Maktlös regering


Industrin bestämmer

 

och står över vår folkvalda regering

Kan det kallas demokrati? Inte enligt min mening; det handlar om dubblerade koldioxidutsläpp från Preemraff i Lysekil, vilket ju blir en gigantisk miljöpåverkan. Och de gör som de vill!

Det är alltså inget som Miljööverdomstolen kan göra något åt. De kan inte lägga sig i Preemraffs beslut. Varken myndighet, regering eller riksdag kan neka dem att släppa ut mer koldioxid. Inte om de omfattas av utsläppsrätter enligt EU-direktivet.

Maktlös regering.jpg

Läs mer på SVT Nyheter/Väst.

Läs också ”30 års klimatarbete bortblåst om Preem genomför utbyggnad

Annonser

Knepigheten med regeringsbildningen


Som alla vet

 

har det  varit svårt att tillsätta regering efter valet

Men så borde det inte ha varit. Om man betänker att de allra flesta är löntagare med normala inkomster så borde ju de partier som främst företräder deras intressen ha kammat hem de allra flesta rösterna. Men så blev det ju inte. Problemet var ju just den här gången SD:s stora valframgång.

Men problemet är ju vanliga löntagares brist på bildning och politisk medvetenhet. I det avseendet kan de inte mäta sig med borgarklassen. Den vet sina intressen. Och den utnyttjar sin kunskap till att ta sina intressen till vara. Därtill har de resurser att med sin propaganda i media fördumma sin klassmotståndare, arbetarklassen. Med sina media har de fått alla ”jobbare” att tro att allt handlar om sport, konsumtion att skuldsätta sig när pengarna inte räcker. Men hur vanligt folk verkligen har det i vardagen, och i synnerhet låginkomsttagare, ser man inget av i deras media.

”Sluta snacka politik!” sa en snubbe (som vi kan kalla ”Bosse”) vid krogbordet. Han som var totalt ointresserad av politik, men däremot intresserad av sport. Men rösta skulle han; på SD!

Låt mig berätta lite om honom, för han var (gick tyvärr bort i cancer i våras och bidrog således inte till 2018 års valresultat), kanske ganska representativ för dem som röstar på SD.

Utbildning: grundskola. Jobb: okvalificerat.Tidigt sjukpensionerad (enligt ett av hans ex.: arbetsskygg). Intressen: snacka med polare med samma bakgrund över en öl. Ickeintellektuell: läste bara dagstidningar (aldrig en bok) och följde med i TV:s nyhetssändningar, men ännu mer i TV:s sportsändningar. Politiskt ointresserad.  Många av hans polare arbetslösa. Bostad i invandrartät förort med många gangsterskjutningar.  Ogillade att bo i ett område där han kände sig som en svensk minoritet. Ekonomiskt oförmögen att flytta därifrån.

Lägger man samman allt det här så är det ju inte så konstigt att han trodde på SD:s propaganda: invandrarna lever fett på bidrag, fetare än hans eget. Och för honom själv räckte inte pengarna riktigt till. Öl kostar ju. Särskilt på krogen.

Har man ingen intellektuell kapacitet, är obeläst och sakar politiskt intresse så slukar man lätt det mest populistiska budskapet. Då vet man inget om sina egna politiska intressen och då ligger det nära till hands att falla för Åkessons retorik om att allt är invandrarnas fel. Då slipper man helt sitt eget ansvar för ens egen situation. Ja, man är försvarslös, kan inte stå emot.

Kanske inte alla känner igen sig i allt det här, men det är sånt här, den politiska omognaden, som leder fram till att folk röstar fel. För de allra flesta är ju löntagare med normala inkomster med 15.000 – 25.000 kronor i lön efter skatt. Ja en del har inte mer ens före skatt. Vad har de att vinna på en borgerlig politik? Nada, så klart! Ändå röstar de fel! Det visar ju valresultaten. Arbetare röstar ju inte sällan på borgarklassens partier!

Om de hade röstat efter sina politiska intressen, om de hade haft den medvetenheten så hade varken SD eller de övriga partierna på högerkanten fått särskilt många röster eftersom de som dessa företräder är ett försvinnande fåtal i samhället!

Valet 2018.jpg

Varför dagens svåra regeringsbildning över huvud taget uppstod berodde ju på att rasistpartiet SD blev så stort (tack vare sådana som helt eller delvis delar egenskaper med ”Bosse”). Och inget parti ville ha med SD att göra. Så det blev en kris, men ur den kom verkligheten att avslöjas.

Moderaterna och Kristdemokraterna drog sig inte, när det ställdes på sin spets, att söka stöd av ett parti med en illa dold nazistisk ideologi i sin bakgrund. Det borde vara uppenbart även för mindre politiskt medvetna personer var dessa partier i grunden står och att SD ser sig som ett konservativt parti med liknande värderingar som M och KD, när de äntligen har bekänt färg. Vi minns ju att de en tid påstod sig vara ett arbetarparti. Och att de sen sa sig inte ligga på någon höger-vänsterskala och media presenterade dem som något mittemellan i sina grafikpresentationer. Men nu vill de skapa ett högerblock med M och KD.

Tack för det erkännandet! Det var på tiden! Nu vet vi var de står; på den arbetarfientliga sidan. Eller? Förstår de politiskt obildade löntagarna ens nu? Nej, antagligen inte.

Mer har blivit tydligt under alla turer med regeringsbildningen, för den som har okat följa med, vilket nog inte ”Bosse”s gelikar har gjort. De ser ju på sportkanalerna och tittar ner i glaset, samt förfasar sig över alla obegripliga språk som talas på deras torg.

Det som har blivit riktigt tydligt är ju att C och L riktigt avskyr V för att V vill ha en politik som gynnar vanliga löntagare mer än andras politik, som istället gynnar de mera välsituerade.

Värnskatten, som drabbar de som tjänar mer än de behöver, ska ju bort. Och de som vill sno åt sig våra skattepengar genom att bedriva privata sjukvårds-, omvårdnads- och skolföretag ska slippa ett tak för vinstuttaget. Därtill kommer fler möjligheter till skattelättnader för privata tjänster, som sådana som ”Bosse” aldrig skulle ha haft råd med trots skatteavdraget.

Tydligt har ju också blivit att partier som C och L vill försämra lagen om anställningstrygghet och att marknadshyror ska tillåtas, alltså fri hyressättning. Det är ju en helt arbetarfientlig politik som innebär otrygghet på jobben och svinhöga hyror som vanliga arbetare inte har råd med.

Borde inte en vanlig löntagare vara mera politiskt intresserad, att hålla sig uppdaterad med vad de politiska partierna står för? För om så vore skulle högerpolitiken vara en marginell företeelse inte bara i vårt land utan i alla länder. Och hur når man dit när borgarklassen indoktrinerar och fördummar de redan politisk okunniga?

Det problemet måste lösas för att ett läge som nu inte ska upprepas.

Knepigt med regeringsfrågan just nu


Fyra alternativ

 

enligt Mats Knutsson på Svt text

Det här är ett ganska långt inlägg och det bjuds på en del video och en bildkavalkad om SD i slutet.

Så här ser regeringsalternativen ut enligt Knutsson:

1) Blocköverskridande regering med S+MP+C+L

2) Högerregering med M och KD

3) Koalition med S och M

4) Alliansregering, med stöd av SD.

Eller så här, enligt ”folkets vilja”.

Top 10 önskeregeringar 2018.jpg

Vi får väl se hur det blir, men en regering med S+MP med stöd av V kommer helt säkert att fällas av Alliansen + SD. Annars är ju det rödgröna ett block som är större än Alliansen och enligt min mening det mest naturliga och tilltalande. Ändå kräver Ulf Kristersson att bli statsminsiter. Hans fräckhet har som bekant inga gränser.

H-V-skala

M+KD blir ju inte särskilt stort och starkt, men här kommer ju SD att kunna fylla samma funktion som V i regeringen S+MP. Moderaterna och Kristdemokraterna är ju de partier som tydligt gjort klart att de har beröringspunkter med och sympatier för SD och Åkesson. Det är inget konstigt med det. Det var ju borgarklassens partier som beredde vägen för Hiltlers maktövertagande då det begav sig eftersom fascismen till sin natur är borgerlig.

Man kan ju inte blunda för att SD är ett nationalsocialistiskt parti med nedtonad profil och friserad fasad. 

SD är det parti som efter M emottar mest bidrag, … Det har helt enkelt alltid funnits förmögna människor liksom företag och stiftelser i Sverige som hängivet har backat upp extremhögern …

Droppar SD

S+M kan inte Löfven tänka sig (det är ju absurt, särskilt i ett historiskt perspektiv!) och skulle skada S enormt mycket. Den som ännu ser S som ett arbetarparti kommer knappast att kunna göra det efter en sådan regeringsbildning.

Alliansen med stöd av SD är inte logiskt eftersom C och L absolut inte vill sammarbeta med SD, men SD och M har däremot mycket gemensamt och det finns all anledning att sträcka upp ett varnande finger om SD skulle finnas med i en svensk regering. Det är redan i dagsläget illavarslande med deras närvaro i det svenska politiska rummet.

M och SD? Vad har de gemensamt? Mycket, bland annat det som bilden nedan visar. Det minns ni väl?

SD M Arbetarpari

En sådan braklögn kan väl ingen ha glömt! Och när partier på yttersta högerkanten kan försöka locka arbetarröster med sådana lögner har de inte skam i kroppen. Det är ingen hejd på deras lögnaktiga förmåga! Vad mera kan de ljuga om? Jo, mycket. Tänk kritiskt och se vad de de gör och hör vad de säger! Och dra öronen åt dig!

April april från R&B

Största stölden

politikern o horan

De rika fick mest

Ja, det är makalöst!

Men det är högerns politik. Det är bara att blicka tillbaka och se vad de åstadkom under sina åtta år vid makten.

De unkna moderaterna

Räntesubventioner 1

Partier på yttersta högerkanten försöker få arbetare att tro ett de är arbetapartier är ju horribelt! Men lika horribelt är ju att många arbetare faktiskt röstar på allianspartierna och SD. Valresultatet visar ju att hälften av arbetarklassen är så politiskt okunniga att de röstar emot sina egna intressen, sina egna klassintressen!

… när Alliansen lät privata företag driva sådant som stat och kommun egentligen bör driva öppnades portarna på vid gavel till lättförtjänta pengar för skrupelfria företag och kriminella.

Alliansen-ligan

M historia

Och ännu en gammal bild av Skvitt, lika aktuell idag som då. Det är bara partiledaren som är ny.

M-politik

Men egentligen

Det här inlägget tänkte jag i första hand skulle bli en bildkavalkad om SD.

Men det växte och blev som synes mer än så.

Växt har också KD:s och M:s uppfattning gjort av SD som ett ”parti bland andra”, i svensk politik. Inte tror jag att det är för att deras minne är kort, men för att de tror att svenskens minne är det. Och kanske det är så bland de som är mindre intresserade av politik.

Dags att påminna:

Dagens elände

Det är ju SD:s framgång som ställer till allt elände i svensk politik. De flesta av bilderna nedan är från mina inlägg i augusti och september 2015.

Åkesson ställde ju upp i Skavlan igen: ”I säsongens första avsnitt av Skavlan gästas talkshowen av SD-ledaren Jimmie Åkesson och hans fästmö och partikollega Louise Erixon.” / AFTONBLADET, vilket föranledde det här inlägget.

Såhär gick det förra gången:

Åkesson + Breivik

(Eaqhan – Jimmie Åkesson hos Skavlan)

En dump från Skavlan igår

Åkesson 14-9 2018 Skavlan.jpg

Programmet kan ses på Svt Play fram till 13 mars 2019. Bono om Åkesson, se hela klippet här.

Nu kör vi bildkavalkaden

Kumpaner i SD

stairway to hell

Åkessons värld. 2

Dylan Roof - Åkesson

Demokrati o datorprogram

SS-symbol på SD-hand

SD blåsta

Klassamarbete 2

Mattias Karlsson i sandlådan 1

Sommartankar


Skvitt

 

bläddrar bland sina bilder

Det blåser rysligt friskt i dag, annars är det gott väder. Men jag håller mig inne och går igenom mina kolossalt många bilder. Tänk så många som egentligen bara kan kastas. Det är ju nackdelen med digitala kameror. Det är ju bara att knäppa. Det kostar ju inget, utom hårddiskutrymme. Och det har jag gott om, men ändå är det god idé att bara rensa bort de uslaste och ointressantaste bilderna. Och det är ett styvt jobb, ska ni veta när man har så många som Skvitt har.

En av bilderna jag stötte på är från 2014 – 09 -13. Det är alltså dagen före det senaste valet. Varför tog jag den? Kanske som ett dokument, vad vet jag?

Valaffisch 2014.jpg

Ett bättre Sverige för alla, lovar Socialdemokraterna

Tja, så mycket bättre som man hade kunnat önska sig har det ännu inte blivit beroende på regeringens arbete, men å andra sidan var det knappast något som Skvitt hade förväntat sig. S dominerar regeringen och särskilt radikal arbetarpolitik är ju inte S känt för. Och under de senaste 30 åren har ju klyftorna mellan rika och vanligt folk växt i rasande tempo, som LO-ordförande Karl-Petter Thorvaldsson nyligen sa i ett uttalade i TV och lade skulden på Socialdemokraternas förda politik, vilket jag tyvärr inte har någon länk till.

Till regeringens försvar för deras klena resultat under innevarande mandatperiod kan dock sägas att handlingskraften har varit starkt begränsad tack vare allt motstånd från oppositionen. Så blir det ju när en regering inte har majoritet i riksdagen.

Vad mer kan sägas?

Jo, här kommer kanske det viktigaste: om vi istället hade fått en alliansregering så hade det blivit mycket sämre för vanligt folk. Bara de rikaste hade gynnats och alla andra hade fått betala notan. Det såg vi ju under de åtta år de satt vid rodret på skutan Sverige. Och därför ska vi vara glada åt att nuvarande regering i vart fall har stoppa upp förfallet av välfärden och faktiskt en gnutta tagit tillbaka en del av vad Alliansen lyckades rasera. Det är alltid något. Och något att tänka på inför nästa val om drygt ett år.

Novus 29 jun 17.jpg

Inga dunungar!


Men taktiker ut i fingerspetsarna

 

Det är precis det som våra politiker är

Så, det de säger är sällan vad de menar. Man måste istället se till vad de gör. Och nu fick vi ett valresultat som innebar att vi fick en sällan skådad svag regering. Chansen att fälla den vill ju inte valets förlorare gå miste om.

Hur är upplägget?

politiskt rävspel

Jag tror att Moderaterna bäddade för det som just nu sker redan innan valet. Det var där det började. De hade opinionssiffrorna och de lade upp strategin efter det.

Många blev förvånade av Reinfeldts uttalande veckorna före valet om att invandringen av asylsökande ökar och kostar oss en massa pengar, men vi ska öppna våra hjärtan och ta emot dem, trots att det är en uppoffring. Ja, ni kanske minns hans ord bättre än jag, men det var ungefär så han menade. Men vad menade han egentligen och vad ville han med utspelet? Många undrade och många spekulerade och många menade att han gav näring åt Sverigedemokraterna och curlade fram dem till bättre siffror i valet. Och oavsett vilket så är resultatet att Sverigedemokraterna gick starkt framåt och Moderaterna nästan lika mycket bakåt och Moderaternas portalfigurer lämnade partiet.

Herrar som Reinfeldt, Borg och andra behöver inte något parti för att driva sin extrema högerpolitik framåt. Det finns andra möjligheter. Och en sådan möjlighet är att vid sidan om sina egna framtida insatser inom andra organisationer låta Moderaterna backa och gynna ett ännu mera extremt högerparti föra politiken ett snäpp ännu längre åt höger. Det gynnar deras politiska filosofi och den är höjd över partilojaliteten.

Det är nog den förklaring man ska ge på Reinfeldts utspel. Och det fungerade. Och det fungerade för att han visste att det svenska folket hade tröttnat på Alliansens våldförande på den svenska välfärden och inte skulle ge Alliansen sitt förtroende en gång till. Genom att ge draghjälp åt SD, visserligen på bekostnad av stödet till M, skulle en del röster på SD även komma från sådana som tänkt sig rösta på S och kanske även på Mp. Och vågskålen skulle väga över åt höger.

Det är ju inga dunungar det här. Det är taktiker ut i fingerspetsarna!

politiskt rävspel

Detta spel räckte inte för att stoppa oppositionen från att kunna bilda regering Men det blev en svag minoritetsregering och det kunde alla förutspå om Alliansen föll. Och en sådan svag minoritetsregering kan fällas. Det vet dessa taktiska rävar. Och nästa slag mot folkets uttryckliga vilja kom att stå när budgeten skulle godkännas. Då skulle SD kunna spela ut sina kort och komma Alliansen till undsättning, om man spelade sina kort väl.

Och det gjorde man!

politiskt rävspel

Alliansen består av fyra partier. Fyra partier som kunde lägga var sitt budgetförslag. Och SD kunde lägga sitt förslag på egen budget. Det hade varit naturligt. Då hade man sex förslag att rösta på och S hade fått igenom sin budget för att kunna fortsätta att regera som minoritetsparti. Men så gjorde man inte. Alliansen lade ett budgetförslag tillsammans och därmed fanns det bara tre förslag att rösta på, varav ett absolut inte skulle kunna segra, nämligen SD:s!

Nu återstod bara att SD inte stödde den nya regeringens budgetförslag, vilket ju ingen räknade med, för att regeringens förslag skulle underkännas och därmed slog fällan igen. Nu kan man avpollettera den regering folket gett sitt stöd åt!

Det är ju inga dunungar det här. Det är taktiker ut i fingerspetsarna!


 

Bildt om beskedet: ”Bättre för landet”

 

Rätten att döda


Och utan juridiska konsekvenser

 

Det är dagens Peru

När gruvbolag vill bryta guld är ett människoliv inte mycket värt.

Nu har bland annat ett amerikanskt bolag planer på att öppna en gruva i Cajamarcaprovinsen i nordvästra Peru. Miljökonsekvenserna är stora och drabbar människorna som bor i närheten. Därför protesterar de. Och regeringen ställer sig på företagets sida och emot det egna folket. Flera har mördats av militären. Läs mer på Supermiljöbloggen.Supermiljöbloggen

Att en regering går utländska intressens ärenden i strid med folkets intresse är inget ovanligt och inget undantag. Samma sak sker här, även militären inte skjuter folk som protesterar. Men det är också enda skillnaden.

Läs ”Det är underbart att ge!” När Alliansen plötsligt i två steg gav bort de svenska malmtillgångarna till privata aktörer restens inga protester ens från oppositionen. ”Idag betalar gruvbolagen bara ett par promille av värdet av det de bryter till staten och till markägaren i en så kallad mineralavgift. Men gruvindustrin borde betala mer för att få borra och spränga i Sverige – det har de råd med. Det anser Jesper Roine, docent i nationalekonomi på Handelshögskolan i Stockholm.” // Sveriges Radio.se

Den svenska regeringen, liksom den peruanska, är inte ensam om att vara lydig dräng åt kapital och storfinans och exemplen ovan är inga undantag utan snarare regel för dessa regeringars dagliga politiska gärning.

Det är underbart att ge!


Det måste Per Westerberg ha tyckt

 

På annat sätt kan man väl inte tolka det, att han på 90-talet som näringsminister beslutade att utländska gruvbolag inte längre skulle dela vinsten 50/50 med den svenska staten när de bryter malm i Sverige.

”På 1990-talet sänkte den moderata näringsministern Per Westerberg statens anspråk på mineraler från 50 procent till 0,5 promille (*). För företag som bröt mineraler i Sverige skulle alltså staten få 0,5 promille av en eventuell vinst (500 kronor per miljon). Målet var att gruvnäringen skulle rädda en krisande svensk ekonomi. Samtidigt öppnades arkiven i Sveriges geologiska undersökningar upp och visades gratis för företag som var intresserade av att bryta mineraler i landet. SGU:s kunskap värderades till ungefär 5 miljarder kronor och plötsligt blev det väldigt billigt att starta gruvdrift i Sverige.” Läs mera!

(* Nu är statens anspråk sänkta till 0,2%!)

Jag undrar vad rätt han hade att skänka bort svenskarnas rikedomar! Jag undrar också varför man inte återgår till det gamla, eller ännu hellre att den svenska staten bedriver gruvbrytning i egen regi och behåller hela vinsten själv. Och så länge så inte sker kan heller aldrig en regering med trovärdighet hävda att det inte finns resurser till välfärden och den sjukvård, barnomsorg, skola, äldreomsorg, pensioner och socialtjänst som är i skriande behov av ekonomisk förstärkning.

Och för all del behövs mer pengar även till vägnät, järnväg och bostäder.

Att satsa på ovanstående samhällssektorer skulle radikalt sänka arbetslösheten som ju Reinfeldt har talat sig så varm för och som Åkesson skyller på invandrarna! Sanningen är istället att arbetslösheten skapas av företagen som avskedar och stänger ned, samt på ett politiskt vanstyre, så som till exempel det ovan nämnda.

Natursidan gruva

Nu har i alla fall Länsstyrelsen reagerat mot ett företag, men då handlar det om att ”Jokkmokk Iron AB:s ansökan och miljökonsekvensbeskrivning angående järnmalmsgruvan i Kallak inte tillräckligt tydligt visat hur den kommer påverka bland annat rennäring och natur- och kulturvärden.” Läs mera.

Några citat:

”SGU delar gratis med sig av sin omfattande kunskapsbank till prospektörerna. Att det inte kan ske med vare sig den noggrannhet och omfattning som enligt Jan Magnusson vore önskvärd är något som han beklagar. SGU vill med andra ord, finansierade med skattemedel, bli en ännu bättre serviceinstans för multinationella gruvbolag när det gäller att serva med information om mineralfyndigheter.” / SvD Opinion

”Hög tid att höja avgifterna för gruvbrytning i Sverige”

”Sverige har en av världens mest generösa minerallagar. Inom ett par års tid riskerar vi att ha skänkt bort inte bara våra mineraltillgångar utan också enorma landområden” / SvD Opinion

Bör vi inte alla bli ursinnigt förbannade när våra naturtillgångar ges bort till privata aktörer helt gratis? Är det inte en ren stöld som regeringen har begått mot Sveriges befolkning?