Politiker bekräftar mig


För egen del behöver jag det inte

 

men kanske mina läsare tar det som en kvalitetsstämpel.

Hur menar jag nu?

Jo det finns ju de som tror på auktoriteter istället för att själva värdera vad de hör och vad de läser. Det är tyvärr ganska vanligt och vanligast förekommande hos folk med ringa bildning. Stimulerande nog har jag aldrig märkt detta hos mina trogna läsare. Ni har era egna åsikter och står för dem och kan likt jag själv värdera vad andra tycker och skoj nog även säga emot mig. Sådant gillar jag. Utan debatt och olika åsikter blir umgänge platt.

Jag hittade Gudrun Schymans ”fykantögons”-blogg Squareeye. Jag kommer säkert att gå i polemik med henne mer än en gång framöver. Vi är ju båda vänster, men vi tycker inte helt lika. Det kan bli stimulerande. Och jag förväntar mig en tuff diskussion. Men först måste jag ju hitta något vi inte är överens om 😉

Squareeye

Men just nu handlar det om att Gudrun Schyman faktiskt bekräftar mig.

Men innan jag kommer till det, lade ni märke till att jag skrev ”Gudrun Schyman”?

”Jaha, vad var det med det då?”, kanske ni undrar. Jo, jag vet inte om ni har tänkt på det, men vi särbehandlar kvinnor på ett märkligt sätt. Det normala är faktiskt att använda efternamn på en man, men förnamn på en kvinna. Alltså, ”Reinfeldt snackar skit”, men ”Gudrun är ju feminist!”. Där du, Gudrun(!), fick du ett uppslag till inlägg om du inte redan har skrivit om det!

Varför gör vi så? Det känns naturligt, men varför? Tänk om jag visste det!

Internationella kvinnodagen

 

Gudrun Schyman bekräftar mig!

Det ger ju faktiskt mera tyngd åt mitt påstående. Det jag har sagt så dj*vla länge! Den här gången låter jag Schyman säga det istället:

”… det är inte politikerna som bestämmer dom är bara marionetter åt näringslivet.”

Hon har ju trots allt traskat runt i politikens korridorer, så har mera tyngd när hon säger det, än om jag säger det. Mina läsare är kloka nog att förstå att det är så, men jag undrar hur allmänt spridd denna vetskap är.

Den här kunskapen finns nog på ett sätt trots allt hos nästan alla medborgare, så jag vill inte idiotförklara folk. Men det intressanta är att de inte drar slutsatsen att vi alltså lever i en diktatur. Säger man det får man en ifrågasättande blick och ett långdraget ”Näää…” till svar. Vi får ju rösta! Jaha! Till vilken nytta då? Inte ens resultatet av en folkomröstning bryr sig politikerna om att följa. Minns ni folkomröstningen om kärnkraft. Den var en riktigt stor skandal! Så här var det ju:

Det började med att allt fler började ifrågasätta kärnkraften och kräva en folkomröstning. Mycket pekade på att det skulle bli ett nej till kärnkraften. Det kunde inte industrin acceptera. I valet mellan ”Nej” till kärnkraften och ”Ja” till den, skulle med stor sannolikhet ”Nej” vinna i valet 23 mars 1980. Då lanserade sossarna en tredje variant för att splittra Nej-sidan. Man sa ”Avveckla, men med förnuft!” !!!

Efter valet kokade man ihop ett valresultat från ”Ja” och ”förnuft?sidan”!, vilket gav 58% till stöd för fortsatt kärnkraft och ”avvecklingen” skulle gå till så att våra sex kraftverk blev tolv kraftverk! Det blev ju mera att avveckla på så vis och det ville ju egentligen folket, gick väl resonemanget 🙂 ? Och det innebar att kärnkraften, beslutade man efter valet,  skulle avvecklas senast 2010. Ni vet hur det gick! Ska man kalla det ”demokrati”?

Industrin fick som den ville. Man kan även säga att kapitalisterna fick som de ville. Man kan också säga att borgarklassen fick som den ville. Alla påstående är lika sanna som att ”det inte är politikerna som bestämmer, dom är bara marionetter åt näringslivet!” Precis som Gudrun Schyman säger, som jag säger och som många andra säger. Vi lever således i en en diktatur och jag antar att jag inte behöver ta fler exempel på den saken.

Den här diktaturen är borgarklassens diktatur. Och den kan vi aldrig skaka av oss genom några allmänna val. Vi kommer aldrig någonsin att få folkomrösta om den saken, aldrig! Inte ens i ett val som manipuleras på samma sätt som kärnkraftsomröstningen!

Skvitt grubblar

 

Det jag har kommit fram till är att vi i våra val kan bestämma så marginellt lite att det är meningslöst att rösta. Och här har jag säkert en bra fråga att diskutera med Gudrun Schyman. Jag tror aldrig att hon kommer att hålla med mig på den punkten, om hon nu ens vill ödsla tid på en sådan diskussion.

Jamen, kan man ju invända, Alliansen är på god väg att dumpa det sista som återstår av välfärden i soporna. Då är det väl bättre att rösta på sossar eller v! Men hur var det nu? ”det inte är politikerna som bestämmer, dom är bara marionetter åt näringslivet!” Gäller det inte längre? Jo, det gör det! Välfärden är på väg ut. Det har kapitalet, Bilderberggruppen och marionetterna i EU bestämt! Frågan är bara hur fort det ska gå och vilka partier som ska avveckla den!

”Glöm det här med politiska partier, demokrati, lika rätt för alla etc… Glöm det pga att de som sitter på den verkliga makten är alla medlemmar i Bilderberggruppen, organisationen som är ute efter världsherraväldet, ett land, en valuta, en regering, en armé etc.” 

Demokrati-Bildt

Med denna vetskap återstår bara att avstå från att rösta. Då talar jag inte om att rösta ”blankt” utan jag talar om ett totalt röstskolk. Därmed visar man att man tar avstånd från borgarlassens parlamentariska diktatur. Något annat sätt har vanligt folk inte att säga sin mening. Den dribblas ju bort inom parlamentarismen, precis som dribblade bort kärnkraftsavvecklingen. Men det går inte att dribbla bort att arbetarklassen inte gick till valurnorna! Det går inte att dribbla bort att folket vände diktaturen ryggen!

Och går vi inte till valurnorna så kommer vi förr eller senare att finna bättre vägar för driva våra frågor. Civil olydnad, demonstrationer och generalstrejker, till exempel. Och det får vi göra på egen hand eftersom vi aldrig blir uppbackade av kapitalstarka krafter, så som fascisterna blev i Ukraina. Bakom oss står inga starka kapitalintressen. Vi har bara oss själva. Tillsammans är vi starka, tillsammans är vi starkast! Det är vi som bär upp hela samhället. Vi behöver inte ett ok bestående av en tärande klass på våra axlar! Vi behöver inte borgarklassen och den boja som fjättrar oss, den borgerliga parlamentarismen!

kliv ut ur illussionen

Vilken färg


har ledande socialdemokrater

Det är en berättigad fråga.

Skulle vår gamle folkkäre Gunnar Sträng ha gått till näringslivet efter avslutad gärning som finansminister? Eller skulle Olof Palme slutat som statsminister och ta ett välavlönat jobb som konsult åt SAF och Wallenberg? Nej, det låter lite långsökt. Och tänk er Hjalmar Branting knacka på Wallenbergs dörr och säga: ”Fly mig en saftig lön så erbjuder jag mina tjänster!”

Vilken (S)-färg

Det vore otänkbart. De hade sin ideologi i sin reformistiska ryggmärg och att gå till kapitalets sida var otänkbart för dem.

Men nu är det andra tider!

Här är några som inte minns någonting om sin ideologi, om de nu har haft någon:

Göran Persson gått till pr-företaget JKL

Margot Wallström till Hakon Invest

Björn Rosengren till Stenbecks MTG

Thomas Östros till Svenska Bankföreningen

Pär Nuder tjänar (liksom Klas Eklund) Wallenbergsfären och han är också rådgivare åt riskkapitalbolaget EQT, sedan han slutade som rådgivare åt Goldman Sachs

Erik Åsbrink har bland annat ställt sig till investmentbanken Goldman Sachs förfogande, som rådgivare

Annika Åhnberg tjänar Axfood

Vidar Andersson har gått till Akademedia

Pierre Schori jobbar  åt telekombolaget Terranet

Vilka har jag glömt?

Jo: Anders Sundström Swedbank (Tack Svante!)

”Socialdemokratiska ex-ministrar har ratat både politiken och tjänstemannabanan för näringslivet. Nästan en tredjedel av Göran Perssons statsråd, 13 av 45, sitter numera i bolagsstyrelser eller driver egna företag.” Läs mer på SvD.

Näringslivet gillar inte socialister, som bekant, men socialdemokrater går mer än an.