Är ett liv inget värt?

En fråga

 

jag ställer till Arbetsmiljöverket

Det är nämligen så att vid bärgning på särskilt farliga vägar ställer man en så kallad TMA-bil (Truck Mounted Attenuator) bakom bärgarbilen som skydd för bärgaren när denne behöver assistera vid olycka eller havererad bil, så arbetet kan utföras på betryggande sätt.

Om en ouppmärksam bilist råkar köra in i TMA-bilen fungerar den som en slags krockkudde som räddar bilistens liv, men även bärgarens.

Men nu har Arbetsmiljöverket beslutat att det här kravet på TMA-fordon inte längre ska gälla! Det krävs ingen större begåvning för att räkna ut att liv och lem är det pris detta beslut kostar. Så frågan är hur ett sådant beslut kan fattas.

”Efter förra helgens allvarliga olycka utanför Borlänge har frågan om bärgarnas arbetsmiljö diskuterats. Facket skulle önska att TMA-fordon används flitigare på fler platser i landet, men Arbetsmiljöverket förespråkar inte ett sådant krav.” / Svt Nyheter

Jag har en teori

Kan det vara så att nu gäller ju borgarnas budget, som S och MP måste regera efter. Och den budgeten prioriterar skattelättnader för främst de med höga inkomster och för företagen. Och då tvingas Arbetsmiljöverket till besparingar.

Att en ung människa som drabbas av livslång svår invaliditet kostar miljoner varje år är något som inte drabbar Arbetsmiljöverket och inte heller arbetsgivare om de väljer bort TMA-skyddet, men väl samhället. Och till det kommer det onödiga mänskliga lidandet. Arbetsmiljöverkets beslut är både dålig samhällsekonomi skrämmande cyniskt.

”Sophie ‘Soffan’ Leben älskar sitt jobb men önskar att länets trafikanter kunde visa mer respekt på vägarna.” Klicka här.