Om läkemedelsindustrin


Nu ska vi inte vara blåögda

 

Istället ska vi konstatera att läkemedelsindustrin ska vara vinstdrivande

Det ska ju alla företag vara. I alla fall om de är privata. Då finns det ju människor som har satsat sina pengar för att tjäna en slant. Så är det med Volvo, SKF och allt vad företagen heter. Ja, även om de heter Astra, Upjohn, Pharmacia osv. Det är vinsterna som räknas och inget annat. Det är så i ett kapitalistiskt ekonomiskt system. Tro inget annat. Var inte blåögd.

Det här innebär att det är effektivisering som gäller. Det innebär också att det finns en ambition att krama ut det mesta möjliga ur varje anställd per varje lönekrona.

Men det gäller också att kränga så mycket som möjligt av de produkter som företagen tar fram genom de som de har anställt. Och det gäller att ta fram nya produkter hela tiden oavsett om de behövs eller inte. Tänk så många onödiga produkter som finns och som lanseras genom reklamkampanjer. Köper vi dem så får vi ju skylla oss själva.

Men man skapar också behov. Ibland är det på gott och ibland är det på ont. Vem behöver till exempel en högtalare som svävar fritt i luften?

Lyxfällan

Det är valfritt att köpa en svävande högtalare, bara man kan motstå reklam, sin egen lust att ha en häftig pryl och allt annat som pockar på att får en människa att handla.

Men vad gör man när man själv inte vet ifall något är nödvändigt eller ej? När man inte vet om hälsan kräver något och när läkaren skriver ut? När läkemedelsföretagen har monopol på informationen om varmed och hur en sjukdom ska behandlas, undvikas eller bara lindras. När samhällets resurser att kontrollera vad läkemedelsföretagen påstår inte är tillräckliga, eller när myndigheterna mutas eller övertalas av lobbyister?

LM-industrinLäkemedelsindustrin är inte den goda industri som man kanske kan tro. Den är inte en industri som värnar om vår hälsa. Den är bara intresserad av att bringa vinster till sina aktieägare. Och det får följder. Jag ska ge några exempel.

Antibiotika skapar resistens. Det innebär att ett nytt preparat har begränsad effekt över tid och de är dyra att ta fram. Det gäller att hösta in vinsterna innan preparaten blir verkningslösa. Att satsa på nya preparat är därför inget som är särskilt lockande och de preparat som finns i dag är det allt fler bakterier som har utvecklat resistens mot. Samtidigt har företagen lockat livsmedelsindustrin att använda antibiotika i en storleksordning som vida överskrider vad som är tillåtet inom humanmedicin, vilket ytterligare bidrar till snabb resistensutveckling. Snart är vi tillbaka på ruta ett då folk dog i vanliga infektioner om inte företagen är villiga att satsa på ny forskning i större utsträckning. Den viljan kan enbart komma om de kan få ta ut tillräckligt höga priser och när vi inte längre har nytta av gammal antibiotika är vi villiga att betala priset.

Inom psykiatrin ges patienter med psykossjukdomar antipsykotiska läkemedel. De första kom i mitten på förra seklet. Sedan dess har det tillkommit många nya preparat. Fördelen med dessa preparat ur läkemedelsföretagens synvinkel är att de inte botar. De lindrar bara symtomen. De måste alltså förskrivas till patienterna livet ut. De gamla preparaten har samma goda resultat som de nya, men de nya kan kosta mer än hundra gånger mera per dos! Och med massiva reklamkampanjer riktade mot läkarna och kontrollerande statliga myndigheter är det ingen läkare som vill verka omodern utan förskriver nya preparat, ej sällan med sämre effekt på patienterna men med mera vinst för företagen och i allmänhet är det staten eller landstingen, det vill säga skattebetalarna, som betalar.

För några år sedan skrämdes en hel värld upp av hotet om en pandemi av svininfluensa. Många länder inklusive Sverige köpte in stora mängder vaccin för att vaccinera hela befolkningen. En gigantisk mutation låg bakom skrämselpropagandan och gav företaget enorma vinster för behandling av en sjukdom som faktiskt inte var allvarligare än asiaten.

I dag översvämmas apoteken av receptfria läkemedel som som på olika sätt ska få oss att må bättre. I alla fall enligt företagens reklam. Oroliga människor överkonsumerar helt onödiga mediciner som sägs förbättra immunförsvar, sänka blodfetter och allt annat som oroar många.

Konklusion

Det här är bara fyra exempel som visar att läkemedelsindustrin borde bedrivas av statliga icke vinstdrivande företag istället för privata företag med vinster som ända målsättning.

 

Annonser

8 thoughts on “Om läkemedelsindustrin

  1. Läkemedelsindustrins aggressiva marknadsföring är bland det värsta jag vet. Att man satsar mycket på SSRI-preparat, som lindrar ångest, i.st.f behandlingsmetoder som angriper själva grundproblemet gör att patienterna måste ta dessa preparat livet ut och det är ju just det man vill. Läkarna är otroligt snabba på att skriva ut just den typen av mediciner som botar symptom men inte orsakerna. Det är därför många, särskilt äldre, har så många mediciner i skåpet där hemma.
    —————-
    Jag har länge lidit av svår värk, men i stället för att skriva ut medicin mot värken (gammal medicin som läkemedelsföretagen inte tjänar så mycket på) så har man skrivit ut nya ångestmediciner till mej. Jag har INTE ångest, så jag tar inte de tabletterna. Nu fick jag ett till preparat som skulle hjälpa mot värk, men när jag kollade Fass såg jag att det var en medicin mot depression(!!!) Helt verkningslöst för mej, alltså. Det är en dyr medicin och läkaren ville väl hjälpa läkemedelsföretaget att tjäna ytterligare en hacka? det är samma sak med allt remitterande hit och dit för olika undersökningar som jag inte alls behöver gå igenom (förutom röntgen, som redan är gjort).

    Hela sjukvården har blivit en rövarinstans med bara syftet at tjäna pengar på patienterna. Det kommer i första hand. Läkemedelsföretagen har däremot ALLTID varit så här. // Kao

    Gilla

    • Det är åt helvete.

      SSRI-preparat skrivs även ut till personer med förutsägbar social fobi där medicineringsbehov kanske bara dyker upp en till två gånger i månaden och effektivt kan behandlas med en lite dos Stesolid vid dessa tillfällen. Motiveringen är att det är vanebildande. Jovisst, risken finns vid dagligt intag men inte annars.
      Patienten ska alltså förgifta sig med dagligt intag av SSRI istället, till en jämförelsevis enormt mycket större kostnad och irreversibla biverkningar.

      /Skvitt

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s