Konungen är vår statschef


Carl XVI Gustaf 

Så heter dagens konung, som bekant

När jag gick i småskolan var det Gustaf VI Adolf som var vår monark och jag kan än i dag känna stolthet för det hjärnsläpp jag fick en dag i skolan när jag fick frågan vad kungen heter. Vad jag svarade minns jag inte, men det var som ni förstår käpprätt fel, fast jag faktiskt visste svaret. Någon rojalist är jag inte, som ni förstår.

När jag föddes hade vi Gustav V som kung. Han var bög. Det var kriminellt på den tiden att vara homosexuell, men det gällde ju inte V-Gurra som han kallades i folkmun och vars läggning var en illa dold statshemlighet.

Konungaförsäkrankungaförsäkranhandfästningvalkapitulation, kallades i Sverige fram till 1975 den förpliktelse som kungen hade att avlägga vid sitt trontillträde, att som regent fullgöra de med ämbetet förenade plikterna, och att samtidigt ej heller överskrida desamma. Konungaförsäkran innebar att kungen lovade att till exempel inte starta anfallskrig utan att rådfråga riksdagen och regeringen, och att i övrigt följa grundlagarnas stadgar. Till konungaförsäkran hörde även den mer högtidliga kungaeden.” / Wikipedia

KungaförsäkranDen där kungaförsäkran är onekligen både löjeväckande och högtravade och lär väl knappast ingjuta respekt för styrelseskicket. Men allt det där är ju i dag historia. Det är även lagen som kriminaliserade homosexuella, som tur är.

Men vissa saker är oföränderliga. Dit hör överklassens värderingar. De går ofta stick i stäv med det vanliga folkets. Och det är ju inte så konstigt, när man tänker efter. De lever ju i en helt annan värld. Det gäller även kungen och hela hans kungahus och stab. Han är född i en familj som är helt skild från undersåtarnas verklighet. Han tillhör varken adeln, borgarna, bönderna eller prästerskapet, ej heller arbetarklassen och fast han har investerat mycket i aktier är han en bidragstagare, för så tycker många undersåtar och kallar honom Sveriges störste socialbidragstagare.

Många undrar i vilken värld hans majestät konungen Carl XVI Gustaf egentligen lever. 

”För andra året i rad besöker kung Carl Gustaf nu det lilla sultanatet Brunei. Tack vare sina tillgångar på olja och gas har landet blivit otroligt rikt.

Samtidigt är det en monarki – där politiska partier är förbjudna sedan 1988 och sultanen Hassanal Bolkiah Muizzadin Waddaulah styr sitt rike via dekret. Och kungen kritiserades före statsbesöket för att resa till ett diktatoriskt land.

– De är kompisar. Han har varit där en gång tidigare på privat besök, sa UD:s protokollchef Chatrine von Heidenstam då.” / AFTONBLADET

Det är lite märkligt umgänge han har, vår statschef, om man tänker efter.

Blåblod förenar

Sultanen av Brunei, Hassanl Bolkiah vill införa sharialagar, vilket inte bottnar i någon religiös övertygelse. Han och hans bror Jefri, bryter mot varenda regel i sharialagarna!

Jefri, 59, har ett separat palats och ägde en gång en lustjakt på 152 fot döpt till ‘Tits’ (Tuttar). De två tillhörande mindre båtarna kallades ‘Bröstvårta 1’ och ‘Bröstvårta 2’. New York Post skriver att bröderna både i USA och utomlands är ökända för sexfester.” 

Läs lite mer av artikeln som avslutas med följande rader:Skulle Bruneis invånare ens komma i närheten av samma beteende riskerar de dödsstraff.”

Är då vår konung skadad av en uppväxt i en miljö helt skild från vanligt folks moral- och rättsuppfattning? Jo, jag vill tro det och det är helt naturligt om så skett. Han har ju bara den depraverade överklassen att umgås med. Och i och med att han ska vara vår statschef så ställs ju frågan på sin spets om vi ska ha kvar monarkin då det innebär att en person växer upp med värderingar från flydda dagar och som bara omfattas av en besutten klass, som till exempel inte ser kvinnor som annat än kött som ska spännas på.

Vi talar ibland om subkulturer.

Vi tänker då oftast på kriminella gäng och deras subkultur. Men det finns andra subkulturer också. Inte minst bland crème-de-la-crème. Och dit hör vårt kungahus utan tvekan. Liksom andra subkulturer har de sina egna värderingar på rätt och fel. Det är värderingar som inte stämmer överens med det stora flertalets högt stående moral, den bland arbetarlassen.

Nu är det väl ändå hög tid att slopa ett styrelsesätt som stammar från flydda tider, ja faktiskt från före medeltiden!