Vad göra med allt överflöd


Om man har för mycket

 

kanske man kan använda det för att sko sig

Det är väl så Debora Alvarado tänker. Att sko sig på människor i olycka.

Börjar man sätta sig i skuld så har man anträtt ett sluttande plan. Börjar man låna ut pengar till ränta har man slagit in på en väg åt motsatt håll. Man blir alltså bara rikare. Och de som betalar, det är ju de på det där sluttande planet.

Usch, jag kan inte med sådana här människor. Hon parasiterar på andras facebook. Hon kunde ju åtminstone betala för sina annonser.

Lånare Debåra

Bilden ovan är lite missvisande. På den ser det ut som att hon annonserar på sin egen facebooksida, genom att jag har klippt ihop hennes inlägg på annans facebooksida med hennes egen sida. Faktum är att hon lägger ut sitt erbjudande över allt på andras sidor och på sidor som handlar om helt andra saker, till exempel politik. Jag blir förbannad på sånt snylteri.

Sådana här erbjudanden blir allt vanligare. Folk som har gynnats av Alliansens politik, som gav redan rika ännu mera och fattiga ännu mindre, passar nu på att låna ut till de som drabbades av de av Alliansen ökade klyftorna i samhälle. Det upprör mig. De vill nu bara parasitera på dessa nu än mer svaga grupper.

Själv, det sticker jag inte under stol med, gynnades också av Alliansens omfördelning från fattiga till rika, men jag skulle aldrig låna ut pengar mot ränta* och jag kommer aldrig att stödja deras politik hur mycket den än gynnar mig. Och egentligen gynnar deras politik inte mig, sedd ur ett större perspektiv. Visst fick jag mera i plånboken, men till priset av en försämrad välfärd. 248 miljarder mindre i skatteintäkter sätter sina spår och bara för att ta ett enda exempel så går nu sjukvården på knäna. Vem har nytta av det?

Men om sanningen ska fram så är denna politik inte bara Alliansens politik. Det skedde ett paradigmskifte i slutet på 80-talet. Det var då välfärden började sin bana på det sluttande planet utför. ”Ingen politiker pläderar offentligt för gräddfiler i vården. Men genom så kallade valfrihetsreformer, skatterabatter och privata försäkringar har den offentligt finansierade vården likafullt fått gräddfiler. // 30 år senare är snart inte mycket mer än retoriken kvar av det som kallades den generella välfärdspolitiken. Politikerna och deras pr-konsulter har ingen svårighet att tyda opinionsmätningarna. De vet att vård efter behov och andra jämlika ordningar har starkt stöd. Alltså säger de ett när de gör annat. Detta avstånd mellan retorik och faktisk politik är ett tema i ekonomhistorikern John Lapidus avhandling om social­demokratin och den svenska välfärds­modellen. Han beskriver ett systemskifte som fullbordats genom år av närmast omärkliga förskjutningar. De ansvariga har förmått oss att baklänges krypa in i en framtid som starkt påminner om 1800-talets Manchester-liberalism.” Läs mer.

De flesta är lurade av våra politiker och jag är inte ens säker på att Vänsterpartiet kan driva en politik som gynnar flertalet. Det är trots allt den nakna kapitalismen som styr vad som är politiskt möjligt att åstadkomma.

Vi har ett parlamentariskt styrelseskick, men det är bara en kuliss som döljer det verkliga maktförhållandet. Vi tror att vi lever i en demokrati, men vi lever under kapitalismens diktatur. Det är bara att se sanningen i vitögat.

(bilden publicerade jag i min förra blogg)

Debora Alvarado är bara en av de här småkapitalisterna som Alliansen (men även sossarna de senaste 30 åren) har gett luft under vingarna på. Jag skulle också kunna använda mina pengar som kapital, men jag vägrar! Det bär mig emot!


* Jag känner många med skral ekonomi som fått låna av mig utan ränta och tyvärr har jag också förlorat stora pengar, uppskattningsvis ca 100.000 kronor, när en del av dem sedan har svikit mig och inte betalat tillbaka. Ibland misstar man sig ju och en del har lika dålig moral som psykopater.

Privatockrare i Alliansens spår


Ökade klyftor

 

Fåtalet riktigt rika och många med knaper ekonomi

Det är resultatet av åtta år med Alliansens politik. Och några av dessa rika gynnade människor är snikna nog att berika sig på fattigt folks knapra ekonomi och olycka. En vanlig bankränta, som i och för sig är skamligt låg, räcker inte för dem. Allt fler privatockrare dyker nu upp för att söka lyckan genom att helt privat erbjuda sig att låna ut av sitt överflöd mot ränta. Jag tycker det är cyniskt. De skor sig på olycka och oförstånd. De vänder sig till vanligt folk som inte klarar av att sköta sin ekonomi av olika skäl, som allt ifrån att de är konsumtionsslavar till att de lever på undantag tack vare det raserade välfärdssystemet.

Nu råder borgarklassen julafton!

Nedanstående erbjudande, som blir allt vanligare, dök upp på facebook. Kreditgivaren vill inte ens annonsera i vanlig ordning! Det är en lika småskalig som sniken ockerverksamhet.

ockrare

Det är tragiskt att många väljer att inteckna framtiden istället för att spara sig till det de behöver eller vill ha. Och att vissa vill ha mera än de har råd med är lika tragiskt. Som om prylar ger lycka.

Den som är skuldsatt är aldrig fri!

Damen i bilden ovan försöker alltså att sko sig på människor med ekonomiskt oförstånd. Men hon är inte ensam. Tänk på alla avbetalningserbjudanden som butiker har. Till och med varor för några hundralappar kan man i dag få betala av under ett helt års tid! Det blir ju inget stort belopp, men de vänder sig till människor som nappar på många sådana erbjudanden och till slut sitter dessa oförståndiga människor i rävsaxen och kan inte köpa någonting utan att tvingas att ta det på avbetalning. Det blir en ond cirkel! Och det är cynismen som driver fram detta, för de som har dessa erbjudanden vet om att de försöker krama ur vad som går även från människor utan ekonomiska resurser och människor som har stakat ut sin väg mot Kronofogdemyndigheten. Det är skurkaktigt!