På dagen 85 år sedan


Sista fria valet

i Spanien på många decennier 16/2 1936

Sen tog den fascistiske Franco över genom ett blodigt inbördeskrig med stöd av Nazityskland. Franco satt som enväldig diktator till sin död 1975. När charterflyget tog fart på 60-talet reste många svenskar till diktaturen för att njuta av solen, utan en tanke på att de därmed stödde francoregimen med sina semesterpengar. Men en del fick höra kritik från folk med bättre politisk medvetenhet.

Staden Guernica bombades sönder och samman när Tyska Luftwaffe övade störtbombning mot staden som en förberedelse inför sitt planerade krig, det som kom att kallas andra världskriget. Ett krig som egentligen var första världskrigets fortsättningskrig, förutspått av många som ett självklart resultat av Versaillesfredens hårda villkor.

Guernica är också Pablo Picassos kanske allra mest berömda målning. Om jag inte minns fel så ställdes den ut i Paris samtidigt som Tyskland hade ockuperat Frankrike. Där såg den av en tysk general. Picasso var där just då. Generalen frågade Picasso om det var hans verk. Picasso svarade: ”Nej, det är ert verk!” Sant eller anekdot kan jag inte svara på.

”Totalt deltog cirka sexhundra svenskar som frivilliga på regeringssidan i inbördeskriget. Av dem var 550 frontsoldater och de övriga hjälparbetare av olika slag. Av de stridande stupade ungefär var tredje.” / Militär Historia.

Kajsa Rothman skrev (länk som ovan) hem till sin mor ”Igår var jag ute hela dagen med överläkaren, doktor Bethune. Vi hade blod med oss till frontlasaretten. I ett av dem, i Guadalajara, låg en sårad stackars svensk pojke. Ena armen och andra handen var amputerade och huvudet var illa tilltygat också. Han var så glad att få tala med en svenska. […] De hade haft en svår dag den afton han blev sårad – hans kamrat strök med, chefen blev också sårad. Han lyste av förnöjelse när jag berättade om de italienska ammunitionsvagnarna, som helt lugnt, utan att ana det, foro in i våra linjer och om alla tanks, kulsprutor och fångar vi tagit.

Många av de sårade svenskarna hånades av det svenska borgerskapet och överklassen som menade att de fick skylla sig själva och inte borde få svensk vård! Vi bör nog inte glömma det, trots att det har gått så många år.

Läs också ”Svenskarna som stred mot Franco”.

Historien om ett konstverk


Guernica

 

målad av Pablo Picasso

Under andra världskriget bodde Picasso i Paris. Där fanns då hans verk ”Guernica”.

En dag fick Picasso besök av en gestapoofficer. Denne tittade på tavlan, pekade och frågade Picasso:

”Är det ditt verk?”

”Nej”, sa Picasso, ”det är ert!”

Guenica

Tavlan målade Picasso 1937 efter att tyskt flyg under spanska inbördeskriget hade bombat staden Guernica i Spanien 26 april 1937.

Tre fjärdedelar av staden förstördes. Flera tusen dog. Staden hade ingen som helst strategisk betydelse. Därför var det en fullständigt omotiverad attack på civila. Hitler lät bomba staden från hög höjd för att se vilken effekt det skulle få på stadens innevånares moral, medan Mussolinis plan precisionsbombade staden från låg höjd.

Chefen för tyska Luftwaffe var Herman Göring. 1946 stod han till svars i Nürnbergrättegångarna. Han försvarade sig med följande ord: ”Det är beklagligt, men vi kunde inte handla annorlunda. Just då kunde inte dessa erfarenheter uppnås på annat sätt.” Staden hade utsetts till en generalövning inför det planerade storkriget som startades drygt två år senare med invasionen av Polen första september 1939.

Spanska inbördeskriget startades av kuppmakare i Spanien, ledda av general Francisco Franco 1936. Man ville störta den folkvalda regeringen som leddes av den vänsterorienterade president Manuel Azãna, vars politik inte föll kapitalister, borgare och överklass i smaken. Presidenten vädjade om hjälp från bland annat Storbritannien och Frankrike. Men Storbritanniens regering vägrade att stödja presidenten eftersom man föredrog fascism framför socialism. Ett vapenembargo utlystes, vilket innebar att den lagliga regeringen inte kunde köpa in de vapen den behövde till demokratins försvar. I det läget backade även Frankrike ur. Franco fick däremot all tänkbar hjälp från Nazityskland och Fascistiska Italien. USA teg eftersom storfinansen stödde Franco. Texaco levererade till exempel stora mängder olja och gav dessutom ett stort ekonomisk stöd till kuppmakarna eftersom de ville säkra sina ekonomiska intressen i Spanien genom en högerregering. På samma sätt ser vi ju i dag hur den svenska industrin stödjer diktaturen i Saudiarabien för att de vill göra affärer, inte för att de (som de vill påskina) bryr sig om mänskliga rättigheter.

Bland Francos tillskyndare räknas även katolska kyrkan, som raskt ställde sig på fascismens odemokratiska sida.

Den legitima regeringen fick hålla tillgodo med hjälpen från Stalin när Sovjetunionen ställde upp på Manuel Azãnas regering. Men till detta kom tusentals frivilliga från många länder. Det var främst kommunister och anarkister från länder som Frankrike, Italien, Tyskland, USA, England och cirka 600 kom från Sverige. De som återvände hem med livet i behåll blev ofta internerade. Det gällde även svenskarna.

Efter att Franco hade vunnit startades en klappjakt på brigantister och motståndsmän och än i dag finns många oöppnade massgravar. I någon sådan ligger sannolikt den avantgardistiske diktaren Federico García Lorca. Mordet på honom har fått ett stort symbolvärde för intellektuella i hela Europa, såsom ett mord på friheten.

Franco satt som diktator ända fram till sin död 1975. Under tiden började bland annat vi svenskar resa på chatersemester till Spanien, gick till och med på tjurfäktning, importerade apelsiner, tomater med mera, utan minsta tanke på alla som långt in på 60-talet fortfarande förföljdes för sitt demokratiska val på trettiotalet. Totalt avrättades omkring en halv miljon människor under och efter kriget av Francos fascister. Lika många dog i strid i inbördeskriget, varav merparten var de som stod på den republikanska sidan, det vill säga den folkvalda regeringens.

Kommunister och socialister försökte få till stånd en bojkott under 60-talet, men den svenska maktbärande borgarklassen gav inget stöd.

Bonusvideo