MP, de’ va’ la’ inge’ svar!


Jag mailade MP

och fick världens sämsta svar

Man kan kalla det ett riktigt ”goddag yxskaft”. Såhär skrev jag:

”Den globala uppvärmningen tar ni krafttag kring. Bra!
Men våra kuster, särskilt i väst, är nedlusade med plast och även annat skräp, men plasten är ju inte nedbrytbar. Den bara finfördelas och de minsta plast-partiklarna äts av plankton och hamnar till slut i alla andras kroppar, även i våra.
Man måste städa kusterna! Och jag anser att man kan slå två flugor i en smäll. Alla som saknar arbete och inte är halta och lytta borde få en möjlighet att försörja sig genom att plocka skräp på våra kuster. Och de ska få betalt per kilo de plockar upp och fördelas i tre grupper: plast, metall och övrigt skräp. Bäst betalt ska de få för plast, som är det värsta hotet. Får de timlön kanske de bara ligger och solar istället för att göra skäl för lönen, tyvärr.
Man kunde även låta EU-migranterna, alltså tiggarna, delta. De skulle säkert tjäna mera än då de tigger.

Jag tycker ni ska motionera om detta. Nästa steg borde ju vara att först och främst få alla EU-länder att göra samma sak och sen få FN att påverka alla kustländer att göra på samma sätt.

Plasten är ett lika stort miljöproblem som ökningen av växthusgaser eftersom den förgiftar hela världens ekosystem. Från haven sprider sig plasten även till alla landdjur! Därför måste problemet upp till ytan!
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Plast/Mikroplast/
https://www.naturskyddsforeningen.se/plastfritthav

Det tog sin tid innan svaret kom (femton dagar), så visst kunde man förvänta sig ett bättre svar. Så här löd det:

”Hej!

Tack för ditt mejl och för din synpunkt. Den är noterad. Miljöpartiet vill bland annat att ett statligt stöd inrättas för att utveckla en pilotanläggning för att återvinna plast och andra material i Sverige för att motverka nedskräpningen i Sverige. Läs gärna mer om vilka åtgärder vi vill ska tas för miljön och vad vi redan åstadkommit här. Ha en bra dag! 

Vänliga hälsningar
Miljöpartiet de gröna
www.mp.se

Nu. Klimatet kan inte vänta.”

Nej, klimatet kan inte vänta. Inte heller miljöns kontaminering med plast. Men hur ställer sig MP till att slå två flugor i en smäll och låta arbetslösa och EU-migranter städa kusterna? Det fick jag inget svar på!

Valen, plastpåsarna och pås-skatten


Extra skatt

 

 på plastbärkassar har införts i år 

”Tre kronor blir skatten på bärkassar när du handlar mat i fortsättningen. Och varje frukt- och grönsakspåse beskattas med 30 öre. Det framgår av regeringens lagrådsremiss.”, skrev SvT Nyheter i oktober förra året. Vad kassen kostade innan har jag aldrig funderat över, men jag tror det var två kronor. Jag minns när de var gratis.

Jag tror inte skatten stannade vid tre kronor. Rätta mig gärna! Kunden efter mig i matbutiken kom plötsligt på att han hade glömt att köpa en kasse att ta hem maten i, så han sa till kassörskan om en kasse. ”Det blir sju kronor!”, hörde jag henne säga. Så nu vet jag vad de kostar.

Avsikten med skatten, den officiella alltså, är att vi ska avstå från kassar i plast för naturens skull. Fram till 31 juli 2020 kan du se filmen Valen och plastpåsarna på urplay. Det är skrämmande och med tanke på hur allvarlig situationen är borde filmen ligga kvar i åratal. Problemet lär ju inte med bästa vilja i världen försvinna under detta millennium. Bilden nedan är en skärmdump från filmen. Passa på att se den medan den är tillgänglig!

Plastkontaminerin 1

Jag kommer att fortsätta att handla min mat i plastkassar. De använder jag till soporna och hamnar sen i avfallsförbränningen, inte i naturen. Och så tror jag de allra flesta svenskar gör med kassarna. Vi är ju miljömedvetna, vi svenskar. Jämfört med folk från Östeuropa, och i synnerhet jämfört med folk utanför Europa, ligger vi hästlängder före i miljömedvetande.

Under Kosovokriget 1998-1999 tog vi emot många många flyktingar från dåvarande Jugoslavien. Inte långt hemifrån mig låg en flyktingförläggning. Mellan den och närmsta matbutik finns en bäck som på hösten svämmade över bron och stigen så man behövde stövlar för att gå torrskodd över. Det hade inte många av flyktingarna så de använde plastkassar. 

Det var ju ingen bra lösning. De höll säkert inte tätt hela vägen över, så det var inget att spara på. Så vad gjorde de då? Ja, vad gjorde de då?

Jo, så fort de kom på torr mark kastade de dem i diket bredvid stigen! Där låg de i drivor! Miljötänket lyste med total frånvaro. På Balkan är det klent utvecklat. Än värre är det i många asiatiska och afrikanska länder. Och jag undrar hur lång tid invandrare från dessa länder behöver vistas i Sverige för att inte kasta plast och annat skräp ifrån sig så fort de inte har användning för det. Som han jag såg på stan härom dagen. Han hade en mugg från McDonalds i handen. När han hade tagit sista slurken droppade han den helt sonika på trottoaren och gick vidare. Av utseendet att döma kan han ha kommit från Afghanistan, eller något av länderna i regionen.

Plastkontaminerin 2

Muggen som  invandraren kastade på trottoaren blåste sannolikt ned i kanalen och drev ut i älven för att hamna i Kattegatt. Där kommer den med största sannolikhet att driva upp på någon liten ö i skärgården. Men kanske driver vidare till Skagerrak och infångas av den strömvirvel som koncentrerar enorma mängder skräp från Nordsjön, som i sin tur får skräp från Atlanten. Till slut spolas skiten upp på Bohusläns kust och öar.

Sopberget på bilden ovan hamnar på samma sätt i havet. Med strömmarna driver det ut i världshaven och sprider sig runt klotet. Och en del driver iland på den svenska västkusten efter en världsomsegling.

Havsstöm

Alla hav kommunicerar med varandra!

Regeringen räknar med ett betydande tillskott i statsfinanserna med den nya skatten på bärkassar. Och det är nog den egentliga orsaken till att den har införts. Var det miljön som regeringen ville värna om borde den låta myndigheter istället kommunicera med de människor som inte förstår vad plasten ställer till med, med regeringar i underutvecklade länder som inte tar miljön på allvar och med våra invandrare som kommer därifrån. Varför inte avsätta en heldag på SFI för information i frågan, men även någon lektion i den obligatoriska skolan?

Om vi miljömedvetna svenskar betalar några extra kronor i skatt på kassarna eller inte lär knappast märkas på det sopberg som flyter omkring i våra världshav!

Är det då något fel med den här skatten?

Ja, i högsta grad! En kasse tar en betydligt större andel av hushållsekonomin för den som lever på marginalen än för den som är miljonär (som ju för övrigt belastar miljön mycket mera med sin extravaganta livsstil)! Det slår orättvist! Och så är det med alla punktskatter och så är det med momsen! Vore det någon rättvisa skulle skattesatsen i procent stiga med inkomsten. Verkligheten är tyvärr den omvända! Och det tenderar att bli värre.

 

När jag paddlade kajak


Det var på västkusten

 

och jag gick ofta iland på små öar

Det var skönt att vila, sola och bara njuta av naturen, eller för att äta lite mat. Men en sak var skrämmande, all plastbråte som låg i vikarna.

Jag vet inte hur många timmar jag ägnade åt att elda upp så mycket jag bara kunde. Givetvis inte på klipporna, men det fanns sand- och gräsytor där eldandet inte gjorde någon bestående skada. Det var ju ett bra sätt att kombinera solbad/vila med nyttig miljövård. Men hur mycket jag än brände plast så fanns det oändliga mängder som jag inte hade möjlighet att sanera.

Det var sällan plastproblemet uppmärksammades på den tiden. Men redan då på åttio- och nittiotalen var alltså problemet stort. Det kunde jag se med mina egna ögon.

Och värre har det blivit

Oräkneliga ton plast förorenar haven och stränderna. Djur skadas, svälter och dör. De trasslar in sig i linor och får magen full med plast, vilket leder till allt från mättnadskänsla och med åtföljande svält till dödlig ileus, strangulation och förstoppning.

På Play Ur kan man se ”Valen och plastpåsarna” fram till 31 juli 2020. Ett skrämmande reportage om en val bland många, ett djur bland många andra arter, som fallit offer för vår tids kanske värsta nedskräpningsproblem. Det är ju ett fruktansvärt djurplågeri!

Man får också se hur man försöker städa stränderna i Norge. Ett sisyfosarbete så länge vi låter miljontals ton plast hamna i naturen. Programmet rekommenderas! Idag går det att se reprisen på Kunskapskanalen 17:35 – 18:20 .

Valen o plasten

Vi kommer aldrig att kunna städa bort allt skräp så länge det dumpas nytt hela tiden och i ökande omfattning. Det finns bara en lösning; låt det aldrig hamna i naturen. Men till dess måste saneringsarbetet fortsätta.

Skvitts rekommendation till alla kuststater 

I bland annat Sverige har vi de så kallade EU-migranterna. Och i många andra länder, utan dessa, finns det folk som ingen annan försörjning har än tiggeri. Men slå då två flugor i en smäll. Låt dessa personer under den varma årstiden samla ihop plast på stränderna och ge dem en ersättning för varje kilo de samlar in. Det får dem att känna sig nyttiga, stärker deras självkänsla och skulle ge dem en bättre inkomst. Har ingen politiker tänkt på detta?

Det är ju ganska enkelt. Kör ut dem på morgonen till öar och utsatta stränder och hämta dem på kvällen, väg deras ”fångst” och betala därefter. Man kan ju också göra något trevligt efteråt för dem och ställa upp med ett enklare boende åt dem. Och givetvis ska de försäkras och ha tillgång till mat, vatten och mobil nödtelefon. Det är lätt att falla och skada sig på hala klippor.

Otyget med nedskräpning


Det är f*n

 

att folk slänger skräp överallt

Hur det kan gå visade sig då ”de kom utanför Annelies port såg de barn stå och filma något under en balkong. Det visade sig att det var en igelkott som fastnat med huvudet i en Maxmugg och dess lock.” / AFTONBLADET.

Skräp + igelkott.jpg

Som en konsekvens av plastkontamineringen har ICA Supermarket på Karljohansgatan slutat med plastkassar. Det kan ju tyckas beundransvärt. Men plastkassar är utmärkta att kasta sopor i och smidigare att bära, tycker jag. Så nu bojkottar jag butiken. Jag slänger ju inte en enda påse i naturen, på gatan eller annorstädes. Alla mina kassar hamnar i avfallshanteringen.

Varje plastbit som inte hamnar i sopor kommer förr eller senare att hamna i naturen och ofta i havet där de ställer till elände för djuren. Men inte nog med det. Plasten finfördelas till nanopartiklar och sådana har en tendens med sina relativt stora ytor att binda all sköns kemikalier till sin yta. Partiklarna äts av fisk och sen hamnar dessa ofta giftiga kemikalier i våra kroppar när vi äter fisk.

Vi i Sverige är relativt sett ganska duktiga på att inte skräpa ned om man ser till många andra länder i världen, t. ex. Latinamerika, Asien och Afrika, men även Östeuropa. Men det räcker inte. Vi måste bli ännu mycket bättre.

Plaskasse-noll ICA.jpg

ICA Supermarket, Google Street View

Jag minns när kosovoalbanerna kom hit som flyktingar. För att gå från förläggningen till köpcentrumet var de tvungna att korsa en bäck. Bro fanns, men det myckna regnandet under hösten hade översvämmat bron med ett par decimeter. Det löste flyktingarna med att ta plastkassar på fötterna och kasta dem i diket så fort de hade kommit över. Oförmågan att ta hänsyn till naturen hade med sig hemifrån! Och då undrar jag hur det står till med dagens nytillkomna? Har de samma känsla för naturskydd som svenskarna eller som kosovoalbanerna?

Vi måste alla skärpa oss! Och nu när nytillkomna ska få bättre utbildning om vår kultur, rättigheter och skyldigheter, hoppas jag att det även gäller miljö- och naturskydd.

Olika syn på nedskräpning

Romläger Malmö

Länk till artikeln med bilden

Skitiga Ganges.jpg

Bilden är från Ganges, publicerades här

Men enligt min vän som var i Gambia nyligen kunde den lika väl varit tagen där. Lite Googlesökning visar att bilden kunnat komma från lite var stans i tredje världen (MaputoCitarumfloden, BaliGuanabarabukten vid Rio de Janeiro, och så vidare).

Vid våra kuster flyter mycket skräp iland, Västkusten är särskilt utsatt. I samband med kajakpaddling har jag eldat upp tonvis med skräp i skärgården, med prioritering för plast. Givetvis aldrig på hälleberget. Men hur mycket jag än slet med detta såg det ut som att jag ingenting hade gjort! Det finns helt enkelt alldeles för mycket.

En del av detta skräp har nöjesbåtsfolket slängt. Och här får vi klandra svenskarna. Knappt någon invandrare har ju båt. Det ser man ju både på småbåtsvarven och i fritidsbåtshamnarna.

En del skräp har oavsiktligt gått över bord från både små båtar och stora fartyg. En del har flutit från avlägsna floder till och med på andra kontinenter. Det driver med strömmarna och ansamlas alltså i stora mängder på t. ex västkusten.

Vi måste sanera!

Här tänker jag att man kunde låta romer och arbetslösa, såväl svenska som nytillkomna, skjutsas ut i skärgården för att framför allt samla in plast och ge dem betalt per kilo. Det är min lösning. ICA Supermarket har sin lösning, men den förkastar jag.

 

Du döms för en liten … , men …


Diskrepans

 

det är väl det minsta man kan kalla det för

Jag tänker på små brott som inte har så stor påverkan på nånting alls. Lite för fort på vägen och så får du böter. Och då tänker jag inte på vansinneskörning i hejdundrande livsfarliga hastigheter med fara för dig själv och för andra!

Och tänk om du ”råkade” gå genom kassan med något du borde ha betalat för och blir påkommen. Då dras du inför domstol och får böta!

Eller om du tömmer båt-toan i sjön. Aja baja!

Då är det ju bättre om du inte är en privatperson!

”Den svenska miljöbalkens hänsynsregler ska förhindra att stora mängder pellets läcker ut … Problemet är bara att lagen inte verkar efterlevas.” 

Plastutsläpp.jpg

Nedskräpning! Javisst. I stor skala dessutom. Långt värre än en fimp på gatan. Långt värre än en dumpad skrotbil i naturen! Långt värre än en hastighetsöverträdelse av värsta slag. Men vad blir konsekvensen av industriell nedskräpning? Jo, på sin höjd ett påpekande om det olämpliga. I bästa fall! Om ens en myndighet reagerar!

Men akta dig för fan för att inte sopsortera enligt alla regler, eller att kasta kolapapper och påsar på gatan så att polisen ser det!

Det är skillnad på ”folk” och ”fä”!

Vi, vanligt folk, jagas för minsta lilla fel och givetvis så självklart för de allvarligare brotten, men vilka brott kan vara värre än de som äventyrar allas vår miljö för generationer framöver? Men då är rättsväsendet inte på hugget! Då reagerar det inte, såvida inte andra trycker på och kräver handling. Men inte ens då brukar något hända, ty så högt aktas rikta fän!

”Den svenska miljöbalkens hänsynsregler ska förhindra att stora mängder pellets läcker ut, särskilt i områden som det kring Orust och Tjörn där det finns flera naturskyddsområden, säger Lena Gipperth, professor i miljörätt på juridiska institutionen, säger Lena Gipperth, professor i miljörätt på juridiska institutionen.

Problemet är bara att lagen inte verkar efterlevas.

– Jag blev väldigt förvånad när jag insåg att tillsynsmyndigheterna helt verkar ha bortsett från plastutsläppen. Man fokuserar på andra saker. Det är som om problemet inte finns, säger Lena Gipperth.

Nu riktar man skarp kritik mot att myndigheterna låter utsläppen pågå.

Forskarna menar nu att det är nödvändigt att myndigheterna på allvar tar tag i och börjar kontrollera utsläppen.” Länk som ovan.

Plast + industri.jpg

Observera, som jämförelse: Det är förbjudet att tömma sin porta potti i havet!


Mer+pil.jpg Om plast i miljön

Plast – ett växande gissel

Plast, ett miljöproblem

Plast – ett växande gissel


Plast

har man hittat i dricksvatten överallt i världen

”83 procent av världens dricksvatten är förorenat av mikroplast. Det visar en ny studie. Forskare ska nu undersöka vilka effekter det kan ha på vår hälsa.”

Läs mer på Illustrerad vetenskap

Plastgissel.jpg

Mer läsning:

Plast, ett miljöproblem

Plastgeologi

Hedens konstgräs förstört

Två problem – en lösning

 

 

Två problem – en lösning


Plastskräp och tiggare

 

en radikal lösning på två problem

Det talas idag mycket om plasten som förorenar haven. Och det är ett mycket stort problem. Plast är ju synnerligen långlivat i naturen och det bryts inte ned, det smulas bara söner och blir till nanopartiklar som tas upp i näringskedjan och hamnar slutligen i vår mat. Långt dessförinnan har plasten åsamkat djur svårt lidande.

Plast är också ytkemiskt aktivt. Alltså att det binder allehanda miljögifter på ytan, vilken ju ökar i förhållande till vikten ju mindre partiklarna blir. Effekten är att plast transporterar in miljögifter i det biologiska kretsloppet och hamnar till slut på våra tallrikar.

Det har också konstaterats att småfisk hellre sätter i sig nanoplast än dess naturliga föda såsom plankton. ”Det gör dem slöa, leder till hög dödlighet och är en förklaring till varför vissa fiskbestånd minskar, visar en ny svensk studie.”

Naturskyddsföreningen ger 10 råd om hur man slåss mot plasten i haven. I bilden nedan tar jag upp fem av dem. NSF håll rent.jpg

Skräpet hamnar i havet på många olika sätt och det driver omkring i åratal och mycket av det hamnar till slut på den svenska västkusten, som ju därför är hårdare drabbad än ostkusten.

Redan på 80- och 90-talen kunde jag konstatera att stränderna på de små öarna i Göteborgs skärgård var svårt nedskräpade av plast. Och där är det få som går iland. Det är väl knappt mer än en och annan kanotist, varav jag var en av dem.

Jag åtog mig ofta att elda upp så mycket jag förmådde, självklart icke på berghällarna utan på de små gräsplättar som fanns, eller andra ställen som inte tog skada.

Text till bilden nedan kan du läsa här.

Skräp i fågel.jpg

Mer+pil.jpg om plastkontamination

Ny forskning om plast i havet

Fakta om skräpet i havet

Skräpmätningar på stränder

plastskräp.jpg

Det andra problemet

Det har också talats mycket om våra tiggare, EU-migranterna. Röster om att förbjuda tiggeri har höjts. Men det är inte rätt lösning. Fattigdom ska bekämpas med konstruktiva metoder. När det gäller EU-migranterna finns problemet i deras hemländer, att de inte får acceptabel utbildning och därmed inga jobb. Pengarna dessa länder får från EU, inklusive Sverige, hamnar ofta och till stor del i fickorna på korrupta politiker och tjänstemän än till dem de är öronmärkta! Självklart måste EU sätta press på dessa länder så pengarna kommer fram, vilket borde vara ett krav för fortsatt medlemskap!

Låt oss slå två flugor i en smäll!  

Två flugor en smäll.jpg

Från mitten av april och till och med november ut är det uthärdligt att vistas i kustbandet. Under den tiden kunde man frakta ut EU-migranter med båt och massäck på kobbar och skär försedda med soppåsar och låta dem plocka upp det som har strandat där.

Låt staten, eller ännu hellre EU eller FN betala. Det är oförsvarligt att kustkommunerna ska stå för kostnaden eftersom problemet är lika globalt som klimatet!

Försäkra dessa EU-migranter så de kan få ersättning för eventuella olyckor och skador, såsom till exempel halkolyckor och skärsår. Låt dem sedan få betalt per kilo skräp de har samlat in.  Olika mycket beroende på vad sorts skräp det är fråga om.

Detta skulle ge EU-migranterna en avsevärt bättre inkomst än tiggeriet. Det skulle också ge dem bättre status och en känsla av människovärde såsom samhällsnyttiga individer. Och det blir billigare med ersättning än att anställa dem som renhållningsarbetare, vilket väl samhället inte anser sig ha råd med.

Migranter och plastskräp.jpg

Sidovinst

En spin-off-effekt skulle ju också vara att vi sprider vår kunskap om plastens skadeverkningar ner på kontinenten till länder där nedskräpningens konsekvenser inte har någon högre prioritet. Och kanske det i högsta grad gäller EU-migranterna av bilder att döma.

EU-migranter.jpg

 

 

 

 

 

 

 

Plast, ett miljöproblem


Plasten,

vart tar den vägen?

I bästa fall så återanvänds den, eller går till uppvärmning i våra förbränningsungnar. Men det förutsätter ju att vi slänger plasten i soporna. Men så går det bara till i de bästa av världar, de vi bara kan drömma om.

Mycket plast går ut i naturen. Ja till och med om vi slänger all plast vi ser. Men vi ser inte all plast. Mikroplasten som finns i allt fler produkter, till exempel.

Plast som hamnar i naturen sköljs förr eller senare ut i haven och där driver den omkring i allt större omfattning. En prisbelönt bild fångar bara en sida av problemet:

Plastkontaminering.jpg

”Vi matar vilda djur med plast”

Man har konsterat att småfisk faktiskt hellre sätter i sig mikroplast än naturlig föda. Det krävs inte mycket till fantasi för att förstå följderna av det. Och för att vara lite människocentrerad: småfisk äts av storfisk och den blir människföda och plasten med alla de ytfixerade kemikalier som följer med hamnar också i våra kroppar.

I dag finner man plastskräp i magen på sjöfågel och andra djur och de dör av det. Värre blir det för vart år.

Särskilt i fattigare länder återanvänds inte plast och när det slängs så flyter det med havsströmmarna och sprids till alla hav. Läs om världens mest förorenade vattendrag.

Inte bara plast skadar, men plast är ett av våra allvarligaste miljöproblem. 13 bilder på att vanligt skräp kan döda djur