Ett beslut

För andra gången

 

pajade min dator som var specialbyggd

Jag älskade den. Den var ganska rejäl och till ett pris som verkligen var juste. Det var ett bygge enligt mina egna specifikationer och det var Europadata som fixade det.

På min fotoblogg skriver jag aldrig några texter, men jag gjorde ett undantag. Jag fick kommentarer:  ”Ja jag vet hur det känns när datan pajar.” Jag avstod från att tillrättavisa. Data är ju data och maskinen man kan se data på är till exempel en dator. Många gör fel där!

Fel gjorde även jag. Jag skrev: ”Min superdator ska ju renoveras.” 

Men jag rättade mig sen. Ljuga vill jag ju inte, så jag skrev: ”OK, det där med superdator är kanske överdrivet. Mycket överdrivet egentligen. Med superdator menar man ju egentligen sådana där datorer som forskarna använder och som tar upp ett större rum. En sån har jag INTE!
Men vattenkyld 16-processors med i7, ett av de bättre grafikkorten (inte det bästa för det behöver jag inte) och tre hårddiskar – SSD + två vanliga (1TB + 2 TB) är ju inget som brukar tillhandahållas av de vanliga teknikbutikerna. Och om så vore skulle den säkert ha kostat minst 30.000. Min kostade 13.000 och reparerades och uppgraderades för 2.500. Och det tycker jag var jämförelsevis billigt. Synd bara att den redan är paj IGEN.”

Nu har jag tänkt om. Europadata skiter jag i. OK att de byggde en fantastisk dator åt mig, men nu har den pajat två gånger! Det får räcka! Mitt förtroende är förbrukat. Så det blir nog en vanlig ”köpedator”, trots allt. Hårddiskarna plockar jag ju ut och stoppar in i min hårddiskdocka så inget går förlorat.

 

Mac – den stora besvikelsen

Windows 8, en katastrof

 

så istället köpte jag en Mac mini

Jag behövde helt enkelt en ny dator i den vevan de hade slutat med Windows 7. Som tur var så kom jag i kontakt med Europadata och de byggde en kanonbra PC till mig med mitt älskade W7.

Ja, det var tur, för efter månaders tragglande med Mac gav jag upp. Den var bara en enda stor besvikelse. Rätt som det var försvann ju bilden på skärmen uppåt och jag såg ingenting. Visst gick det att få tillbaka den, men sällan gick det på första försöket. Och råkade jag komma lite för långt åt höger med muspekaren dök det upp enn grått fält som täckte en tredjedel av av höger bildfält.

Och ju mer jag tragglade ju mer upptäckte jag som jag definitivt inte kunde förlika mig med. Den förpassades in under TV:n för att via den se Svt Play och liknande. Droppen var ju när Mac inte lät mig installera program som faktiskt var avsedda för Mac.

Men inte ens till denna enkla funktion duger den så det tillfredsställer mig. Den är nämligen slö och hänger upp sig för att buffra. Och det är inte uppkopplingen det är fel på. Jag har ju samma till min PC.

Det som nu gjorde mig riktigt förbannad och fick mig att skriva detta inlägg var när jag skulle logga in på TV4. Då måste jag skriva min mailadress. Men skrivbordet vägrar skriva @!

Självklart försökte jag rätta till det, men Mac ger ingen förklaring till hur det ska gå till, varken via datorns skrala info och fjuttiga inställningsmöjligheter eller när jag söker info på nätet. Jag begriper helt enkelt inte hur en del kan vara så förtjusta i Mac, som med alla sina brister (här har jag bara berört en fjutt av allt som stör mig eller inte fungerar) på intet sätt är värt sitt jämförelsevis höga pris.

På min förra blogg skrev jag också om min Mac. Kort därefter miste jag access till bloggen. Samband? Vet ej. Men händer det igen lär det inte vara en tillfällighet!

 

Svårare på skärm

Att läsa på skärmen

 

är svårare än att läsa på fysiskt papper

Det visar forskningen. Koncentartionen är inte lika hög när man läser något på datorskärmen, vilket ibland beror på störande reklam och ibland på att om man inte tycker att det det man läser är alldeles särskilt intressant är det frestande att klicka sig vidare.

Jag känner själv igen mönstret att klicka vidare ifall jag hamnar på en sida med längre text. Därför försöker jag hålla mig till korta inlägg, för er skull.

Jag har en annan blogg, där jag sällan skriver ett endaste ord. Allt är bilder, som förhoppningsvis säger mer än tusenn ord. Eller så finns det en del text i bilderna. Här är bilder från några sådana inlägg.

John Kerry om Israel

Åtstramning

Snusk genom särskrivning

Bra sagt om SD

Tips:

Den som störs av reklam på nyhetssiter och liknande kan ju ladda hem ett blockeringsprogram till webbläsaren, t. ex. ADBlocker.

Den som klarar en lite längre text och se hur Skvitt ser på samhället kan ju läsa ”Bara lite gemenskap”. Därefter rekommenderas mycket mycket varmt en hel bok på nätet, nämligen ”Människans rikedeomar” av Leo Huberman. Man kan ju läsa en liten bit i taget. Och orkar man med det så kan jag garantera att man förstår såväl historien som samhället på ett helt annat sätt. En kort beskrivning finns här. Wikipedia om Leo Huberman.

Är ni kvar än, eller har ni klickat er vidare?

Huvudet under armen

En galen religion

Om integrationshinder

Pennalism på privata rikemansskolor

En ordförande har ordet

Bostadskrisen

Effektivisering inom polisen

Polisen lägger ned

PRO:s ordförande har inget att säga om pensionerna!

Vissa svenska män

Läckage

Wallströms nya bostad

Mord på öppen gata

Skvitt manipulerar Lindström

Den som vill se mer avv Lindström, alltså omanipulerade originalbider, klickar här!

Skrivarstrul löst

Först datorhaveri

 

och med det en reparation

Hela hårddisken hade pajat. Därmed kommer ju en massa installationer som ett brev på posten. Men jag klarade mig lindrigt undan genom att de flesta program låg på en helt annan fysisk hårddisk. Vad jag inte kunde få att funka var allt-i-ett-skrivaren. Det var mycket strul med den. Datorn hittade den inte i sitt register och när jag uppdaterade det så fanns den inte ändå! Då tänkte jag hämta drivrutinerna hos Epson eftersom CD-spelaren inte heller ville fungera efter datorreparationen. Jag kunde ju alltså inte använda installationsskivan. Men när drivrutinerna väl hade hämtats kunde de inte öppnas. Microsoft hade inget förslag. Satan också!

Men  skam den som ger sig. Jag kopierade alla skivans filer med en annan dator och lade dem på ett USB-minne. Därifrån fick jag skrivaren att fungera. Och självklart blev jag tvungen att kolla om skanning-funktionen också fungerade. Och det gjorde den.

Eftersom jag ju just skrivit om PRO, tidningen PRO pensionären och pensionerna i förra inlägget låg det ju nära till hands att passa på att skanna in hur PRO satsar på att hjälpa pensionärerna till en bättre ekonomi. Det kan ju behövas med tanke på att allt fler pensionärer blir hemlösa eftersom pensionen inte räcker till att ha en bostad. Man blir ju förbannad att ett långt arbetsliv inte leder till annat än misär och hemlöshet! Tacken för att vara med under många år i samhällsbygget!

Hur som helst så skannade jag PRO:s storsatsning på en bättre ekonomi för medlemmarna. Och så lade jag ju in lite text i bilden så klart. Här är resultatet:

Man ska alltså spela sig till en god ekonomi! Snacka om att leva i det blå! Alla vet ju att nästan alla ödelägger sin ekonomi ifall de får speldjävulen i kroppen! Men i brist på pensionärspolitik lurar PRO pensionärerna till destruktivt beteende och att greppa efter ett halmstrå när kronofogden kommer med vräkningsbudet! Det är stor skam!

Och här ses en bildkavalkad om pensionerna.

Storebror ser dig!

1984 är här

 

och laddas in på din hårddisk utan att du har begärt det

Har du automatiska uppdateringar på din PC så läggs installationsfilerna till Windows 10 in utan att du har begärt det.

”Det här kan innebära en enorm belastning på ett mobilt internetabonnemang och flera gigabytes utrymmesförlust på ett kanske redan begränsat lagringsutrymme.” / Datormagazin

Om Windows 10 har jag skrivit tidigare:

”Operativsystem med inbyggda spioner

Efter Windows 8 och 8.1 lanserar Microsoft nu Windows 10. Man hoppade över siffran 9 för att inte förväxlas med Windows 95. Uppenbarligen har de inte särskilt höga tankar om sina kunder.

Nytt med det nya operativsystemet är att det kartlägger precis allt vi gör och det måste man godkänna för att kunna installera det.

”Det verkar som om Microsoft nu har gått in för att de ska kartlägga användarna så mycket som möjligt. De reserverar sig rätten att övervaka folk till en nivå som jag tror att få är medvetna om.” Det säger David Lindahl (it-säkerhetsforskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI) till SvD”

Maktfullkomliga företag med nästan monopolställning gör som de vill. Frågan är om man utan att veta om det nu har fått in Windows spiontrojaner som kablar allt man gör till NSA i USA så de kan kartlägga allt man gör. Paranoid? Nej inte alls.

Vad gör man då? Ska man skaffa Mac istället? Nej, det är inget jag rekommenderar. På Mac kan man inte installera vilka program man vill. Mac ska godkänna det. Jag har Mac också. Och när jag skulle installera ett gratisprogram som var skapat för Mac så fick jag inte göra det! ”You are not allowed …” fick jag på skärmen.

Mac är ren djävla skit, om jag ska ge mitt omdöme. Den maskinen använder jag nu bara kopplad till TV:n för att se till exempel Svt Play. Och trots detta begränsade användandet så är Mac en källa till högt blodtryck!

Mac är hyllat av många, men jag har provat det och jag är, som ni alltså förstår, ytterst besviken på många sätt och kan verkligen inte på något sätt rekommendera detta operativsystem. Det uppför sig synnerligen märkligt och jag begriper inte att folk kan gilla det. Och inte blir man fri från NSA:s spionage med Mac, om nu någon trodde det.

Vad återstår då? Linux? Antagligen bara det. Men för att använda det så får man nog vara lite av en datornörd om jag har förstått saken rätt. Jag har försökt mig på det, men gav ganska snart upp. Och i PC-tidningen, som ju skrivs av nördar, läste jag att de testade Linux på ett hotell med deras wifi utan att få det att funka.

Google har ju också ett operativsystem, men på sådana maskiner kan man inte installera några program. Allt ska göras på nätet, vilket ju begränsar en hel del.

Men spelar det någon roll egentligen? Hur vi än gör så blir vi övervakade ändå. Allt vi gör på nätet registreras i alla fall och det kommer vi aldrig undan. Det är på gott och ont. Kriminella aktiviteter kan spåras och det är bra. Men regimkritiker i diktaturer spåras också. Och jag som kommunist är helt klart kartlagd för mina åsikter, vilket jag skiter i för det blev jag redan på åttiotalet genom telefonövervakning av SÄPO.

Jag bloggar i ett alias så att du inte vet vem jag är, men Storebror vet det!