Valen, plastpåsarna och pås-skatten


Extra skatt

 

 på plastbärkassar har införts i år 

”Tre kronor blir skatten på bärkassar när du handlar mat i fortsättningen. Och varje frukt- och grönsakspåse beskattas med 30 öre. Det framgår av regeringens lagrådsremiss.”, skrev SvT Nyheter i oktober förra året. Vad kassen kostade innan har jag aldrig funderat över, men jag tror det var två kronor. Jag minns när de var gratis.

Jag tror inte skatten stannade vid tre kronor. Rätta mig gärna! Kunden efter mig i matbutiken kom plötsligt på att han hade glömt att köpa en kasse att ta hem maten i, så han sa till kassörskan om en kasse. ”Det blir sju kronor!”, hörde jag henne säga. Så nu vet jag vad de kostar.

Avsikten med skatten, den officiella alltså, är att vi ska avstå från kassar i plast för naturens skull. Fram till 31 juli 2020 kan du se filmen Valen och plastpåsarna på urplay. Det är skrämmande och med tanke på hur allvarlig situationen är borde filmen ligga kvar i åratal. Problemet lär ju inte med bästa vilja i världen försvinna under detta millennium. Bilden nedan är en skärmdump från filmen. Passa på att se den medan den är tillgänglig!

Plastkontaminerin 1

Jag kommer att fortsätta att handla min mat i plastkassar. De använder jag till soporna och hamnar sen i avfallsförbränningen, inte i naturen. Och så tror jag de allra flesta svenskar gör med kassarna. Vi är ju miljömedvetna, vi svenskar. Jämfört med folk från Östeuropa, och i synnerhet jämfört med folk utanför Europa, ligger vi hästlängder före i miljömedvetande.

Under Kosovokriget 1998-1999 tog vi emot många många flyktingar från dåvarande Jugoslavien. Inte långt hemifrån mig låg en flyktingförläggning. Mellan den och närmsta matbutik finns en bäck som på hösten svämmade över bron och stigen så man behövde stövlar för att gå torrskodd över. Det hade inte många av flyktingarna så de använde plastkassar. 

Det var ju ingen bra lösning. De höll säkert inte tätt hela vägen över, så det var inget att spara på. Så vad gjorde de då? Ja, vad gjorde de då?

Jo, så fort de kom på torr mark kastade de dem i diket bredvid stigen! Där låg de i drivor! Miljötänket lyste med total frånvaro. På Balkan är det klent utvecklat. Än värre är det i många asiatiska och afrikanska länder. Och jag undrar hur lång tid invandrare från dessa länder behöver vistas i Sverige för att inte kasta plast och annat skräp ifrån sig så fort de inte har användning för det. Som han jag såg på stan härom dagen. Han hade en mugg från McDonalds i handen. När han hade tagit sista slurken droppade han den helt sonika på trottoaren och gick vidare. Av utseendet att döma kan han ha kommit från Afghanistan, eller något av länderna i regionen.

Plastkontaminerin 2

Muggen som  invandraren kastade på trottoaren blåste sannolikt ned i kanalen och drev ut i älven för att hamna i Kattegatt. Där kommer den med största sannolikhet att driva upp på någon liten ö i skärgården. Men kanske driver vidare till Skagerrak och infångas av den strömvirvel som koncentrerar enorma mängder skräp från Nordsjön, som i sin tur får skräp från Atlanten. Till slut spolas skiten upp på Bohusläns kust och öar.

Sopberget på bilden ovan hamnar på samma sätt i havet. Med strömmarna driver det ut i världshaven och sprider sig runt klotet. Och en del driver iland på den svenska västkusten efter en världsomsegling.

Havsstöm

Alla hav kommunicerar med varandra!

Regeringen räknar med ett betydande tillskott i statsfinanserna med den nya skatten på bärkassar. Och det är nog den egentliga orsaken till att den har införts. Var det miljön som regeringen ville värna om borde den låta myndigheter istället kommunicera med de människor som inte förstår vad plasten ställer till med, med regeringar i underutvecklade länder som inte tar miljön på allvar och med våra invandrare som kommer därifrån. Varför inte avsätta en heldag på SFI för information i frågan, men även någon lektion i den obligatoriska skolan?

Om vi miljömedvetna svenskar betalar några extra kronor i skatt på kassarna eller inte lär knappast märkas på det sopberg som flyter omkring i våra världshav!

Är det då något fel med den här skatten?

Ja, i högsta grad! En kasse tar en betydligt större andel av hushållsekonomin för den som lever på marginalen än för den som är miljonär (som ju för övrigt belastar miljön mycket mera med sin extravaganta livsstil)! Det slår orättvist! Och så är det med alla punktskatter och så är det med momsen! Vore det någon rättvisa skulle skattesatsen i procent stiga med inkomsten. Verkligheten är tyvärr den omvända! Och det tenderar att bli värre.

 

Schyyyy!


Ja

 

inte talas det mycket om det

Och vad gör myndigheterna? När läste vi att företag och deras ägare hamnade på Kumla? Vad gör rättsväsendet? Varför är politiker så tysta? Och var är deras åtgärder?

Frågorna hopar sig och hela folket blir bestulet.

Momsbedrägeri.jpg

Om någon av mina läsare hört talas om fällande domar, var vänlig lämna en kommentar. Tack!

(Det lär nog bli tomt i kommentarsfältet!)

Moderaterna är ju alerta att kräva lag, ordning och hårdare tag. Varför nämner de aldrig överklassens och kapitalismens kriminalitet? Fundera på det!

Tvättäkta


Tydligare

än såhär kan inte högerpolitik vara

Fattiga lägger procentuellt mer av inkomsten på mat än rika, så det är ju inte så konstigt att M vill låta vanligt folk skatta ännu mera just på maten. Men annars är de emot skatt. Särskilt om den huvudsakligen skulle drabba de mest penningstinna i samhället. Det räckte med förslaget om en skattehöjning på 0,25% på investeringssparkontot för att borgerligheten skulle gå i taket. Det är ju mest de som har sådant sparande. Snacka om att vara sniken!

Matmoms + M.jpg

När M dessutom aviserar att de vill spara in på arbetsmarknadspolitiken och sänka bidragen så lär ju inte det minska arbetslöshet och fattigdom. Och som sagt, de som drabbas ska enligt M betala ännu högre andel av inkomsten för maten!

Rika ska gynnas på vanligt folks bekostnad!

Detta är tvättäkta arbetarfientlig högerpolitik!

Märklig reaktion


Regeringen har i budgetpropositionen för 2016 förklarat att ytterligare
steg i avskaffandet av reklamskatten

Flygskatt, nej tack

sa främst de borgerliga partierna

En ganska fjuttig extra skatteutgift sett på hushållens årsbudget. Avsikten med den här skatten är att minska flygresandet för klimatets skull, men lär ha marginell effekt. Ändå är det ett steg i rätt riktning.

Fast så värst mycket klirr i statens kassa lär det inte heller bli, men vissa knorrar. Givetvis är det de besuttnas politiska företrädare som är emot. Rika vill ju inte betala, som vanligt, och de gick hårt ut med att kräva misstroendevotum.

”Enligt det ursprungliga förslaget skulle flyget få en avgift på 80 kronor för resor inom Europa, 280 kronor för resor inom 600 mil samt 430 kronor för riktiga långresor. Men det blev alltså för mycket. …  Alliansen gick i taket och hotade … Tomas Eneroth med misstroendevotum. … i helgen backade Magdalena Andersson och sänkte flygskatten till 60, 250 och 400 kronor. Hotet om misstroendeomröstning var avvärjt …” / Eva Franchell

Flygskatt vs moms.jpg

Vad som borde vara avsevärt mera upprörande är ju moms-skatten. Den drabbar hårdast de som har låga inkomster eftersom hela inkomsten går till momsbelagda inköp av mat och kläder, samt andra nödvändigheter. Den rike, däremot, kan använda sina inkomster som blir över efter att det dagliga behovet är tillgodosett, till investeringar i all sköns värdepapper. Och resor till världens alla hörn, med flyg till exempel.

Det är alltså mycket viktigare och mycket mer rättvist att göra uppror mot momsen än mot flygskatten. Men våra politiker från S och hela vägen högerut är helt överens om att vanligt folk ska ta den största skattebördan.


Mer+pil.jpg om skattepolitik

Regeringen har i budgetpropositionen för 2016 förklarat att ytterligare
steg i avskaffandet av reklamskatten

Ingen skatt för de rika


Nästan

 

Så ser det ut

Och det borde vara något som alla känner till. Då skulle folk börja protestera.

Skillnaden mellan rika och helt vanligt folk när det gäller skatterna blir än mer uppenbar om man betänker att momsen slår hårdast mot dem som inte har så stark ekonomi. 25% av de redan skattade pengarna går ju till moms för dessa, medan de rika som inte behöver äta upp hela inkomsten kommer undan med med mindre skatt i moms. Den som kan spara hälften av inkomsten istället för att konsumera dagligvaror och liknande kommer alltså undan med 12,5% i moms.

Men det är alltså ändå värre som Stefan de Vylder, nationalekonom, skriver på AFTONBLADET debatt.

Ingen skatt för rika

”Hur förmögenhetsfördelningen utvecklats de senaste åren kan vi bara gissa, eftersom avskaffandet av förmögenhetsskatten också medförde att statistiken över medborgarnas  förmögenheter  avvecklades. Men allt talar för att utvecklingen mot växande klyftor har varit ännu mer extrem när det gäller förmögenheter.

På förmögenheter betalas ingen skatt i Sverige. Att betala skatt på reavinster och aktieutdelningar  har gjorts frivilligt; den som vill slippa nöjer sig med att betala en avgift … på 0,42 procent av tillgångarna. Den som i dag går omvägen över Panama för att minska sin skatt är en åsna.”

Hela debattinlägget nås på länken ovan.

Det är ju helt uppenbart att om dessa förmögna människor betalade skatt efter sin bärkraft, eller i vart fall procentuellt lika mycket som vanligt folk skulle vi ha en välfärd som liknade ett dignande smörgåsbord och statens finanser skulle vara väldigt staka.