Segregation


Nya gräddhyllan

 

i Göteborg där bara bostadsrätter finns bor inga invandrare

Kanske med något undantag. Vissa invandrare är ju faktiskt framgångsrika. Och då är de mer framgångsrika än jag är. För visst skulle jag gärna vilja bo på Norra älvstranden i Eriksberg och ha en båt förtöjd alldeles intill där jag bor. Men med en pension på mindre än hälften av inkomsten jag hade när jag jobbade är det ju bara att drömma om att bo där, liksom att ha båt. Tretton tusen räcker inte långt! Det gör inte heller de flesta invandrares löner. Inte heller de flesta arbetare har råd att bo i Eriksberg.

Men för dem som har råd pimpas stadsdelen som ingen annan. För dem som har råd ska det vara julafton året runt, pimpat!

Här kommer några bilder därifrån, upplagda på min fotoblogg. Fler kommer efterhand.

Som bättre framgår av bilden nedan så har man pimpat bron även med ljus undertill. Allt för gräddans trivsel. Men i Angered, Frölunda, Biskopsgården eller Länsmansgården, för att bara nämna Göteborgs arbetar- och invandrarförorter, pimpas det ingenting.

I Eriksberg har jag bara sett en enda invandrare. Hon hade eget företag. Det är väl det som behövs för att bo där. Övriga med låga inkomster måste bo i betonggetton. Där pimpas ingenting, som sagt. Det enda som lyser där är kramarnas skyltfönster och de upplysta annonspelarna. Kommersialismen dominerar ju miljön även bland dem som har svag ekonomi.


Vill du läsa Mer+pil.jpg om pension så hittar du länkar till mina inlägg om det här.

FattigSverige.jpg

Annonser

Politiker bäddar för stöld


Det måste vara frestande

 

att stoppa pengarna i den egna fickan när ingen redovisning sker

”EU-parlamentets högsta krets har beslutat att fortsätta hemlighålla hur de 751 parlamentarikerna i Bryssel spenderar sina ”kontorspengar”, … Beslutet handlar om de 4 416 euro som politikerna får varje månad utöver lönen … Men husets revisorer begär inte ut några kvitton eller bankkontoutdrag,  … stoppar dem i egna fickor. Det avslöjade häromåret en grupp grävande journalister från olika EU-länder.” Läs mer på SvD.

Oredovisade miljoner.jpg

Det här är ju skandalöst, som Transparency Internationals Brysselkontor kallade det.

Och den dansk-svenske journalisten Staffan Dahllöf säger att ”om de vill fortsätta att göda politikerföraktet i allmänhet, och föraktet mot EU-politiker och EU i synnerhet, så kan de fortsätta som de gör och inte redovisa kontorspengarna”, enligt SvD.

Skvitt kan bara hålla med. Glöm inte att klicka på länken ovan!

En gatutidningsförsäljares livshistoria


Från barn till vuxen

 

berättas här historien om ett levnadsöde

Dag ut och dag in står han i ur och skur sommar som vinter för att sälja gatutidningen Faktum i akt och mening att dryga ut sitt magra socialbidrag. Skvitt har träffat honom för en intervju och ta reda på hur han hamnade i den inte helt avundsvärda sitsen.

Dan faktum 1.jpg

Här är min intervju, mina frågor och svaren jag fick:

Skvitt: ”Hej Dan! Här står du nu igen. Hur går försäljningen?”

Dan: ”Det går inget vidare numera. Tidningen är ju väldigt bra och läsvärd, men en del köper den kanske för sitt dåliga samvete. De vet att de har det mycket bättre än jag. Och då dövar de sig med att ge en tiggare ett par kronor istället för att hosta upp 60 kronor för en läsvärd Faktum.

Skvitt: ”Jaha! Hur länge har du egentligen stått här och sålt denna tidning?”

Dan: ”Omkring 14 år, om jag minns rätt och det gör jag ju!”

Skvitt: ”Jaha, så du menar att innan tiggarna dök upp så gick affärerna bättre. Hur gammal är du om man får fråga?”

Dan: ”Fyllde 61 drygt ett halvår sedan.”

Skvitt: ”Är du göteborgare från början?”

Dan: ”Nä, jag föddes i Kiruna, men sen har jag bott i både Holland och Frankrike innan jag hamnade här i Götet. Och så har jag ju bott i Thailand också. Där träffade jag en bedårande laotisk kvinna som jag sedemera bjöd till Frankrike. ”

Skvitt: ”Jaha, berätta lite om din tid i Holland. För som jag fattar det så bodde du där innan du kom till Frankrike. Hur hamnade du där egentligen?”

Dan: ”Jo, det kom sig av att min pappa, en fransos som mamma träffade på en dans i Kiruna, på hotell Ferrum. Han fick småningom ett jobb i Holland inom samma företag som sysslade med sateliter, så vi flyttade dit.”

Skvitt: ”Salteliter! Jaha, vad var han egentligen för slags yrkesman då?”

Dan: ”Han var ingenjör och vi hade det bra ställt.”

Skvitt: ”Vad gjorde du själv under den holländska tiden?”

Dan: ”Jag gick i den franska skolan i Holland. Så jag kan prata både holländska och franska, men jag har ju självklart också lärt mig engelska. Så jag behärskar fyra språk flytande. Och en rolig sak med holländska, som jag hörde talas om, var hur motståndsrörelsen under kriget avslöjade tyska infiltratörer. De använde nämligen ett lösenord, schveningen, vars uttal inte direkt överensstämmer med stavningen. Det innehåller ett halsljud. Detta ord, en stadsdel i Haag, klarade inte tyskarna av att uttala. Så därmed avslöjade de sig.”

Skvitt: ”Intressant historia! Men var det därefter du flyttade till Frankrike och hur kom det sig?”

Dan: ”Pappa headhuntades av ett franskt företag som sysslade med militära satelliter. Men han avslöjade aldrig att han inte kunde engelska, så jag blev tvungen att översätta militära topphemligheter åt honom, sjutton år gammal. Då gick jag i en internatskola, fast jag vill hellre kalla den ett fängelse. Tre år.”

Skvitt: ”Var det efter internatskolan du reste till Thailand, som en backpacker?”

Dan: ”Nej, det kom långt senare. Jag har aldrig varit backpacker. Jag flög dit och hyrde mig ett hus. Men långt innan dess fick jag jobb på ett japanskt företag som sysslade med medicinska material. Och där lärde jag mig att hantera datorer. Och eftersom jag hade en position som chefsekonom fick jag en av de allra första bärbara datorerna. Den var min egen och på den tiden kostade ju sådana nästan en hel förmögenhet. Det var ju redan i början på 80-talet. Och så fick jag en egen tjänstebil, en BMW. Gissa om jag var stolt av allt detta och vissa var avundsjuka, men det är en annan story!”

Skvitt: ”Hur länge jobbade du med detta då?”

Dan: ”Det var tio år.”

Skvitt: ”Och sen då?”

Dan: ”Jag flyttade till Sverige, gifte mig och skiljde mig kort efteråt. Vi är fortfarande de goaste vänner, faktiskt.

Jag skötte bokföringen för företag. Men efter detta flyttade jag till Thailand och bosatte mig där under ett år. Och sen blev det ett jojjande mellan olika länder, Norge, Frankrike, Sverige och Thailand. Och så fastnade jag i Sverige.”

Skvitt: ”Och hur kom det sig.”

Dan: ”Jag kärade ned mig i en kvinna från Filippinerna. Och så flyttade jag hem till henne. Och så startade jag ett företag och sysslade med översättning. Det gick väldigt bra under många år. Men sen …”

Skvitt: ”Ja just det, sen då? Vad hände då?”

Dan: ”Då kom ju de här avancerade programmen med maskinöversättning. Och då sinade marknaden för sådana som mig. Filippinskan hade större utgifter än inkomster, men det hade jag täckt upp. När jag inte längre klarade det kastade hon ut mig. Jag var ju i princip arbetslös och trots att jag sökte alla jobb jag kunde söka fick jag inget. Min enda lösning var att vända mig till socialen.”

Dan faktum 2.jpg

Skvitt: ”Å fan! Det måste ha blivit en rejäl klassresa åt fel håll så att säga. Jag menar, du var ju van att leva lite på stor fot och plötsligt fick du leva på marginalen.”

Dan: ”Det kan man gott säga!”

Skvitt: ”Hur länge sedan var detta?”

Dan: ”Ganska exakt sexton år sedan idag.”

Skvitt: ”Och sen dess har du sålt gatutidningen?”

Dan: ”Nej det kom lite senare. Men snart kändes det nödvändigt eftersom socialens bidrag är minst sagt magert. Jag önskar ingen att leva på den marginalen. Och fast att pensionärer av den fattigaste kategorin tjänar det dubbla mot mig säljer en del av dem Faktum. Men det är ju klart att de har sin hyra att betala också. Det är ju en sak som socialen gör åt mig. Så de har ju egentligen det inte bättre de heller.”

Skvitt: ”Det har du rätt i!”

Skvitt: ”Men låt mig nu sammanfatta allt du har sagt och säga att du har egentligen aldrig misskött dig. Att du hamnat i din situation kunde du knappast ha undvikit. Du är offer för teknikens utveckling och när du drabbades av den så var du för gammal för arbetsmarknaden. Kan det vara så?”

Dan: ”Kanske en bara sammanfattning!”

Skvitt: ”Då får jag tacka dig för denna intervju!”

Dan: ”Tack själv!”

Dan faktum 4.jpg

På vems uppdrag?


Staffan Landin

 

en så kallad ”faktaexpert” försöker stilla kritiken

Att det blir fler fattigpensionärer råder det ingen tvekan om. Men Staffan Landin försöker att få det att låta tvärt om. Frågan är på vems uppdrag han agerar?

Pensionspropaganda 3.jpg

Nazityskland hade sin Goebbels. Nu har vi Staffan Landin. Något måste ju göras när det börjar koka i pensionärsleden och varken regeringen eller oppositionen vill höja pensionerna. Möjligen utgör Vänsterpartiet ett undantag.

Klicka här och ta del av AFTONBLADETS artikel, men gå inte på hans propaganda! 

Saxat ur artikeln: ”Missuppfattningen om att saker blir sämre även om det faktiskt blir bättre. Vi missar, vi ser aldrig framsteg men vi ser problem. Det beror bland annat på att vi bara får negativa nyheter men också på psykologi, det är så vi människor funkar. Vi tror att det blir sämre och sämre men vi tror också att det blir sämre när det blir bättre.”

Nu går det ju aldrig att komma förbi fakta hur man än ljuger med statistiken! Och fakta säger att när mina föräldrar gick i pension fick de i pensionsutbetalningar ut 80% av vad de tjänade när de arbetade. Efter skatt hade jag 28.000 kronor i lön. Som pensionär har jag 13.000 kronor. Alltså får jag ut 46,43 % av vad jag tjänade när jag arbetade! Har det då blivit bättre, Staffan Landin? Vad vill du uppnå med ditt statistikdravel?

På vilket sätt försöker Staffan Landin lura oss?

Jo, han utgår från år tjugohundra. Hade han utgått från tiden före man lade om pensionssystemet hade bilden blivit helt annorlunda! Så ljuger man med statistik! Det är väl på det området som Staffan Landin är expert!

FattigSverige.jpg

Sen, lite ovidkommande, vill jag bara påpeka att en svensk person som inte kan självklara språkregler sjunker i anseende. Det heter faktiskt ”år tjugohundra” och inget annat! Det har språkrådet fastslagit! Men det är ju en annan sak. Å andra sidan, om någon ska utge sig för att vara ”expert” så kräver jag lite vanlig allmänbildning av personen ifråga!


Mer+pil.jpg av Skvitt om pension

Orealistiskt med höjd pensionsålder

Fattig-Sverige stavas pensionär

Partierna och pensionärerna

Arne Weise: ”Det är skamligt” Rasar mot låg pension

LO om pensionerna

Pensionssmällen: 150 000 drabbas

Miljardregn över pensionärerna?

Dagens pensionssystem är ohållbart

Svält förnöjd!

Det är ju söndag

Ännu inget svar

Tala är silver …

Fler äldre, färre äldreboenden

Enkätundersökning om PRO:s tidning

Pensionspropaganda

Nu djävlar får det vara nog

Vi har råd

Jag gick ur PRO

Pensionssystemet en vinstmaskin

Lägre pension

50.000 kr / mån i pension

”Skvitt, du har ju skrivit om pension”

Pension i bilder

LO larmar om usla pensioner

Vad ska pensionärerna göra med alla sina pengar?

Pensionsnytt

Skvitt synar pension, Pensionsmyndigheten, mm

Pension en skållhet överraskning

Fattigpension­ärer ökar kraftigt

Den skandalösa pensionen

S och pensionerna

Pensionärer bjuds på hamburgare + fler korta påsknyheter

Pensionärerna

Sverige: äldre svälter

PRO-ordförande har ordet

Pension – en svältens tillvaro

PRO och storsvindlarna

SvD vs PRO pensionären

PRO erbjuder

PRO-ordförande har ordet

AB skriver, men PRO:s tidning tiger

Enkätundersökning om PRO:s tidning

Naivism

3 gånger fler fattiga på 8 år

Ska jag verkligen drabbas av fattigdom?

Oj, så mycket bättre!

När Skvitt klantade sig

Inte fan ska man stjäla andras texter

Pensionsmyndigheten och propagandaministeriet

Den största stölden i svensk historia

Nu är det fotbolls-VM


Aktuellt i baren

 

TV-apparaterna står på och ljudvolymen är hög 

Det är fotboll för hela slanten. Folk dricker öl och glor på den platta skärm som fångar de flestas intressen.

I baren sitter jag, Texas och Johan, den ”gamle” kampsportaren. Av en händelse kommer Texas och jag in på politik. Olika åsikter, men så ska det vara om snacket ska vara intressant. Och det var det.

”Man ska inte snacka politik på krogen!”, sa Johan. ”Folk blir bara osams!”

Ni har säkert hört det förut. Men vi mogna män blir inte osams för att åsikterna går isär, vilket jag sa till Johan. ”Man ska ändå inte snacka politik!”*, sa Johan tvärt och för fridens skull fick entalet bestämma över tvåtalet. Precis som ”demokratin” fungerar i övrigt i samhället.

Ett sista ord från mig: ”Men fotboll får man snacka, trots att det utlöser en massa våld mellan huliganer!”. Johan: ”Det är inte samma sak!”.

Sport 2.jpg

När Johan går i pension kommer han knappast att kunna leva på sin inkomst. Allt som byggdes upp under förra seklet rivs idag ned. Välfärden privatiseras och skattekronorna försvinner ned i fickorna på aktörerna. Och i världen som helhet fördelas rikedomen så att de tio rikaste personerna äger hälften av vad resten av jordens befolkning äger. Vad kan då vara viktigare att diskutera, både på och utanför krogen? Fotboll!

Inte så konstigt att borgarklassen får som den vill när sport är viktigare än folkflertalets böjda ryggar under kapitalismens ok. Men det är ju inte samma sak, som Johan säger.

Kanske är det kapitalet som döljer sig i skepnad av döden i Lindströms teckning och kallar hem en i förtid utsliten arbetare, som mer intresserar sig för vem som vinner fotbolls-VM än vem som vinner klasskampen.


* Censur!

Orealistiskt med höjd pensionsålder


Tänka sig

 

LO förespråkar höjd pensionsålder

Men från näringslivets håll är det inte en realistisk politik. Det hävdar i alla fall bland annat Anders Weihe, förhandlingschef Teknikföretagen i en debattartikel i SvD. Han menar att att stora delar av näringslivet är utsatt för en hård, internationell konkurrens, och då blir demografin i företagen avgörande.

”Lösningen kan med den utgångspunkten inte vara att 67–75-åringar ska konkurrera med 25–40-åringar. Det är inte rimligt, varken i sport eller i ekonomisk tävlan. Det visar också forskningen.” Skriver han. Och han pekar på den kognitiva förmågan och hur den förändras med åldern. Men bakom kraven på höjd pensionsålder, som alltså LO ställer sig bakom, ligger den blocköverskridande uppgörelsen om pensionerna.

Anders Weihe påpekar att bland dem som har fysiskt krävande jobb är det endast 40 procent som är kvar i arbete när det uppnått 65-årsåldern. Och i tjänsteyrken handlar det om en rad olika kognitiva förmågor som påverkas negativt av ålder, enligt Arbetsmiljöverkets rapport ”Friska arbetsplatser för kvinnor och män i alla åldrar”.

Anders Weihe nämner så kallade flytande kognitiva förmågor, problemlösning som kräver andra strategier än de redan kända och beprövade, att tillägna sig ny kunskap och tillämpa den, samt att ”hålla många bollar i luften” samtidigt och stresstålighet. Det är förmågor som är bäst mellan 20–30 års ålder och vid en ålder som 67 är den påtagligt sämre. Läs hela debattinlägget här.

Saltsöbadsavtalet.jpg

Vad säger LO:s Karl-Petter Thorvaldsson? Jo: ”I stället för att fokusera på ensidiga prioriteringar som oförändrad las-ålder skulle vi se fram emot att Svenskt Näringsliv var beredda att diskutera med oss om hur vi skapar ett arbetsliv som gör det möjligt för fler att jobba längre.

En del av åtgärderna, exempelvis höjda åldersgränser i pensionssystemet, var inte lättsmälta för oss. Men eftersom bland annat höjda åldersgränser i socialförsäkringarna fanns i den andra vågskålen så valde vi att ta vårt ansvar. Helt i enlighet med den svenska samförståndsmodellen.” SvD. Det är banne mig ingen arbetarpolitik. I just denna fråga borde han nog lyssna på Anders Weihe! Och ”den svenska samförståndsmodellen” har alltid varit en boja för den svenska arbetarklassen!

I  inlägget Vem stjäl premiepensionen? finns alla länkar till andra inlägg av Skvitt om pensioner, bortsett från det senaste.