Demokratiska fri- och rättigheter

Något som alltid måste försvaras

 

Något man måste strida för.

Det är inget självklart. Den striden måste man alltid ta. Och i den striden måste man tysta de röster som vill ta dessa friheter i från oss. Det är absurt att tro att dessa fri- och rättigheter även ska kunna gälla dem!

I förra inlägger fick jag denna kommentar: ”Men demokratiska fri- & rättigheter innebär ju att alla ska få säga sitt… Höger som vänster… annars är det ju diktatur oavsett…”. Det är faktiskt ett mycket stort och vida spritt missförstånd. Tillåter man ultrahögern att komma till tals kommer man förr eller senare att inte längre ha några demokratiska fri- och rättigheter. Det visar historien. 

Pershuvud (som bland annat har skrivit detta inlägg) lämnade som kommentar i förra inlägget ett tips på en artikel, vilket jag tackar för. Då svarade jag: ”När nazisterna begär tillstånd att demonstrera på första maj är det en skändlig provokation mot hela arbetarklassen och det vet polisen. Det är arbetarklassens helgdag och måste fredas från attacker. Ändå ger polisen tillstånd!

Det finns 364 andra dagar att låta fascister och nazister att demonstrera. Men polisen tar ställning för bråkmakande odemokratiska krafter att störa fredliga demonstrationer. Det är ett politiskt ställningstagande från en starkt högerorienterad och arbetarfientlig polisledning.

Det kommer att bli konfrontation och det kommer att gripas vänsterfolk. Frågan är om ens någon nazist kommer att gripas. Vi kommer att få facit. Jag tippar på 10-1 som resultat. Alltså att det kommer att gå minst 10 gripanden av vänsterfolk på varje gripen nazist.”

Den svenska polisens försvar av de demokratiska fri- och rättigheterna är tämligen selektiv!