SVT om Kuba

Kändes som en krystning

 

och förstoppningen var total

I Korrespondenterna (”Svenskt utrikesmagasin från 2015. Vart är Kuba på väg? Korrespondenterna Bengt Norborg och Linda Hörnqvist följer exilkubanen Vladimir som nu återvänder hem. Det blir en personlig hemresa genom tid och historia i ett Kuba som står och väntar på förändringens vindar. Ett program av Bengt Norborg och Linda Hörnqvist.”) försöker man smutskasta Kuba. Undertonen är kritisk och man väljer att följa en exilkuban som har återvänt. Programmet tycks anstränga sig för att få fram en negativ bild av landet utan resultat. Så hur är det egentligen i Kuba?

Vi kikar på programmet och vad det kunde få fram.

Inte en enda gång ser man någon misär, som ju är så rikligt förekommande i hela Latinamerika och även utbredd i USA och Kanada. Ja, i hela världen kan man finna misär, även i Sverige, men inte i Kuba. Man finner å andra sidan heller ingen överdådig lyx. Med andra ord, landet har inga klassklyftor att tala om. Det är väl det som stör västvärldens makthavare och dess överklass. Landet är inget för dem. Där har de inget att hämta. Låt oss hoppas att det består.

Programmet kan ses fram till 17 april 2016.

Läs Kuba-fakta här.

 

Putin bor inte på Donsö

Nej,

 

men man skulle kunna tro det

På Donsö kan man inte släppa en morgonfjärt på farstubron utan att alla vet det inom in kvart. Det som är en fis i vinden får proportioner som en orkan.

Sak samma med Putins lilla bas i Norra Ishavet för 150 soldater.

Sanningen om basen är att den är en gammal bas byggd under Sovjettiden. Den stängdes 1993. Nu tas den i bruk igen. För Rysslands del betyder det att civil sjöfart kan få hjälp i nöd i dessa svåra vatten, men även att Ryssland säkrar sina intressen i ett område med stora naturresurser. Andra länder med intressen i Arktis bevakar också dessa. Dit hör länder som USA och Kanada. Det ”glömde” media att rapportera.

(Förstoras med ett klick på bilden)

Visst är det en fis i vinden om man jämför med USA:s baser runt om i världen på territorier som inte ens är deras eget. Det sägs det sällan något om. Det är som att ”så ska det ju bara vara”. Det är något tendentiöst med vår medierapportering.

Det är lika dant med att Ryssland nu hjälper Syriens lagliga regering (på dess enträgna begäran!) i kampen mot terroristerna. Då får Ryssland på tafsen för att de bombar den lagliga regeringens USA-stödda terrorister (och alltså fiender!) och tyvärr också i förbifarten råkar döda civila. Men att dessa terrorister skapar misär, skräck, lidande och död, samt flyktingvågen till bland annat Europa och såldes beror på USA:s självpåtagna inblandning i landets inre angelägenheter utan lov och för egna syften, det möter ingen kritik. Och sällan uppmärksammas de hundratusentals dödsoffren för USA:s bombningar med stridsflyg och drönare i många länder.

En fis i vinden blir en orkan och en orkan förvandlas till en liten fjärt, allt beror på vem det rapporteras om. Säg inte att media är objektiva!

---

Bilder från tidigare inlägg