Valen, plastpåsarna och pås-skatten


Extra skatt

 

 på plastbärkassar har införts i år 

”Tre kronor blir skatten på bärkassar när du handlar mat i fortsättningen. Och varje frukt- och grönsakspåse beskattas med 30 öre. Det framgår av regeringens lagrådsremiss.”, skrev SvT Nyheter i oktober förra året. Vad kassen kostade innan har jag aldrig funderat över, men jag tror det var två kronor. Jag minns när de var gratis.

Jag tror inte skatten stannade vid tre kronor. Rätta mig gärna! Kunden efter mig i matbutiken kom plötsligt på att han hade glömt att köpa en kasse att ta hem maten i, så han sa till kassörskan om en kasse. ”Det blir sju kronor!”, hörde jag henne säga. Så nu vet jag vad de kostar.

Avsikten med skatten, den officiella alltså, är att vi ska avstå från kassar i plast för naturens skull. Fram till 31 juli 2020 kan du se filmen Valen och plastpåsarna på urplay. Det är skrämmande och med tanke på hur allvarlig situationen är borde filmen ligga kvar i åratal. Problemet lär ju inte med bästa vilja i världen försvinna under detta millennium. Bilden nedan är en skärmdump från filmen. Passa på att se den medan den är tillgänglig!

Plastkontaminerin 1

Jag kommer att fortsätta att handla min mat i plastkassar. De använder jag till soporna och hamnar sen i avfallsförbränningen, inte i naturen. Och så tror jag de allra flesta svenskar gör med kassarna. Vi är ju miljömedvetna, vi svenskar. Jämfört med folk från Östeuropa, och i synnerhet jämfört med folk utanför Europa, ligger vi hästlängder före i miljömedvetande.

Under Kosovokriget 1998-1999 tog vi emot många många flyktingar från dåvarande Jugoslavien. Inte långt hemifrån mig låg en flyktingförläggning. Mellan den och närmsta matbutik finns en bäck som på hösten svämmade över bron och stigen så man behövde stövlar för att gå torrskodd över. Det hade inte många av flyktingarna så de använde plastkassar. 

Det var ju ingen bra lösning. De höll säkert inte tätt hela vägen över, så det var inget att spara på. Så vad gjorde de då? Ja, vad gjorde de då?

Jo, så fort de kom på torr mark kastade de dem i diket bredvid stigen! Där låg de i drivor! Miljötänket lyste med total frånvaro. På Balkan är det klent utvecklat. Än värre är det i många asiatiska och afrikanska länder. Och jag undrar hur lång tid invandrare från dessa länder behöver vistas i Sverige för att inte kasta plast och annat skräp ifrån sig så fort de inte har användning för det. Som han jag såg på stan härom dagen. Han hade en mugg från McDonalds i handen. När han hade tagit sista slurken droppade han den helt sonika på trottoaren och gick vidare. Av utseendet att döma kan han ha kommit från Afghanistan, eller något av länderna i regionen.

Plastkontaminerin 2

Muggen som  invandraren kastade på trottoaren blåste sannolikt ned i kanalen och drev ut i älven för att hamna i Kattegatt. Där kommer den med största sannolikhet att driva upp på någon liten ö i skärgården. Men kanske driver vidare till Skagerrak och infångas av den strömvirvel som koncentrerar enorma mängder skräp från Nordsjön, som i sin tur får skräp från Atlanten. Till slut spolas skiten upp på Bohusläns kust och öar.

Sopberget på bilden ovan hamnar på samma sätt i havet. Med strömmarna driver det ut i världshaven och sprider sig runt klotet. Och en del driver iland på den svenska västkusten efter en världsomsegling.

Havsstöm

Alla hav kommunicerar med varandra!

Regeringen räknar med ett betydande tillskott i statsfinanserna med den nya skatten på bärkassar. Och det är nog den egentliga orsaken till att den har införts. Var det miljön som regeringen ville värna om borde den låta myndigheter istället kommunicera med de människor som inte förstår vad plasten ställer till med, med regeringar i underutvecklade länder som inte tar miljön på allvar och med våra invandrare som kommer därifrån. Varför inte avsätta en heldag på SFI för information i frågan, men även någon lektion i den obligatoriska skolan?

Om vi miljömedvetna svenskar betalar några extra kronor i skatt på kassarna eller inte lär knappast märkas på det sopberg som flyter omkring i våra världshav!

Är det då något fel med den här skatten?

Ja, i högsta grad! En kasse tar en betydligt större andel av hushållsekonomin för den som lever på marginalen än för den som är miljonär (som ju för övrigt belastar miljön mycket mera med sin extravaganta livsstil)! Det slår orättvist! Och så är det med alla punktskatter och så är det med momsen! Vore det någon rättvisa skulle skattesatsen i procent stiga med inkomsten. Verkligheten är tyvärr den omvända! Och det tenderar att bli värre.

 

När jag paddlade kajak


Det var på västkusten

 

och jag gick ofta iland på små öar

Det var skönt att vila, sola och bara njuta av naturen, eller för att äta lite mat. Men en sak var skrämmande, all plastbråte som låg i vikarna.

Jag vet inte hur många timmar jag ägnade åt att elda upp så mycket jag bara kunde. Givetvis inte på klipporna, men det fanns sand- och gräsytor där eldandet inte gjorde någon bestående skada. Det var ju ett bra sätt att kombinera solbad/vila med nyttig miljövård. Men hur mycket jag än brände plast så fanns det oändliga mängder som jag inte hade möjlighet att sanera.

Det var sällan plastproblemet uppmärksammades på den tiden. Men redan då på åttio- och nittiotalen var alltså problemet stort. Det kunde jag se med mina egna ögon.

Och värre har det blivit

Oräkneliga ton plast förorenar haven och stränderna. Djur skadas, svälter och dör. De trasslar in sig i linor och får magen full med plast, vilket leder till allt från mättnadskänsla och med åtföljande svält till dödlig ileus, strangulation och förstoppning.

På Play Ur kan man se ”Valen och plastpåsarna” fram till 31 juli 2020. Ett skrämmande reportage om en val bland många, ett djur bland många andra arter, som fallit offer för vår tids kanske värsta nedskräpningsproblem. Det är ju ett fruktansvärt djurplågeri!

Man får också se hur man försöker städa stränderna i Norge. Ett sisyfosarbete så länge vi låter miljontals ton plast hamna i naturen. Programmet rekommenderas! Idag går det att se reprisen på Kunskapskanalen 17:35 – 18:20 .

Valen o plasten

Vi kommer aldrig att kunna städa bort allt skräp så länge det dumpas nytt hela tiden och i ökande omfattning. Det finns bara en lösning; låt det aldrig hamna i naturen. Men till dess måste saneringsarbetet fortsätta.

Skvitts rekommendation till alla kuststater 

I bland annat Sverige har vi de så kallade EU-migranterna. Och i många andra länder, utan dessa, finns det folk som ingen annan försörjning har än tiggeri. Men slå då två flugor i en smäll. Låt dessa personer under den varma årstiden samla ihop plast på stränderna och ge dem en ersättning för varje kilo de samlar in. Det får dem att känna sig nyttiga, stärker deras självkänsla och skulle ge dem en bättre inkomst. Har ingen politiker tänkt på detta?

Det är ju ganska enkelt. Kör ut dem på morgonen till öar och utsatta stränder och hämta dem på kvällen, väg deras ”fångst” och betala därefter. Man kan ju också göra något trevligt efteråt för dem och ställa upp med ett enklare boende åt dem. Och givetvis ska de försäkras och ha tillgång till mat, vatten och mobil nödtelefon. Det är lätt att falla och skada sig på hala klippor.

Vem kvittrar?


Kvitterikvitt

 

i skogen, men vem är det?

Natursidan har lagt upp lite olika fågelläten. De kan höras här. Jag kan erkänna att jag är väldigt dålig på fågelläten. Kanske jag inte är ensam om det.

Fågelsång - natursidan.jpg

Natursidan är en trevlig sida på nätet. Det är därför jag slår ett slag för den. Men ännu fler fågelläten finns på Fågelsång.se.

Om vi bara blir lite mera försiktiga med vår älskade natur kanske vi kan bevara allt detta trevliga till våra barnbarn och deras barnbarn. Är vi inte skyldiga det?

 

Två problem – en lösning


Plastskräp och tiggare

 

en radikal lösning på två problem

Det talas idag mycket om plasten som förorenar haven. Och det är ett mycket stort problem. Plast är ju synnerligen långlivat i naturen och det bryts inte ned, det smulas bara söner och blir till nanopartiklar som tas upp i näringskedjan och hamnar slutligen i vår mat. Långt dessförinnan har plasten åsamkat djur svårt lidande.

Plast är också ytkemiskt aktivt. Alltså att det binder allehanda miljögifter på ytan, vilken ju ökar i förhållande till vikten ju mindre partiklarna blir. Effekten är att plast transporterar in miljögifter i det biologiska kretsloppet och hamnar till slut på våra tallrikar.

Det har också konstaterats att småfisk hellre sätter i sig nanoplast än dess naturliga föda såsom plankton. ”Det gör dem slöa, leder till hög dödlighet och är en förklaring till varför vissa fiskbestånd minskar, visar en ny svensk studie.”

Naturskyddsföreningen ger 10 råd om hur man slåss mot plasten i haven. I bilden nedan tar jag upp fem av dem. NSF håll rent.jpg

Skräpet hamnar i havet på många olika sätt och det driver omkring i åratal och mycket av det hamnar till slut på den svenska västkusten, som ju därför är hårdare drabbad än ostkusten.

Redan på 80- och 90-talen kunde jag konstatera att stränderna på de små öarna i Göteborgs skärgård var svårt nedskräpade av plast. Och där är det få som går iland. Det är väl knappt mer än en och annan kanotist, varav jag var en av dem.

Jag åtog mig ofta att elda upp så mycket jag förmådde, självklart icke på berghällarna utan på de små gräsplättar som fanns, eller andra ställen som inte tog skada.

Text till bilden nedan kan du läsa här.

Skräp i fågel.jpg

Mer+pil.jpg om plastkontamination

Ny forskning om plast i havet

Fakta om skräpet i havet

Skräpmätningar på stränder

plastskräp.jpg

Det andra problemet

Det har också talats mycket om våra tiggare, EU-migranterna. Röster om att förbjuda tiggeri har höjts. Men det är inte rätt lösning. Fattigdom ska bekämpas med konstruktiva metoder. När det gäller EU-migranterna finns problemet i deras hemländer, att de inte får acceptabel utbildning och därmed inga jobb. Pengarna dessa länder får från EU, inklusive Sverige, hamnar ofta och till stor del i fickorna på korrupta politiker och tjänstemän än till dem de är öronmärkta! Självklart måste EU sätta press på dessa länder så pengarna kommer fram, vilket borde vara ett krav för fortsatt medlemskap!

Låt oss slå två flugor i en smäll!  

Två flugor en smäll.jpg

Från mitten av april och till och med november ut är det uthärdligt att vistas i kustbandet. Under den tiden kunde man frakta ut EU-migranter med båt och massäck på kobbar och skär försedda med soppåsar och låta dem plocka upp det som har strandat där.

Låt staten, eller ännu hellre EU eller FN betala. Det är oförsvarligt att kustkommunerna ska stå för kostnaden eftersom problemet är lika globalt som klimatet!

Försäkra dessa EU-migranter så de kan få ersättning för eventuella olyckor och skador, såsom till exempel halkolyckor och skärsår. Låt dem sedan få betalt per kilo skräp de har samlat in.  Olika mycket beroende på vad sorts skräp det är fråga om.

Detta skulle ge EU-migranterna en avsevärt bättre inkomst än tiggeriet. Det skulle också ge dem bättre status och en känsla av människovärde såsom samhällsnyttiga individer. Och det blir billigare med ersättning än att anställa dem som renhållningsarbetare, vilket väl samhället inte anser sig ha råd med.

Migranter och plastskräp.jpg

Sidovinst

En spin-off-effekt skulle ju också vara att vi sprider vår kunskap om plastens skadeverkningar ner på kontinenten till länder där nedskräpningens konsekvenser inte har någon högre prioritet. Och kanske det i högsta grad gäller EU-migranterna av bilder att döma.

EU-migranter.jpg

 

 

 

 

 

 

 

Rädda skogen


Hur skogen sköts

 

ger anledning till kritik

”För att skogsbruket ska bedrivas hållbart anser Naturskyddsföreningen att lagar och regler måste ändras så att skogen brukas så att den räcker för alla våra behov, skogens värden värnas för alla medborgare och att det skapas bättre förutsättningar för att livnära sig på naturturism. De vill också se ‘förtydligade och förstärkta minimikrav på hur skogsbruket ska bedrivas för en bättre hänsyn till människa och natur’,’förbättrade möjligheterna för markägarna att använda hyggesfria metoder i skogsbruket’ och förstärkta möjligheter för skogen att motverka klimatförändringarna både som kolinlagring och substitution. Sist men inte minst vill Naturskyddsföreningen att lagstiftningen för skogen ska läggas under miljöbalken, som styr annan markanvändning.” Det och lite till skriver Natursidan.se.

Mot skogsbruket.jpg

Vi kan inte klandra andra länder för att inte värna naturen tillräckligt om vi själva inte gör det. Många arter kräver en orörd naturskog, men sådan finns det knappast något kvar av ens i vårt land.

 

Hjälp Svante!


Se bilden!

 

Den visar vad han ber om hjälp med.

Hjälp Svante

 

Svante har onekligen en stor poäng här. Det är mycket som inte längre fungerar i vårt land. Ändå är det få som tänker på det och antagligen än färre som bryr sig. Inte ens tänker de på att det bara blir etter värre med den här Alliansregeringen och att Socialdemokraterna knappast lär städa upp efter regeringens attentat mot välfärd, humanism och solidaritet.

Lista på vad som inte fungerar:

skolan

sjukvården

äldrevården

public service

försvaret

miljövården

pensionssystemet

polisen

utrikespolitiken

Har du fler punkter att tillägga så är du välkommen med en kommentar.

Faktum är att med Alliansen har allt mer i samhället blivit tillgängligt för vinstdrivande företag och vilka som tjänar på det blir mer än uppenbart när man ser på vad utländska företag idag ersätter oss med för att få tillgång till vår stora naturresurs under marken, vår svenska malm. När regeringen tillträdde fick de betala 50% av sina vinster till staten så att det kunde komma oss alla till nytta. Det kan sägas vara generöst av oss att nöjas med hälften eftersom vi hade kunnat driva gruvnäringen i statlig regi och fått behålla 100% för att utveckla samhället. Men Alliansen måste ha tyckt att det var sniket och åpet att ta hälften. Numera nöjer vi oss med 0,2% (sic!) i ersättning från utländska företag som bryter vår malm och förgiftar vår miljö, så som ju ofrånkomligt alltid blir följden av malmbrytning. De här 0,2 procenten täcker inte ens de utgifter som staten har för att få igång nya gruvor, så alltsammans är en förlustaffär.

Det är en sådan regering du har röstat fram, du som röstade på Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet eller Folkpartiet.

Visste du om det?

Om du inte visste det, då borde du ha gått en sådan där kurs som Svante efterfrågar! Eller i vart fall inte röstat!

Det var här Svante skrev sin kommentar.