Då var det ju julafton. Men nu får ni den här. Vacker som den är och samtidigt allvarlig.
På Youtube finns samma låt, men med en annan video. En film som visar vilken värld vi lever i. En värld som John Lennon ville göra bättre. En värld som jag också vill göra bättre. En värld som du också vill göra bättre hoppas jag.
Varför blir världen inte bättre trots att vi alla vill det? Fundera på det! Men jag har svaret.
Kapitalet styr, inte du och jag. Och John Lennon hade inte heller tillräckligt inflytande. Det hjälper inte hur många vi är när det är de resursstarka som har makten. Och de har till och med makten att få oss att tro att vi har demokrati! Sånt går vi på! Så lättlurade är vi! Inte jag i alla fall! Är du det?
och låt er bli inspirerad av den energiska sångerskan
Janis Joplin.
Tyvärr gick hon bort alldeles för tidigt. Hon blev endast 27 år. En överdos heroin tog hennes liv. Lev sunt!
Och så hoppas jag att ni utför ert arbete skickligt och med finess. Hämta inspiration här:
Och jobba snabbt och kreativt:
Och när arbetsveckan är över har du gnott ihop en ansenlig vinst åt företagets ägare så han har ännu mera att skicka till Caymanöarna. För till skillnad från dig har han inte råd med den höga skatten i Sverige.
Hansson & Karlsson, den svenska duon Bo Hansson på hammondorgel och Jan Carlsson på trummor.
Att det blev namnet ”Hansson & Karlsson” berodde på ett missförstånd. En affischmålare missuppfattade duons namn och skrev Karlsson med K. Bosse och Janne tyckte det såg bra ut, så de behöll den stavningen. Läs mer på Wikipedia.
På SVT Play kan du se en film, ”I trollkarlens hatt”, om och med Bo Hansson fram till och med söndag 17 februari.
Det kanske till och med kan uppskattas av alla de i USA som av någon mystisk anledning gillar att läsa mig.
Det är ett faktum som jag undrar över, men kanske kan ha den förklaring som jag framför i bilden ovan; ”Kanske yankees …”. Men att svenskarna kommer på andra plats förvånar mig. Jag skriver ju på svenskars eget språk!
som ger en ljusare bild av landet än vi oftast ser
Så här presenteras programmet som kan ses fram till 31 augusti 2019:
”När talibanerna tog makten i Afghanistan förbjöds all kontakt med musik. Lagbrytare straffades hårt, ofta med döden. Med målet att återerövra det afghanska kulturlivet grundade Ahmad Sarmast ANIM – ”The Afghanistan national institute of music”. Här utbildas musiker i toppklass och en tredjedel av eleverna är flickor. Hör Ahmad Sarmast berätta om sin kamp för musik och jämlikhet. Inspelat på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm den 13 juni 2018. Arrangör: Polar music prize.”
Bör absolut ses! Och jag hoppas det läggs på tuben så det går att ses längre tid än på Svt/UR.
Men om någon ändå vill tänka på politik så har jag en fundering. Det gäller Donald Trumps korkade beslut att flytta ambassaden till Jerusalem.
Antingen har han noll koll på motsättningarna i Mellanöstern, och det vill jag ju helst tro. Eller så hoppas han att detta kan ge nytt bränsle till konflikten så att det går att sälja mera vapen. Kanske han till och med hoppas på att IS ska växa i styrka igen. Deras terrorism gynnar ju amerikanska geostrategiska intressen.
som det hände att jag gjorde en fantastik upptäckt
Jag kom in på NK i Göteborg och såg att man hade ställt upp en hel del backar med LP-skivor som realiserades ut till förmånligt pris.
Jag stod där och bläddrade bland LP-skivorna. Och så plötsligt såg jag en skiva med en röd klisterlapp med ett alldeles extra mycket nedsatt pris. Fyra kronor och fyrtiofem öre! Jo, jag minns det än i dag! Det var ju nästan bara 10% av vad en LP kostade på den tiden.
Fyrtio kronor var ju mycket på den tiden. Lönen låg väl på dryga två tusen då! Ändå ansågs jag inte vara lågavlönad. Men fattig som jag var på den tiden, med tanke på en hög hyra, så tänkte jag att jag kan ju köpa den på vinst och förlust för det var ju inte mycket att förlora ifall musiken var kass. Det fanns, ska jag ju påpeka, ingen möjlighet att lyssna på skivan i butiken innan köpet.
Men varför detta låga pris?
Artisten var inte så känd på den tiden. Och LP:ns titel var definitivt inte spännande och lockade inte till något köp. Tvärt om var det väl den minst säljande LP-titeln; ”100% Whole Wheat”.
Nu har jag inte kvar skivan. För många år sedan gjorde jag mig av med alla mina LP-skivor och spelaren när CD slog igenom. Jag tyckte inte jag hade plats för det i min lilla etta. Och skivan hittade jag inte på CD, så det är förbaskat länge sedan jag lyssnade på låtarna. På Youtube tvivlar jag på att det är samma låtar som spelas.
Men vad tyckte jag?
Med spänd förväntan kom jag hem och lade skivan på skivtallriken. Den yngre generationen kanske inte ens vet vad jag talar om; grammofon.
Nu gäller ju andra tekniker.
Jodå, jag kom hem med min LP som bara hade kostat mig strax över 10% av vad en LP kostade på den tiden. Och jag lade den på tallriken och började spela upp den.
WOW! En så’n fantastisk musik! Ett sån’t klipp jag hade gjort! Det var Meat Loaf! En helt okänd artist för mig tills detta tillfälle och helt säkert för de flesta andra också, annars hade ju inte NK varit tvungna att sälja den för nästan nada.
Här kommer Meat Loaf, rockoperans mästare. Lyssna och njut!
Och en till:
musik som jag gillar:
En låt som jag hade svårt för en lång tid låg på ett album av Chicago. Låten heter Free form guitar. Den är så fruktansvärt disharmonisk att det skär i öronen. Inte så konstigt att jag flyttade pickupen till nästa låt.
Men efter en tid insåg jag att låten är en musikalisk variant avPicassos Guernica. Och då insåg jag gruppens genialitet.
En tysk nazist såg Picassos Guernica och frågade honom om det var hans verk. Picasso svarade ”Nej, det är ert verk!”
Nu är sommaren förbi, men jag vill ändå låta mina kära läsare få lyssna till en låt som speglar det svenskaste av svenskt.
För nog är det en sanning att vi som var unga på 60-talet älskade The Beatles.
Men även yngre har ju lyssnat på dessa fantastiska låtar genom att deras föräldrar har spelat sin musik för dem. Och visst är det en sanning att det är odödlig musik.
Kanske blev ändå Yesterday den låt som satte det största avtrycket. Jag minns ju att låten spelades nästan varenda gång när jag på 70-talet var inne i ett storköpsställe för att handla mat och annat som där var till salu.
Man räknade ju med att musiken skulle främja köplusten.
Kapitalisternas profithunger förnekar sig ju aldrig. Det märks ju när de hänger på allt som kan främja deras vinster. Frågor om miljö, ekologi, klimat, arbetsmiljö och arbetarrätt i tredje världens låglöneländer har ju aldrig legat kapitalisterna varmt om hjärtat, men framhålls allt kraftigare i dag som säljargument utan att de lever upp till det helt och hållet. De bedriver oftast en förljugen propaganda kring dessa frågor för att framhålla en image som de sällan lever upp till ifall man granskar dem ingående.
Reklam är faktiskt vårt samhälles mest förekommande lögner!
Sådana lögner bestraffades hårt på medeltiden, men i dagens kapitalistiska värld är det få som ifrågasätter lögnaktiga försäljningsmetoder. Faktum är att det är dessa kommersiella lögner som finansierar TV:s reklamkanaler som ju påverkar våra värderingar, uppfattningar och tankar.
Höjdare för dem som liksom Skvitt älskar Totta Näslund. Inspirationen till detta inlägg kom efter att ha sett reprisen på TV av programmet ”Bra dagar – Totta Näslund”. Och den som inte såg det kan se det på svt playdär det kan ses fram till 26 juli.
När jag hörde honom för första gången var min första tanke att jag måste ha hans skiva och med hjärnsläpp till hundra procent kom hem med Totte Wallin! Man kan bli sne på sig själv för mindre!
”Psalmen finns i svenska översättningar vid namn ‘Av nåd’, ‘Förunderlig nåd‘, ‘Förundrad jag hör ett glädjens bud‘ eller ‘Oändlig nåd mig Herren gav‘ samt den friare översättningen ‘En ton‘.” / Wikipedia
Här framförs psalmen av ett våldtaget folk. Lyssna och njut!
Psalmen framfördes också spontant på Sergels torg som en hyllning till offren för terrorattacken sjunde april i år.
En del blir nog till det bättre och annat till det sämre. Men en sak vet vi – en del lär förbli oförändrat, såsom till exempel hur vi ser på det här med murar mellan människor. Israel kommer fortsätta att bygga bosättningar på ockuperad mark och bygga fler murar mot de rättmätiga markägarna så de inte tar tillbaka vad dem tillhör.
Egentligen uppfyller den israeliska politiken definitionen på folkmord, men knappast någon reagerar. Tänk vilket rabalder det var om Berlinmuren, ändå handlade den inte om folkmordspolitik!
medan PRO tycks tro att pensionärer kan åka till Dubai
Nog är det en konstig värld när en pensionärsorganisation beskriver ett prnsionärsliv i sus och dus! Sanningen är ju att de flesta pensionärer ständigt brottas med att få ekonomin att gå ihop. En del har till och med fått gå från hus och hem. Men et skriver inte PRO om i sin medlemstidning.
”Det larmas allt oftare om låga pensioner. Det är inte förvånande, men pensionseländet har bara börjat.
Ett 40-årigt yrkesliv är inte längre en garanti för att man får en pension som går att leva på ens för en sparsam person. Och en EU-rapport kom nyligen fram till att antalet svenska pensionärer som riskerar fattigdom ökar kraftigt samtidigt som trenden i våra nordiska grannländer är den motsatta.
Orsaken till pensionseländet ligger i vårt pensionssystem. I det nya systemet finns inga garantier.
Men trots de allt tätare larmrapporterna har vi ännu inte sett den fulla effekten av pensionshaveriet.” Det och lite till skriver Joel Dahlberg i SvD Näringsliv. Men PRO pensionären, pensionärsorganisationen PRO:s medlemstidning är som vilken damtidning som helst, bara med den skillnade att den inte kommer ut lika ofta.
Kan det bero på att de fattiga pensionärena inte en har råd att vara med i den organisation som ska föra deras talan och därför heller inte ens får tidningen? Bilden ovan är ett ganska representativt urval av artiklar ur nurmmer 7 årgång 2016. Och helt klart informaras man bättre genom dan vanliga pressen än genom PRO:s medelmstidning. PRO borde skämmas!
Joel Dahlberg avslutar sin artikel på följande sätt:
”Det förs då och då fram i debatten att var och en måste ta ansvar för sin ekonomiska standard under pensionen. Det stämmer förstås, men man får inte glömma att ett centralt syfte med ett allmänt pensionssystem är att vanliga löntagare ska känna sig trygga med att de får en pension de kan leva på.
Om den tryggheten försvinner, kommer folk i betydligt större utsträckning än i dag börja spara privat för att så att säga försäkra sig mot ett långt fattigt liv som pensionär. Om det sker har vårt pensionssystem förlorat en stor del av sin legitimitet. Då har vi också ett helt annat samhälle än i dag.”
Det är rader jag gärna hade sett skrivna i PRO pensionären! Var är kampen? Vad gör PRO?
Försöker man förespegla pensonärerna att allt är helt OK? Det vill jag påstå vara ren propaganda. Inget kan ju vara mer fel. Det avslöjar vanliga massmedia titt som tätt, men inte PRO pensionären! Den tidningen tiger, men lockar med resor som ingen pensionär har råd med såvida de inte lade undan en slant innan de gick i pension, vilket de med lägst inkomst aldrig hade chansen att göra.
”PRO Boule i Sydspannien – 6995 kr” ”PRO SOLO – resa till Almuñécar – 6495 kr” ”PRO Dansvecka – Får vi lov?” – 7995 kr”
Julresa för 5395 kr eller nyårsresa för 4395 kr, jo man tackar! Men vem betalar? Efter hyra mat och kläder finns för många inte ett korvöre kvar. Tandläkarbesök är inte att tänka på och har de råd att gå till läkaren så finns det ändå inga pengar kvar för att lösa ut läkemedlen, hur livsviktiga de än är. Fast det är ju inte för de pensionärerna medlemstidningen skriver!
då kommer helgen och nu skiter vi i allt elände i världen
Scott McKenzie, en låtskrivare som slog igenom stort med en låt som vi fyrtiotalister aldrig glömmer.
Sextiotalet var en tid med med fantastisk musik.
En låt som man tog till sitt hjärta kom Fleetwood Mac med. Lyssna och njut!
Men som den kommunist Skvitt är så måste ju även Hoola Bandoola lyftas fram, men då är vi inne i nästa decennium.
Nu min käre löneslav är du kanske ledig i helgen. Koppla av! Samla kraft! På måndag ska du åter sälja din arbetskraft på marknaden. Då kommer du att skapa nya värden, men du får bara betalt för tiden du jobbar. Du får inte betalt för värdet du skapar. Ändå skapar du ett värde som är större än ditt arbete värderas. Det är den skillnaden som ger klirr i kassan hos dem som äger det företag du jobbar för. Så fungerar kapitalismen.
Ifrågasätter man denna veklighet så är man kommunist. I vissa länder kan man bli fängslad för sånt, torterad och mördad. Så var det till exempel i Pinochets Chile. Och det var USA som stöttade upp kuppen som ledde honom fram till makten, liksom alla andra diktaturer runt om i världen. Ändå beskrivs USA som ”världens största demokrati”!
Pinochet genomdrev allt som nobelpristagaren Milton Friedman postulerade och mycket av det har genomförts i resten av världen, även i Sverige. Därför är arbetslösheten numera så hög!
Nu tar vi en låt till och när vi talar om 60-tal kan vi aldrig komma förbi Jimi Hendrix.
Men min störste artist är en snubbe som var influerad av Jimi. Tyvärr dog han i en flygolycka. Jag talar om Stevie Ray Waughan.
Det här är ju musik med kvalitéer. Visst gjorde de pengar, men det handlade aldrig om kommersialism.
Nu för tiden är det tyvärr ett musikaliskt armod som strömmar ut ur radiohögtalarna. Det har Ronny Åström skildrat i denna underbara låt som kom 1976.
Ha nu en trevlig helg och göm aldrig klasskampen. Borgarklassen har aldrig glömt den, men tyvärr har arbetarklassen dragit in klorna. Dags att ändra på det!
Fast, jo! Nu har jag hört vinnarlåten. Det var ingen fröjd för örat, kan jag säga.
Min musikaliske vän och tillika professionell musiker sa som jag, ”ren djävla skit!”
Ur ett konstnärligt perspektiv är det ett lågvattenmärke, men det gäller det mesta som framförs i schlagerfestivalen. Det handlar om ren business, inte om musik av konstnärligt värde. Kapitalismen förmår ju inte att främja konst, det vet väl alla. Det medger till och med min musikaliske vän, trots att hans politiska uppfattning är diametralt motsatt min!
Men det handlar om mer än så.
Det handlar om politik i än större skala. Det handlar om att vi, pöbel, ska påverkas! Och utifrån det drog jag mina slutsatser utan att ha hört en enda låt. Däremot hade jag läst att Ukrainas låt handlade om politik. Den var en kritik mot Ryssland. Och därmed insåg jag att just den låten skulle vinna i denna rysshatets tidevarv. Det visste jag alltså utan att veta vilka ”kvalitéer” den kunde ha, hur den lät och hur konkurrenternas låtar lät.
Och visst fick jag rätt!
Synd bara att jag inte skrev det i förväg, men nu får ni tro mig på mitt ord.
Israel fick 135 poäng.
Men, handen på hjärtat, när fan hamnade Israel i Europa?
När ska fjäsket för de fascistiska, rasistiska och sionistiska judarnas illegala statsbildning ta slut?
Tro alltså inte att Eurovision Song Contest handlar om musik! Det handlar om politik!
Och vissa är till och med öppet rena nazister, vilka alla stödjer Sverigedemokraterna. Och Sverigedemokraterna kan allt fler moderater tänka sig att samarbeta med. Men inte bara moderater utan även det privata näringslivet, motparten till alla som arbetar för lön, LO-kollektivet, löntagare, arbetare och hela arbetarklassen.
Och du, lille lågutbildade sate i LO-kollektivet, politiskt obegåvad, sympatiserande med SD, missnöjd med din lott, hänvisad till en nedsliten dyr lägenhet i en eftersatt förort med arbetslösa outbildade socialbidragsberoende grannar som flytt från krig och elände i tredje världen och här och nu lever på samhällets botten, som du tycker lever på din bekostnad utan att inse eller förstå att det i första hand är kapitalisterna som skor sig på dig, du bäddar för fascismens återkomst! Och det fattar du inte, du, lille lågutbildade sate i LO-kollektivet.
Du borde lyssna till denna låt av Björn Afzelius! Han är mer aktuell än någonsin!
Du, lille lågutbildade sate i LO-kollektivet, du är inte van att läsa något och du läser helt säkert inte detta heller. Men skulle jag mot förmodan ha fel så ger jag dig tips om mer läsning. Här kan du gå in och botanisera och öka din politiska medvetenhet.
Du, lille lågutbildade sate i LO-kollektivet, dig känner jag. Men du känner inte mig. Jag rör mig mellan samhällets olika klasser och står på arbetarklassens sida. Men du rör dig bara bland dina egna och vill helst låtsas höra till den överklass du aldrig når upp till och sätter dig därför allt för ofta i skuldfällan. Du har ingen kontakt med intellektuella. Och du läser inte. Alla dina referenser är inskränkta och du är ett lätt offer för fördomar och de fascistiska rasisternas propaganda. På dig kommer de att bygga sin makt om du inte vaknar upp och säger stopp. Det var sådana som du som banade vägen för Hitler. Men inte ens det vet du. Ska du låta historien upprepa sig?
Säg ifrån NU!
Och ett inte oväsentligt och nödvändigt tillägg:
Jag har stött på välutbildade idioter och lågutbildade genier. Så var den viktiga saken sagd.
Här kommer Svarta gänget. Det är inte fel med tanke på den överhängande risken för deras återkomst.
Just M kan dock knappast återfå sin styrka från Fredrik Reinfeldts tid med Anna Kinberg Batra vid rodret. Det har jag svårt att tro. Men med hjälp av KD och SD kan det kanske bli en regeringsbildning. En skräckregering för arbetarklassen och välfärden.
Det är skrämmande att så stor andel av arbetarklassen har så dålig koll på politiken att de röstar fram partier som hudflänger dem.
Men det är ju klart, i Ryssland har man ju en en historiskt hög kulturell bildningsnivå, vilket man i USA tror är detsamma som att kunna namnet på all snabbmat.
Skvitt tvingas därför ta till ett knep för att kringgå upphovsrätten. Så han gjorde en liten konstutställning och hängde upp den magnifika bilden tagen av John Rummel i en konsthall. Länken leder till bilden som publicerades på apod och som jag inte kan låta bli att visa er.
Och då kan du vila ut och samla krafter till en ny vecka
Det är ett ekorrhjul. Ett slit för alltför lite betalt. I vart fall för de flesta. Ibland räcker inte pengarna till. Då måste man skära ned på något.
Men egentligen borde ju arbetarklassen resa sig upp och göra revolt. Så här får det ju inte vara. Vissa är miljonärer och några få är miljardärer medan det samtidigt finns tiggare som inget har och idioter som antastar dessa stackars tiggare för att de störs på dem. Vore det inte bättre om idioterna stördes på de rika, på miljonärerna och miljardärerna?
Alla är ju inte det. Samhällets hjältar håller samhället igång även när det är helger. De är våra heroes! Och leker man med orden så kan man ju kalla dem (oss) ”heronister”. Arbetsnarkomaner, heroinister! Fast utan heroin.
Jag tänker på borgarklassen. Vad fan gör den? Vad gör dessa människor som är borgare? Jo, de lever på frukterna av alla som arbetar och sliter i sitt anletes svett! Men gör det något produktivt?
Han spelade på sin gitarr. Den saknade två strängar, men det lät hyggligt i alla fall.
Plötsligt gick en sträng av. Sånt händer.
Men så gick en sträng till åt fanders. Det ska mycket otur till för att det ska hända i samma låt.
Gatumusikern log lite generat, men spelade vidare. Han ville spela klart låten och han gjorde så gott han kunde med sina två strängar.
Han måste ha haft sin värsta otursdag den här dagen, för högre makter (eller vad det kan ha varit) såg till att ännu en sträng gick av innan låten var till ända. Då gav han upp. Med endast en sträng var det ingen idé, ansåg han så klart.
Jag gav honom en slant och sa ”Ett bidrag till nya strängar”.
I vissa delar av världen får man lära sig att aldrig ge upp och alltid vara glad.
Jag hann tyvärr inte uppmärksamma Samernas nationaldag som infaller 6 februari.
”Samerna lever i ett område som kallas Sápmi-sameland. Området sträcker sig över fyra länder Finland, Norge, Ryssland och Sverige. Samerna tillhör ett av världens ursprungsfolk. Samerna har levt på samma plats genom historien och de har en egen kultur, ett eget språk och egna sedvänjor.” / Lycksele kommun
”För 2 000 år sedan skrev romaren Tacitus för första gången om ett folk i norr som han kallade fenni. Men samernas historia går tillbaka mycket längre än så, arkeologiska fynd gör att historien ständigt får skrivas om. Samernas historia berättar också om statsmakternas kolonisation, överhetens förtryck och samernas motstånd. Klicka på årtalen ovan så får du veta mer!” / Sapmi
Det räcker att kika på kartan för att se att det kunde vara ett rikt folk om de fick rätten till sitt eget land. Men vi är fyra länder som roffar åt oss av deras rikedom som vilka kolonialänder som helst. Tro alltså inte att kolinaltiden är förbi. Och tro inte att Sverige är bättre än andra.
”Mari Boine, tidigare Mari Boine Persen, född 8 november 1956 i Gámehisnjárga i Karasjok kommun i Finnmark i Norge, är en samisk sångerska.” / Wikipedia