Valen, plastpåsarna och pås-skatten


Extra skatt

 

 på plastbärkassar har införts i år 

”Tre kronor blir skatten på bärkassar när du handlar mat i fortsättningen. Och varje frukt- och grönsakspåse beskattas med 30 öre. Det framgår av regeringens lagrådsremiss.”, skrev SvT Nyheter i oktober förra året. Vad kassen kostade innan har jag aldrig funderat över, men jag tror det var två kronor. Jag minns när de var gratis.

Jag tror inte skatten stannade vid tre kronor. Rätta mig gärna! Kunden efter mig i matbutiken kom plötsligt på att han hade glömt att köpa en kasse att ta hem maten i, så han sa till kassörskan om en kasse. ”Det blir sju kronor!”, hörde jag henne säga. Så nu vet jag vad de kostar.

Avsikten med skatten, den officiella alltså, är att vi ska avstå från kassar i plast för naturens skull. Fram till 31 juli 2020 kan du se filmen Valen och plastpåsarna på urplay. Det är skrämmande och med tanke på hur allvarlig situationen är borde filmen ligga kvar i åratal. Problemet lär ju inte med bästa vilja i världen försvinna under detta millennium. Bilden nedan är en skärmdump från filmen. Passa på att se den medan den är tillgänglig!

Plastkontaminerin 1

Jag kommer att fortsätta att handla min mat i plastkassar. De använder jag till soporna och hamnar sen i avfallsförbränningen, inte i naturen. Och så tror jag de allra flesta svenskar gör med kassarna. Vi är ju miljömedvetna, vi svenskar. Jämfört med folk från Östeuropa, och i synnerhet jämfört med folk utanför Europa, ligger vi hästlängder före i miljömedvetande.

Under Kosovokriget 1998-1999 tog vi emot många många flyktingar från dåvarande Jugoslavien. Inte långt hemifrån mig låg en flyktingförläggning. Mellan den och närmsta matbutik finns en bäck som på hösten svämmade över bron och stigen så man behövde stövlar för att gå torrskodd över. Det hade inte många av flyktingarna så de använde plastkassar. 

Det var ju ingen bra lösning. De höll säkert inte tätt hela vägen över, så det var inget att spara på. Så vad gjorde de då? Ja, vad gjorde de då?

Jo, så fort de kom på torr mark kastade de dem i diket bredvid stigen! Där låg de i drivor! Miljötänket lyste med total frånvaro. På Balkan är det klent utvecklat. Än värre är det i många asiatiska och afrikanska länder. Och jag undrar hur lång tid invandrare från dessa länder behöver vistas i Sverige för att inte kasta plast och annat skräp ifrån sig så fort de inte har användning för det. Som han jag såg på stan härom dagen. Han hade en mugg från McDonalds i handen. När han hade tagit sista slurken droppade han den helt sonika på trottoaren och gick vidare. Av utseendet att döma kan han ha kommit från Afghanistan, eller något av länderna i regionen.

Plastkontaminerin 2

Muggen som  invandraren kastade på trottoaren blåste sannolikt ned i kanalen och drev ut i älven för att hamna i Kattegatt. Där kommer den med största sannolikhet att driva upp på någon liten ö i skärgården. Men kanske driver vidare till Skagerrak och infångas av den strömvirvel som koncentrerar enorma mängder skräp från Nordsjön, som i sin tur får skräp från Atlanten. Till slut spolas skiten upp på Bohusläns kust och öar.

Sopberget på bilden ovan hamnar på samma sätt i havet. Med strömmarna driver det ut i världshaven och sprider sig runt klotet. Och en del driver iland på den svenska västkusten efter en världsomsegling.

Havsstöm

Alla hav kommunicerar med varandra!

Regeringen räknar med ett betydande tillskott i statsfinanserna med den nya skatten på bärkassar. Och det är nog den egentliga orsaken till att den har införts. Var det miljön som regeringen ville värna om borde den låta myndigheter istället kommunicera med de människor som inte förstår vad plasten ställer till med, med regeringar i underutvecklade länder som inte tar miljön på allvar och med våra invandrare som kommer därifrån. Varför inte avsätta en heldag på SFI för information i frågan, men även någon lektion i den obligatoriska skolan?

Om vi miljömedvetna svenskar betalar några extra kronor i skatt på kassarna eller inte lär knappast märkas på det sopberg som flyter omkring i våra världshav!

Är det då något fel med den här skatten?

Ja, i högsta grad! En kasse tar en betydligt större andel av hushållsekonomin för den som lever på marginalen än för den som är miljonär (som ju för övrigt belastar miljön mycket mera med sin extravaganta livsstil)! Det slår orättvist! Och så är det med alla punktskatter och så är det med momsen! Vore det någon rättvisa skulle skattesatsen i procent stiga med inkomsten. Verkligheten är tyvärr den omvända! Och det tenderar att bli värre.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s