Det var andra tider då


Skvitts tillbakablick

 

med blicken inställd på 60-talet

Vid denna tid hade jag gått ut realskolan och börjat på gymnasium och snart stod jag på tröskeln till vuxenlivet och det innebar att jag skulle börja arbeta och försörja mig. Att det skulle bli svårt att hitta ett jobb var inget som föresvävade någon av oss i skolan. Jobb var så självklart, bara frågan vad man skulle jobba med. Slumpen fick avgöra. I vart fall i mitt fall.

De som bara hade gått folkskola och de som hade gått ut realskolan, med eller utan godkända betyg, hade redan börjat jobba.

60-talet - jobba.jpg

Jag tror ingen gick arbetslös. Det existerade ju knappast. Det var ju andra tider då.

Skvitt ser tillbaka


Mycket har hänt 

 

under min levnad, vilket har lärt mig en del

När jag var barn gjorde jag enkla flygplan utav papper. Jag målade på hakkors. Var jag hade sett dem någonstans minns jag inte längre, men jag tyckte att hakkors var snygga. Det kan jag faktiskt tycka än i dag. Och det var väl det som var meningen med dem när nazisterna tog fram symbolen ur historiens djup. För det var sannerligen inte de som uppfann symbolen.

När mina föräldrar såg vad jag hade målat på planen förbjöd de mig att använda sådana symboler. Jag fattade inte varför. Jag fick bara förklarat för mig att det inte var bra symboler. Inte förrän jag blev äldre gick det bit för bit upp för mig vad symbolen stod för. Som barn är man historielös.

Att vara historielös gör en till ett lätt offer för onda krafter!

I småskolans läroböcker var det på min tid vanligare med tecknade bilder än med fotografier. När vi läste om världen och dess folk i småskolan illustrerades bland annat kineser och negrer, ja så hette det då, med teckningar som bara kan beskrivas som rena nidbilder. Idag hade det säkert väckts åtal för hets mot folkgrupp. Men det var andra tider då.

Kineserna såg ut som gula smileys med koniska stråhattar, ögon som visarna på klockan tio i två och tänderna stod ut i ett sällan skådat överbett. I Afrika sprang de svarta omkring bland hyddor och i bastkjolar och med ett hundben i hårkrullet.Läsebok förr.jpg

Vi européer var ju överlägsna alla andra, det var en oemotsagd verklighet, och vi måste därför styra över dessa underutvecklade människoraser, för trots att Sverige inte var en kolonialmakt, men vi hade varit det en kort tid, så tillhörde vi ändå herrefolket. Nazismens rasbiologi satt kvar i skolans väggar, liksom vår syn på samer, vilka vid denna tid fortfarande utsattes för rasstudier, skallmätningar och andra kränkningar, samt skulle assimileras genom att förbjudas att tala sitt modersmål i de internatskolor de tvingades gå i.

För oss barn verkade Kina och Afrika lika avlägsna som månen. Sen dess har ju världen krymt. Att resa utomlands och till de mest avlägsna delarna av jorden är idag inget märkvärdigt, men när jag var barn var det stort bara att resa till Medelhavet. Och det var en revolution när man kunde se på TV en reporter stå i New York och tala direktsänt! Sändningen skedde via satelliten Telstar 1962.

Visst hade skolan sina brister, men vi hade aldrig hört talas om lärarbrist. Lärare ansågs välavlönade tjänstemän och vi barn liksom våra arbetarklassföräldrar såg upp till läraren som en auktoritet. Ingen skulle komma på tanken att hota eller misshandla läraren. Men det var andra tider då.

Det fanns självklart inga datorer, TV hade inte ens kommit till Sverige, inga videoapparater och och till en början, i småskolan, fanns inte ens en overheadprojektor. Ovanför svarta tavlan satt en massa kartor och läraren hade en lång stav med krok som han kunde få tag i den ögla varmed han kunde rulla ned kartan, likt en rullgardin. En av de kartorna jag minns var en karta över Palestina. Visserligen hade den imperialistiska staten Israel redan utropats, men någon ny och aktuell karta som visade de verkliga förhållandena hade kanske skolan inte haft råd att köpa in. De var ju knappast billiga, dessa stora kartor. Och kanske det inte spelade någon roll, för denna karta användes bara i kristendomsundervisningen. Det kallades så eftersom det var kristendomen som gällde. Senare blev det ju utökat till religionskunskap, men ändå med tonvikten på kristendom. Islam, buddism, judendom och hinduism var mest en parentes och i klassen fanns ingen som trodde på sånt. Men det var andra tider då.

På den här tiden det var ingen som skodde sig på att vi barn gick i skolan. Och det var inga skolor som gick i konkurs. Alla barn fick samma undervisning och man gick i den skola som låg närmast. Något skolval existerade inte. Det var lika för alla och man fick betyg efter vad man kunde.

Den relativa betygsskalan kom senare och ledde till att man måste konkurrera om betygen och man förlorade på att hjälpa varandra! Man skulle ju placeras efter en normalfördelningskurva i förhållande till de andra i klassen, så att bara vissa procent av oss skulle få sämsta eller bästa betyg och resten fördelas däremellan.

Betyg 1-5.jpg

Individuell konkurrens

Det är borgarklassens filosofi. Vassa armbågar. Envar sig själv närmast. Sko sig bäst man kan. DET är den ideologi som borgarlassen lever efter och fick igenom med den relativa betygsskalan. Klasskampen är ständigt pågående, men arbetarklassen är sällan vaksam nog att genomskåda det. Och medan den själv hela tiden bedriver en aggressiv klasspolitik säger den att klasskampen är död! Allt för att få arbetarklassen att tro att klassmotsättningar inte existerar!

Den medvetna arbetarklassen, däremot, drivs av sammanhållning och gemenskap, inte av egocentrisk inbördes konkurrens. Det är arbetarklassens filosofi och ideologi, som gagnar varje arbetare och också hela samhället. Men medvetenheten är tyvärr sällan stark nog att stå emot borgarklassen och därför kunde den relativa betygsskalan drivas igenom under en intet ont anande socialdemokratisk regering!

Och värre skulle det bli!

Det var en skola för alla, tills …

Politikerna införde skolpeng, men då hade jag redan slutat skolan. Det var 1992 och var en del av den så kallade ”Friskolereformen”, införd av Carl Bildts regering. En peng som följer eleven under skoltiden och tillfaller den som är huvudman för skolan, vilket ju kan vara en privat aktör. Det var ju för att kunna privatisera skolorna som pengen behövdes, för att några få skulle kunna sko sig på vårt utbildningsbehov.

Skolpengen innebär att skolorna måste konkurrera med varandra om eleverna och lägga pengar på dyr reklam och annonsering, pengar som bättre kunde utnyttjas till undervisningen. Och i konkurrensen gäller det också att dela ut glädjebetyg för att skolorna ska verka attraktiva. Följden, ja den relativa betygskalan var inte bra, men skolpengen och de privata skolorna är en katastrof för eleverna, inte minst för att en del av det ekonomiska utrymmet inte går till eleverna och undervisningen utan hamnar i fickorna på de som driver dessa privata skolor.

Vitsen med privata skolor sades vara att införa elevens ”valfrihet”, en valfrihet som möjliggjorde för privata skolor att förklara barn med särskilt kostsamma behov ovälkomna i skolan. Fallet med Conrad, som TV 4 redogjorde för i Kalla Fakta och vars skolgång omöjliggjordes för att han inte ansågs lönsam, är inte unikt.

Nekad skola.jpg

När jag var barn var skolan rättvis och hade bara ett enda mål; att vi barn skulle lära oss så mycket som vi kunde behöva i vår framtid som nyttiga medborgare i vårt Sverige. Vi skulle skolas till fungerande kuggar och lydiga undersåtar och nyttiga hjul i den industri som drivs av borgarklassens företag. Vi fick lära oss det som borgarklassen ansåg vara viktigt, men inget av det som hörde arbetarklassen till, dess stolta historia av klasskamp och inget om klassamhälle och klassintressen.

När jag var barn såg samhället till att skolan fick de resurser den och borgarklassen behövde, utan att någon skulle sko sig på vår skolgång. Men det var ju andra tider då.

Ja, det var andra tider då. Nu ska vi vara profitabla redan medan vi skolas till borgarklassens nyttiga mjölkkor!

Profithunger


Alltid samma sak

 

Det handlar om pengar ständigt och jämt

Och problemen hopar sig var gång kapitalister ska sko sig. Bäst vore ju om vi kunde lämna kapitalismen bakom oss, men det kräver ju en revolution som få av oss är mogna att inse behovet av. Så låt mig istället lämna över ordet till Fredik Virtanen som tar upp ett av kapitalismens problem.

Virtanen om skoldumpning.jpg

”Det här är vidrigt, och det är politik. En plågsam påminnelse om att vi föräldrar bör ha turen att få perfekt friska ungar, lugna och utan svårigheter med skolan.

Minsta lilla skavank innebär numera krig mellan föräldrar och skola. Det vet tusentals föräldrar. Det kan vara små saker, som tillgång till en talpedagog eller extra resurs för en ovanligt stökig klass.” Det skriver Fredrik Virtanen. Klicka på länken och läs alltsammans!

Är Sverige på väg mot bankrutt?


Nej!

 

Det går bättre än på länge, sägs det

Men jag undrar. ”Sverige har minst antal vårdplatser på sjukhus per tusen invånare jämfört med andra europeiska länder.”  Och vilka får betala det högsta priset? Jo, de döende!: ”Platsbristen får allvarliga konsekvenser för de patienter som är döende, visar Svenska palliativregistrets årsrapport. Och det vittnar även personalen på Timmermannens korttidsboende om.” Det skriver SVT.

Mälardalens högskola fick underkänd kvalité. Det hade inte förvånat mig om det hade varit en vinstdrivande och privatdriven skola, men den är faktiskt statlig. Högskolan förlorade en tvist med en amerikansk student som krävt pengarna tillbaka för att utbildningen underkändes. ”Connie Dickinson från USA betalade 180.000 kronor i studieavgifter för en utbildning som fick underkänt – nu ger tingsrätten henne rätt att få pengarna tillbaka.” / SVT. Det är ju inte det bästa betyget som eleven tar med sig från Sverige!

Skola underkänd.jpg

”Vi förlorar på alla fronter och befinner oss i ett mycket kritiskt läge. Sverige tappar ju både de elever som har det allra tuffast och de högpresterande. Resultaten sjunker som en sten i de här rapporterna, säger fackföreningens ordförande Eva-Lis Sirén.” Det skriver DN 2013.

Pensionerna blir bara allt sämre: ”Kommer man då att kunna leva på en pension motsvarande 48.2 procent av sin lön? ‘Nej, det tror jag definitivt inte man gör’,” / SR 

”Svenska pensioner snart sämst i EU. I Grekland och Nederländerna låg nivåerna på 120 respektive 104 procent 2008. Där förväntas de i stort sett förbli,” / DN

Och kikar vi på public service i Sverige, alltså vår svenska TV, så är det bara repriser, repriser och åter igen repriser. Det finns helt enkelt inga pengar. Men en gång i tiden ville politikerna att TV skulle vara folkbildande och satsade på televisionen och på den sortens program. Men nu satsar man istället på sporten.

Sveriges Television och TV4 betalar tillsammans ”cirka 240 miljoner kronor, för att få rättigheterna.  Att producera sändningar innebär ytterligare kostnader på 25–30 miljoner kronor per kanal beroende på hur mycket SVT och TV4 samarbetar. Slutnotan landar på ungefär 150 miljoner kronor per kanal. // Men går det bra för Sverige i EM kan de 75 miljonerna snabbt bli betydligt mer. Vinner Sverige en gruppspelsmatch får förbundet ytterligare drygt 9 miljoner kronor. Vid oavgjort landar det på 4,5 miljoner. Tar sig Sverige vidare från gruppspelet och får spela åttondelsfinal betalar Uefa ytterligare 14 miljoner kronor till förbundet.” /SvD

Knappast folkbildning, men det är ju inte det som gäller längre! Och vi får betala med repriser på repriser. Vilken annan nota vill man betala mer än en gång?

Det behövs mer pengar in i det offentliga systemet!

Skattemoral

Stora företag betalar inte skatt avslöjade SVT. Borde inte Skatteverket ha kläm på det innan SVT kom med avslöjandet, liksom de som satt sina pengar i skatteparadis.

”9 000 svenskar har gömt pengar som skulle ha beskattats i Sverige utomlands, // Det rör sig om 1,8 miljarder kronor.” / Dina Pengar

När man betänker hur landet har blivit och hur rikt folk hela tiden skor sig och smiter undan utan att varken politiker eller myndigheter reagerar så undrar jag om landet inte kan kallas korrupt.

Nu kommer sommaren


Barnen slutar skolan

 

och städerna fylls av studentflak

Här kan du se när det är skolavslutningar.

Det jag slås av är att man inte ser några ungdomar som tycks ha utländsk härkomst på studentflaken. Vad säger det om integrationen?

Du kan högerklicka och öppna bilden i ny flik, då blir den större. Och se fler studentflak här.Studenflak.jpg

 

 

 

 

Skolan


Olika klasser

 

var vi ju indelade i

Det visste vi, så vi visste var vi hörde hemma. Varje klass hade sitt namn och så är det än i dag. Någon går i 4D, en annan i 7B och så vidare. Och några andra klasser fanns inte, och finns inte. Inte i skolans värld. Skolans värld är borgarklassens värld och i den finns inget klassamhälle. En annan syn på samhället kan ju hota hela borgarklassens existens!

Tänk om skolan lärde ut att borgarklassen lever på de värden som arbetarklassen skapar! Det skulle ju kunna fostra arbetarbarnen till samhällsomstörtande kommunister som vill ta makten från borgarklassen. Istället får barnen veta att de lever i en demokrati där alla kan påverka samhället genom att rösta vart fjärde år och där yttrandefriheten är grundlagsskyddad.

Om barnen istället fick veta att ett fåtal äger produktionsmedlen och därmed äger en stor rikedom som gör att de kan skaffa sig tidningar och TV-kanaler och genom dessa föra fram en borgerlig ideologi och en borgerlig syn på samhälle och världshändelser så hade barnen kanske undrat om inte det kan utgöra ett hot mot demokratin. Och om det inte också innebär att detta fåtal har stora möjligheter att påverka samhället och den politik som ska föras och till och med vad skolan ska förmedla. De kanske till och med skulle börja undra om inte det är så att regeringar är beroende av konjunkturer som de inte själva kan påverka.

Ja, barnen skulle till och med kunna fråga sig om det inte är diktatur när ett fåtal har makten över flertalet.

Skolan

I skolan fick vi lära oss den svenska geografin. Vi började med vårt eget landskap och vilka orter som fanns där. Sen fick vi lära oss vilka företag som fanns på dessa orter och vad de tillverkade. Så vi fick alltså lära oss vilka som gav människorna ett arbete att försörja sig på. Men vi fick inte veta i vilken lyx företagens ägare levde i utan att själva behöva sätta sin fot i fabrikerna eller ställa sig vid maskinerna.

Det var mycket vi inte fick lära oss. Allt kan man ju inte lära sig. Skolan måste göra ett urval, men efter vilka premisser? Det fick vi inte lära oss. Annars kunde ju skolan ha varit så juste att den talade om för oss att det är borgarklassens urval av kunskaper vi förmedlades. Men den kunskapen skulle absolut inte på några villkors vis förmedlas. ”Skolan är objektiv!” var det som förespeglades oss. Och så är det än i dag.

Men hur objektivt var det?

Vi hade en lärobok i vilken det stod att marxismen är en livsåskådning (sic!). Det säger väl allt!
Nä, inte allt!
Marxismen beskrevs felaktigt, men det var inte det värsta. Marxismen togs upp under religioner! (Sic!!!).

Om inte vi medvetna elever hade poängterat dessa grava fel för övriga klassen hade våra mindre reflekterande och medvetna klasskamrater alltså gått resten av livet i dessa vanföreställningar.

Det jag undrar är om det var avsiktligt att vilseleda oss elever och om skolverket stod bakom det, eller om allt var ett misstag. Men jag tror att vilseledandet var högst avsiktligt.

När jag var ung

flockades vi politiska vänsteraktivister runt Rosenberg, en gammel man och lågutbildad. Minns jag rätt var han diversearbetare, kanske pensionerad när vi träffade honom.
Han kom ofta upp på vår lokal efter att vi hade haft demonstration. Ibland annars också.

Vi kunde sitta i timmar och lyssna på hans utläggningar om världshändelserna och hans analyser och hur han satte in händelserna i sina historiska perspektiv. Och hans klassanalyser var klockrena. Han var verkligen beläst! Men det han kunde hade han studerat på egen hand. Och jag är ganska övertygad om att jag har mött få i mitt liv med hans kunskapsbredd och intelligens, oavsett utbildningsnivå. Det är en erfarenhet jag har burit med mig sedan dess.

Det hade säkert varit bättre om han hade arbetat som historie- och samhällskunskapslärare än de vi hade. Inte för att de var dåliga lärare, men de lärde ju ut den borgerliga varianten som stod i läroplanen. Lite av verklighetsförfalskning och sned vinkling så klart, men det är ju deras jobb och inget de reflekterar över. Därför var det heller inte vår lärare, utan vi medvetna elever själva, som påpekade att det stod helt galet i boken som skulle lära oss att marxismen är en religion.

Många i min generation lever fortfarande i skolans föreställningsvärld

Det sas aldrig rent ut, men bilden av samhället vi förespeglades var att företagen ger oss hälsa och välstånd. De erbjuder oss arbeten så vi får lön och kan försörja oss. Och utan dessa företag skulle vi sjunka ned i armod och letargi och faktiskt svälta ihjäl, eller återgå till stenåldern. Det sas aldrig att vi tillhör arbetarklassen, men underförstått fick skolan oss att förstå att vi hela livet kommer att vara som små barn – och företagarna, som aldrig kallades kapitalister, de är som föräldrar för oss ur arbetarklassen, fast det kallades vi ju aldrig för.

Så fick vi alltså veta vår plats i samhället och så är det än i dag i borgarklassens skola.

I denna föreställningsvärld lever stora delar av min generation och även de yngre generationerna. Det är skolans förtjänst, de borgerliga mediernas förtjänst och hela borgarklassen förtjänst. En motkraft till detta var förr fackföreningarnas bildningsverksamhet, men den har upphört. Resultatet av detta är att vanliga arbetare i stor uträckning röstar på arbetarfientliga borgerliga partier och till och med fascisterna i SD!


Peter Tillberg

 

Det här med Sveriges EU-bidrag


Sverige får EU-bidrag

 

tjo faderittan limbo!

Vad glada och tacksamma vi ska vara för det! Ja, i alla fall ifall om vi sover och inte kollar fakta.

Inspirationen till detta inlägg fick jag från Lasses sista inlägg.

EU-bidrag

Hur ser det egentligen ut med våra bidrag från EU?

Jo, vi pröjsade till EU under år 2014 fyra miljarder, tvåhundranittofyra miljoner, trehundra tusen (4 294,3 miljoner) euro. Multiplicera det med lite drygt 9 och du får beloppet i kronor! Vi fick tillbaka en miljard, sexhundrafemtioåtta miljoner, fyrahundra tusen (1 658,4 miljoner) euro. Alltså blev vi av med drygt två komma sex miljarder euro (2 635,9 ). Detta alltmedan kommuner går på knäna och pensionärerna har det svårt ekonomiskt. Över allt fattas det pengar i välfärden. KällaEU-bidrag 2

Just nu är en euro värd 9.2198.

EU-bidrag 3

Nog finns det pengar till välfärd, infrastruktur, sjukvård , skola och pensioner, bara vi inte åderlåter den svenska ekonomin genom att vara med i EU.


 

Jag kan ju inte undanhålla mina läsare ett annat inlägg av Lasse, så klicka här.