Historien som vapen


Åsa Linderborg:

 

Därför måste sanningen om andra världskriget försvaras mot revisionister som Peter Wolodarski

Från en synnerligen välskriven artikel (ett måste att läsa!) av Åsa Linderborg på AFTONBLADET Kultur citerar jag dessa rader:

”Hela historien om motståndet mot Hitlertysklands expansion – som ju diskuterades från 1933 och framåt – handlade om att se till att nån annan utkämpade det nödvändiga kriget. Därför München 38, därför Molotov-Ribbentroppakten. Och utan Münchenavtalet ingen Molotov-Ribbentroppakt. Därför ”the Phony War” 1939–1940, när inga strider förekom på västfronten trots krigsförklaringen mot Tyskland. Därför lät de västallierade Sovjet blöda nästan ensamt fram till juni 1944. Därför alla de svenska eftergifterna för Tyskland.

Historieförfalskning

 

 … dessvärre har Wolodarski missförstått historierevisionismens karaktär. Hans ståndpunkt att Tyskland och Sovjet var av samma skrot och korn och gemensamt startade kriget är ett exempel på det.

Det som präglat den här debatten är just denna brist på erkänsla; att det är så traumatiskt för de svenska liberalerna att ge 27 miljoner döda sovjetmedborgare nån form av tacksamhetens respekt för att Nazityskland förlorade kriget. Hur svårt kan det vara?

Det som karaktäriserar debatten är också att liberalerna inte vill erkänna att Hitler var värre än Stalin. Pratet att Nazityskland och Sovjet var lika skyldiga, lika dumma, lika vedervärdiga, lika onda måste bemötas med frågan: Var det då egalt vem som vann? Wolodarski blir, precis som alla andra i den här debatten, svaret skyldig.”


Åsa Linderborg

Herbert Tingsten

Fascismen är borgerlig

Mekanismerna lever kvar

Stort genomslag