men vartefter verkligheten gick upp för merparten av folket så sansades tonen. Det gick ju inte längre att dölja sanningen. Det kan vi bland annat tacka Sköld Peter Matthis för.

Under tiden hade vi fått TV4 och sen kom den ena kanalen efter den andra. De som trodde att fler kanaler betydde mångfald fick snart se att det betydde enfald. Det var ju just det som borgerligheten med Moderaterna i spetsen ville ha. Människor skall inte upplysas. De skall indoktrineras med propaganda och eftersom propagandan hade utvecklats enormt sedan Goebbels dagar sågs den i den moderna förfinade tappningen inte som propaganda utan som underhållning. För trovärdighetens skull visades dock en del ”avslöjade” reportage, men enbart sådana som inte avslöjade den verkliga makten. Och så är det än i dag, men den typen av program blir allt mer sällsynta.

För att konkurrera med de kommersiella kanalerna har SVT kopierat det mesta från dessa och hur likformigt det har blivit märks tydligast i nyhetssändningarna. Man ser exakt samma sak i TV4 som i nyheterna i ”Gomorron Sverige” på TV1. Zappar man ser man samma nyhet samtidigt oavsett vilken kanal det är! Märkligt! De måste ju snacka ihop sig om när varje inslag ska visas! Varför då? Och har de ingen känsla för företagshemligheter? Jag menar att borde inte de olika kanalerna behålla för sig själva när och vilka inslag de ska ha?  Uppenbarligen inte!

Numera har SVT samma programutbud som de kommersiella kanalerna och det är bara nosens-underhållning som gäller. Så här ser TV-aftonen ut i kväll:

SVT fördumnings-TV

Det är inte mycket att hänga i julgranen, så att säga. Därför rekommenderar jag Comandante i kväll eller när du har tid, fram till 14 augusti. Sen är det försent. I morgon klockan 22:15 kan du på Kunskapskanalen se uppföljaren, ”Looking for Fidel”. ”Amerikansk dokumentär från 2004. I uppföljaren till Comandante möter regissören Oliver Stone återigen Kubas ledare Fidel Castro på Kuba. Stone fokuserar intervjuerna kring Castros maktställning och behandlingen av dissidenter och journalister under 2003, då flera politiskt aktiva greps och ställdes inför rätta.
Regissör: Oliver Stone. Produktionsår: 2004″ 

Om Commendante kan följande sägas: 

Det är Oliver Stones uppmärksammade dokumentär som skildrar mötet med Fidel Castro under tre dagar 2002 och bygger på samtal mellan Oliver Stone och den då 75-årige Castro.

Oliver Stone fick besöka vilken plats som helst i Kuba utan att ett besök skulle behöva förberedas. Detta för att Castro ville visa att han inte hade något att dölja. Och vart han än kom såg filmteamet glada och välmående människor, men inga trashankar och fattiga tiggare. Men i övriga Latinamerika hade de sistnämnda inte gått att dölja, ignorera eller missa och liksom i USA och Kanada, men även i hela Europa, hade fattiga människor varit mer än enkelt att hitta om man så ville, som vi ju alla vet.

Det moderna Europa

Alla tycktes vara glada i att se sin älskade Fidel och det märktes tydligt på universitetet som de besökte. Där fanns, och finns, studenter från många olika länder. Till och med en från USA finns med i reportaget. De betalar en engångsavgift när de anmäler sig till universitetet men sen är allt gratis! Var i världen finns det något liknande?

Och intressantast av allt är när Fidel talar om valen i Kuba. Det finns ingen stans en större direktdemokrati. Ändå har man bara ett parti. Eller kanske det är just därför man har detta unika demokratiska system. Hade man flera partier att välja på så hade borgarklassen fått inflytande och skapat sig utsugningsmöjligheter till förfång för välstånd och jämlikhet.

Just enpartisystemet skjuter borgarklassen in sig på och kallar Kuba ”diktatur”. Klart de gör! De kan ju inte leva på andras arbete i ett land som Kuba. Och utan att ha några att sko sig på så finns det inget utrymme för borgarklassen. Klart att Kuba utmanar dem. Och utan sakliga argument finns bara statskuppsförsök, mord och handelsembargo att ta till och lögner sprids genom all världens media.

Rekommenderad läsning:

USA – Kuba
Raúl Castro: Ja till normalisering, men vår suveränitet måste respekteras!

Läs mer.

Och ett litet tankeexperiment.

Och han bloggar också


Bra jobb

 

Villa, bil och husbil och hela milivippen

Men det finns ju elände och Per skriver om det i alla dess former. Någon enstaka gång tar han upp sin egen situation, som den är i dag.

Men det började bra. Jobbade i 33 år. Välbetalt jobb. Och sen sprack allt. Företaget lades ned. Arbetslöshet. Fas 3.

Det kan hända vem som helst. Företag kan gå i konkurs. Säkraste arbetena har man i den offentliga verksamheten. Därför borde inga privata företag få finnas. Vem har sagt att inte samhället kan äga alla verksamheter?, till och med fabriker! Visst skulle det fungera. Jag har skrivit om det i Bara lite gemenskap.

Men nu är det som det är.

Vi har ett kapitalistiskt samhälle med företag som avskedar och till och med lägger ned. Något samhällsansvar tar de inte. Det är bara vinsterna som räknas. Och den som inte längre behövs ska med piskan skaffa sig ett nytt jobb även när inget finns. Det har Reinfeldt sagt. Det är hans så kallade arbetslinje. Och den går ut på att man ska jobba alldeles gratis åt företagen istället för att få en anställning. Ersättningen får man från Arbetsförmedlingen, om det räcker. Annars får man gå till Socialen. Det är där Per nu befinner sig. Här ett sällsynt tillfälle när han skriver om sin egen hopplösa kamp för dagen och han har en video från Östnytts inslag om verkligheten. Han medverkar själv i den. Videon ser du hos pershuvud.

Stillbilder från videon ser du hos Skvitt.

fas 3 pershuvud

Så här skrev jag i en kommentar hos Kao:

”Många har begripit efter 8 år av omfördelningspolitik, som gjort rika rikare och vanligt folk fattigare, att detta är en skamlig politik.

Tyvärr är det alltför många som dock inte begriper det. De ser att de har fått mera i plånboken genom alla jobbskatteavdragen och de tror att de har fått någonting av Alliansen. Inget kan vara mera fel.

Så här ligger det till. Jag ska göra det lättbegripligt genom en liknelse.
Antag att du har sparat en del av din lön månad för månad och placerat pengarna på ett bankkonto. Plötsligt slutar du att spara på detta konto. Istället börjar du ta ut pengar från kontot för att använda till konsumtion. Du har därmed mera pengar att röra dig med, men inte har du fått mera pengar för den sakens skull, eller?

Det är så det fungerar, fast värre!

Det finns något som heter arbetsgivaravgift. Namnet är ytterst vilseledande eftersom det inte är någon arbetsgivaravgift. Istället är det en överenskommelse sedan gammalt om att en del av lönearbetarnas löner inte tas ut omedelbart. Istället avstår varje lönearbetare en del av sin lön för att användas till pension och andra trygghetssystem, såsom till exempel arbetslöshetskassan.

Genom att sänka arbetsgivaravgiften har Alliansen finansierat jobbskatteavdragen. Därmed har folk fått mera i handen vid varje löneutbetalning, men inte fått mera pengar. Istället finns det mindre att ta av för den som till exempel behöver få ut pengar från försäkringskassan vid långtidssjukskrivning. Därför får man bara ut från försäkringskassan en begränsad tid. Sen är det stopp och dödssjuka tvingas söka arbete. Så sjukt är det.

De som således glatt sig åt jobbskatteavdraget drabbas av myntets baksida om de blir långtidssjuka och utförsäkrade. Och få fattar varför.

De som får mest i plånboken pga jobbskatteavdraget är de som tjänar mest. Men oavsett vilket är det ingen som har fått något alls. De har bara tömt sitt konto. Och de som har bidragit mest till att tömma kontot är de som tjänar mest.

En förnuftig människa sparar lite pengar för framtida eventualiteter. Men få gör det har jag förstått. De lånar hellre än sparar. Och lever ur hand i mun. Det är oförståndigt, men tydligen mänskligt.
Man kan ju tycka att en regering ska vara lite mera förståndig än en oförnuftig människa som inte kan sköta sin ekonomi. Men Alliansen är just sådan – som en oförståndig människa som inte har minsta ekonomiska sinnelag. Alliansen har tömt det gemensamma kontot och sålt ut gemensam egendom. Om vi jämför med ett hushålls privatekonomi kan man likna det vid ett hushåll som säljer dammsugaren för att spendera pengarna på krogen, säljer spisen för en utlandsresa, kylen, sängen, soffan, TV:n och så vidare för att … Och till slut finns inget hem kvar, bara en tom lägenhet!

Just så gör Alliansen. Och folk tycker detta är bra. Mera i plånboken! Javisst, tills allt är borta och ingenting finns kvar. Statlig och kommunal egendom säljer Alliansen ut till fyndpris och folket får inte ens ut vad det är värt. Köpare är de penningstinna. Ett bra exempel är Serafen. Såld för 700.000:-, men tydligen värd 20 miljoner!

Det är den politiken folk inte genomskådar. Den föröder vårt land men göder kapitalet. Och folk tycker jobbskatteavdragen är skäl att rösta på Allianspartierna. Snacka om att bita sig i svansen!”

Det är så verkligheten ser ut i Alliansens Sverige och denna verklighet har drabbat många. Arbetslösa får till och med, som sagt, jobba gratis åt företagen i det moderata projektet som ingår i arbetslinjen. Och för denna arbetskraft som inget kostar får de dessutom bidrag med femtusen varje månad. Något mera generöst erbjudande åt privata företag finns inte i något annat land. Varför ska företagarna anställa folk till full lön under sådana förhållanden? Hur länge ska det dröja innan det inte finns några avlönade jobb kvar?

Sverige har fått välförtjänt kritik. Man beskyller helt korrekt Sverige för att ha infört slaveri. Det är en fascistisk politik. Senast den var populär var i Nazityskland. Där hade man också tvångsarbete.

Så här säger en person i videon:

Piska i tillvaron

Och det är ju klart att med sådana ljushuvuden som han ovan går de allra enklaste trolleritrick hem. Med sådana ljushuvuden kan Reinfeldt ge oss mera i plånboken från det sparade kapital vi redan har, utan att vi märker det själva. Och i tacksamhet och förväntan om mera av vårt eget nu istället för sen så kommer ljushuvudena att åter igen rösta fram illusionisten. Sådana ljushuvuden kommer aldrig att förstå varför det inte finns några trygghetssystem kvar i den en gång så välfungerande välfärden.

Men hade han på bilden ovan nu verkligen varit ett ljushuvud, en person med huvudet på skaft, då hade han istället sagt att det måste finnas en piska för företagen att anställa folk om de går med vinst. Och hade Reinfeldt verkligen menat allvar med arbetslinjen så hade han tagit fram en sådan piska. Men i Reinfeldts Sverige ska piskan vina över de som förgäves hela tiden söker de jobb som alltså inte finns. De ska svältas till de obefintliga jobben! Det enda han har att erbjuda de arbetslösa är gratis arbete och svält! Det är en skammens politik som man kan misstänka att han nog har inspirerats till genom att läsa Mein Kampf.

Omvärlden fördömer, men Reinfeldt tar inget intryck och borgarklassen jublar!

M-trolleri