Frihetens fiender

Mikael Wiehe

 

hedrad 2015 med ett av de största litterära priserna i Sverige

Han förärades Jan Myrdalssällskapets Leninpris med en prissumma på 100 000 kronor. Gemensamt för pristagarna är att de har aktivt kämpat mot orättvisor, klassförtryck, diktatur, rasism, fascism och privilegierad överhet och det gillar ju inte det politiska etablissemanget.

Förvisso kan dock inte detta etablissemang kritisera en rättmätig kamp mot orättvisor och förtryck, sådant går ju inte hem, så istället skjuter de in sig på prisets namn. Det är inte lätt att vara förtryckare och konfronteras med sanningen. Det krävs andra knep än att hopplöst bemöta konkreta sakfrågor. Och då skjuter man hellre in sig på Lenin som man i hundra år har bedrivit lögnkampanjer mot till den milda grad att få vet idag vad Lenin verkligen ville med sin revolution och vad han faktiskt stod upp för. Det är tragiskt när en klass måste slå vakt om sin existens genom lögner, men det bevisar bara att det är en klass som är i minoritet och härskar över en majoritet, ty annars krävdes inget annat än sanningen för ett totalt uppslutande bakom klassen. Eller annorlunda uttryckt; alla parasiter måste kamouflera sig på något sätt för att undgå att avslöjas.

Mikael Wiehe är en värdig pristagare eftersom han med sina gärningar, inte bara med sin musik och sina texter, har arbetat aktivt för ett rättvist samhälle, precis som Lenin gjorde när han störtade den tärande kapitalistklassen.

”I motiveringen till priset står det bland annat att Wiehes ‘konsekventa arbete mot imperialism, rasism och fascism, och rakryggade hållning mot maktens män och kvinnor, är ett föredöme för oss alla.’.

– Jag har ju inte riktigt gett upp. Jag stapplar på och uttalar mig om olika saker genom mina sånger. Så jag får väl priset för min ihärdighet, för att jag fortsätter häckla det ekonomiska system jag inte tror på, säger han.

Priset, som instiftades 2008, har tidigare delats ut till Roy Andersson, Maj Wechselmann och Jan Guillou. Jan Myrdalsällskapets lilla pris – det så kallade Robespierrepriset – går i år till författarenSara Beischer.” /EXPRESSEN

Frihetens fiender är borgarklassen.

Om yttrandefrihetens fiende skriver Mikael Wiehe i Sydsvenskan och jag tycker verkligen att det bör läsas. Jag citerar Mikael Wiehes första rader. Resten får ni läsa själva. Klicka alltså på länken ovan.

”På kvällen den 11 juli 2014 går musikgruppen Abalone Dots av Västerviksfestivalens scen nöjda och glada efter en lyckad konsert inför en entusiastisk publik och stolta över att ha framfört sin egen nyskrivna sång, Everything’s for Sale.

I backstage-baren blir de snabbt nedtagna på jorden. Där sitter redan Harald Hjalmarsson, moderat kommunalråd i Västerviks kommun, med en grupp festivalsponsorer. De är varken nöjda eller glada. De är snarare jävligt förbannade!

 Hur understår sig Abalone Dots att framföra en sång som Everything’s for Sale som sångerskan Rebecka Hjukström presenterar med orden: ‘Nästa låt handlar om vad jag tror händer med samhället när man byter ut solidaritet mot girighet och t.ex. börjar sälja ut våra gemensamma tillgångar. Det är något som jag tycker att man kan se i vårt land just nu och även i den här kommunen. Jag hoppas att det blir en förändring i höst.’

För det första, menar herrarna, hör musik och politik inte ihop. För det andra har hon ‘fan ingen rätt att stå på den där scenen och säga sådana saker’, dessutom riskerar hon att ‘skrämmer bort festivalens finansiärer’ hotar de.

Kommunordförande med fru meddelar avslutningsvis att de ska ”slänga sina Abalone Dots skivor” när de kommer hem.”

När jag läser det så känner jag som vanligt inför moderater och den borgarklass de representerar: de är vidriga kräk.

Jag lade ut det på facebook och min kommentar på facebook inleds så som man ser i bilden.

Hela kommentaren som jag skrev lyder som följer:

”Det är vänstern i alla dess varianter som kämpat för demokrati och allas lika värde, för fred och mot orättvisor. 

Det är högern och den klass de stödjer som är
emot att andra än de själva bestämmer,
ser sig själv som mer värda,
tjänar pengar på krig
och skapar våra orättvisor.

Inte så konstigt att de smutskastar vänstern och hyllar, öppet eller i det fördolda, fascister och diktaturer.

Hela borgarklassens filosofi går ut på att det man inte kan tjäna pengar på är inget att ha.
Demokrati kan man inte tjäna pengar på.
Människors lika värde ger ingen profit.
Fred är inte lika lönsamt som krig
och borgarklassen vill inte leva på samma ekonomiska nivå som alla andra!!!!

Jag kan inte låta bli att se likheten mellan uttalanden från högerhåll och uttalanden från psykopater. För när psykopater snackar skit om andra, och det gör de jämt, så beskriver de dessa såsom att de skulle ha just de avskyvärda egenskaper de själva har. Dessa egenskaper är de själva fullt medvetna om, stolta över till och med och medvetna om hur negativt de uppfattas av vanliga människor.

När högerkrafterna beskriver vänstern så lyfter de gärna fram att vänstern skulle stå för diktatur och ofrihet, medan det just precis är detta som kännetecknar högern! Alltså gör högern precis som psykopaterna. Den som vill veta mer om psykopater och hur de fungerar kan klicka här.