Böterna, javisst – skadeståndet, nix


Hemköpschefen

 

alltså han som så svinaktigt hällde vatten på en tiggerska

Han dömdes till böter på 10.000 för hatbrottet och lika mycket i skadestånd till Vanessa Ileva som ”satt och tiggde utanför Hemsköpsbutiken på Stigbergstorget i Göteborg när butikschefen kom ut och hällde vatten på henne.” 

”I november förra året dömdes den 39-årige butikschefen till dagsböter och skadestånd för ofredande. Vid fyra tillfällen för ett år sedan hällde han vatten på bulgariska Vanessa Ileva, som satt och tiggde utanför Hemköpsbutiken på Stigbergstorget i Majorna, Göteborg.”

Han ”har inte betalat ut hennes skadestånd och ärendet har gått vidare till kronofogden, kan Faktum avslöja. Butikschefen, som hällde vatten på en tiggare, skyller på att han är fattig.” / FAKTUM.

Om han är fattig så är det i själen och i hjärtat. Ingen butikschef är fattig. Inte i jämförelse med våra tiggare.

Hemköp StigbergstorgetDet blev så klart protester när det blev känt att butikschefen hade begått dessa kränkande övergrepp ett flertal gånger. ”Jag tycker att gränsen är uppnådd när man kastar vatten på en människa på det sättet, det är oacceptabelt. Han kanske tror att han kan göra detta ostört men det kan han inte, vi ser vad han gör, säger Edda Manga som startade evenemanget för protesten.

Hon är nöjd med uppslutningen vid protesten utanför butiken som blev betydligt större än hon vågat hoppas på.” / GÖTEBORGS FRIA

Hemköp Stigbergstorget 2

FRIA skriver också vad som hade skett dessförinnan: ”Emma Carlsson Wikström hade redan i november kontakt med den dåvarande butikschefen efter att ha hört från en kvinna som satt utanför att hon blivit avvisad från platsen av butikspersonalen. Flera personer, däribland Emma, skrev mejl till butikschefen och frågade varför. Svaret från butikschefen var bland annat följande: ‘Det stämmer att vi avvisar tiggarna i den utsträckning vi har möjlighet, eftersom det är väldigt många kunder som tycker de är otrevliga och obehagliga.’

– Han åberopade också det här att det var organiserat tiggeri, det är så tröttsamt att det bara går runt. Det fanns ju inga bevis alls att det var så, säger Emma Carlsson Wikström.”

Butikschefen togs ur tjänst, eller sjukskrev sig efter protesterna (uppgifterna går isär) och själv påstår han att han har blivit hotad.

En sak är klar: Hemköp säger att de har låtit göra en oberoende utredning av incidenten utanför butiken och den visar att butikschefen agerade ”oaktsamt”. Det låter som en förskönande omskrivning.

När P4 Göteborg intervjuar Maria Nobel, kommunikationschef på Hemköp, får hon frågan: ”Hade han som uppsåt att blöta ner henne? Vad säger han själv?” På den frågan svara Maria Nobel: ”Nej, det vi kan säga är vad utredningen visar, och det är att han har varit slarvig och oaktsam när han tvättade fönstren.”

Tillåt mig säga att det är märkligt att butikschefen ”råkar” vara oaktsam vid fyra tillfällen! Min rektion är att aldrig handla i en sådan butik. Man får aldrig bagatellisera hatbrott! Och det är precis vad Hemköp gör!


Hos Kao pågår nu en diskussion om romer: Tiggeriet, Det Mest Förbjudna Att Tala Om. Läs kommentarerna och klicka på länkarna, samt gå gärna in och kommentera.

Läs också reportaget i TIDEN: Romernas situation är ohållbar.

 

Taskiga tolkar


Utvisad

 

på grund av taskiga tolkar

Det blir som ett lotteri med livet som insats.

Tolk

”Migrationsverket är första anhalten på vägen in till Sverige. Där måste tusentals personer, som flytt för sina liv, förlita sig på tolkar för att förmedla sin historia. Om tolkningen brister kan deras liv stå på spel – igen. 

Faktum har pratat med ett stort antal jurister, forskare och ideella organisationer och de beskriver situationen för asylsökande i behov av tolk som minst sagt osäker.

Det finns i dag för få auktoriserade tolkar för att kunna möta behovet. Många av de yrkesverksamma tolkarna som används av Migrationsverket, som enligt Kammarkollegiet är den största användaren av dessa tjänster, saknar dokumenterad utbildning. 

I intervjun översatte tolken ordet ”tortyr” med ordet ”misshandel”. Det var först efter samtalet med Byron Törnström, och en av honom anlitad somalisk tolk, som Migrationsverket i en inlaga fick veta att mannen uppgav risk för tortyr som ett skyddsskäl. Men då var det för sent.

– På grund av ett litet ord, översatt av en ickeauktoriserad tolk, kom Migrationsverket fram till att det var först efter att mannen träffat mig som ordet tortyr växte fram. Det är ganska magstarkt av dem att hänga upp sig på små ord när de själva vet att deras tolkar inte håller måttet, säger Byron Törnström.”  Läs mer på FAKTUM.

 

På samhällets botten


I ur och skur

 

sju dagar i veckan utanför ICA står han

Han säljer Västsveriges gatutidning FAKTUM. Man kallar den ”de hemlösas tidning”. Och han är hemlös av skäl han inte rår för.

Folk som inte vet, de tror. Och tron kan ibland sammanfalla med sanningen och ibland inte alls. Men att generalisera är en mänsklig egenskap. Alltså är alla hemlösa missbrukare som hamnat utanför i samhället just på grund av att de har sig själva att skylla. Alla, eller?

Skammens samhälle

 

Nej så är det ju inte.

Låt mig ta ett fall, han som säljer FAKTUM utanför ICA. Han hade ett bra arbete som översättare av främst manualer för olika produkter, t. ex. Volvo schaktmaskiner och liknande. Han fick betalt per ord och det gav för tretton år sedan en inkomst mellan tjugofem och trettio tusen per månad, efter skatt. Det var cirka en halv gång mera än en sjuksköterska tjänade 2002.

Han hade ett samboförhållande i många år. Sambon hade lägenhetskontraktet och han bidrog med lejonparten av hushållskassan.

Så kom då de digitala översättarprogrammen. Plötsligt behövdes bara översätter för smärre korrigeringar och därmed behövdes inte så många översättare och uppdragen tröt. Plötsligt fick han inga fler jobb. Och han började närma sig de femtio. Arbetsmarknaden visade sig vara stängd för honom. Han tjänade inga pengar och då slängde hans kvinna ut honom, hon som hade levt som en parasit på honom.

Utan fast inkomst ingen bostad. Socialen fick rycka in. Och nu bor han i en lägenhet där Socialen har kontraktet och med dem har han ett andrahandskontrakt. Då är man per definition hemlös.

FAKTUM

Göteborgs kommun är en bra kommun för hemlösa. Ingen som inte själv väljer att sakna tak över huvudet behöver vara utan det i en kommun som Göteborg. Men att stå utanför arbetsmarknaden är en sak som kommunen dock inte kan påverka. Företagen kan ju inte tvingas att anställa arbetslösa. Så fungerar ett kapitalistiskt samhälle. Kapitalet tar inget annat ansvar än det som handlar om maximal vinst åt aktieägarna.

Det är inte fett att leva på Socialen, men är man hemlös kan kan man registrera sig på FAKTUM för att sälja tidningen. Hälften av vad man betalar till säljaren får denne behålla. Men det börjar bli dåliga tider för FAKTUM-försäljarna. Konkurrensen har hårdnat. En del som köper tidningen gör det nog mest för att hjälpa en människa i nöd, trots att tidningen är mer än läsvärd.

I ur och skur, sju dagar i veckan, står han utanför ICA. Lika outtröttlig som tiggaren bredvid. Det gäller att ligga i när man ligger på samhällets botten. Vi andra kan slänga oss i TV-soffan hela helgen, eller kosta på oss att gå på teater, konsert och krog när helgen kommer. Vi kan också kosta på oss ett nummer av FAKTUM.

Konkurrensen har hårdnat. Alla köper inte tidningen för att läsa den utan för att stilla sitt dåliga samvete över att ha det så mycket bättre än de hemlösa tidningsförsäljarna och tiggarna från Centraleuropa. Och då går det lika bra att slänga till en tiggare ett par kronor istället för att ”hosta upp” en femtilapp för FAKTUM. Därför har det blivit tuffare att sälja tidningarna.

Vad säger då han som så outtröttligt står utanför ICA med FAKTUM väl synlig i handen och ser hur det blir allt längre mellan kunderna? Klagar han, så som säkert ICA-handlaren hade gjort ifall hans omsättning sjönk, eller som aktieägare skulle göra om deras utdelning minskade? Klagar han som inget har, så som de besuttna gör för minsta lilla påtvingade bidrag till sämre lottade, för varje liten ynka skattehöjning, som de egentligen har råd med tio gånger om?

Nej, minsann inte alls. Han inser att de sitter i samma båt. Ja till och med att han själv jämförelsevis har det förbaskat bra, trots att kylen kan gapa tom numera. Han ställer inte sin egen situation i konfliktställning till tiggarens.

De som ställer svaga grupper mot varandra är de starka grupperna som inte ens berörs. De gör det i egen sak och i eget politiskt syfte. De vill att de svaga inte ska hålla ihop. Splittrade är de lättare att tränga tillbaka än mera, göra dem ännu mera fattiga och marginaliserade. Och samhällets solidaritet kan undergrävas helt enligt Milton Friedmans nobelprisbelönade fascistoida lögnaktiga ekonomiska teorier.

FAKTUM 2

Alla vi som lever på att föra vår arbetskraft till torgs, eller råkat ut för att arbetsmarknaden har låst oss ute, måste håll samman mot de som lever på de vinster vi drar ihop åt dem i vårt anletes svett, annars kommer vi att utnyttjas ännu mera. Annars kommer våra av oss själva under mer än hundra års kamp tillkämpade rättigheter att gå oss förlorade.

Vi måste alltså hålla ihop. Tidningen FAKTUM är ett bra exempel. Den kom till för de hemlösas skull redan innan tiggarna dök upp, men tidningen uppmärksammar även romernas situation i sann solidarisk anda. Även för våra inhemska romer finns ännu mycket att göra. Här ett reportage om Rosa Taikon.

Skvitt i stolen tillägg

Senaste numret av Faktum: ”Vår grävande reporter Valeria Helander har fortsatt granskandet av tolkbranschen. Hon avslöjar tolkföretagens miljonvinster, företag som har sina säten i skatteparadis och att åtminstone ett företag ljuger för Migrationsverket när de påstår att de har auktoriserade tolkar i språk det inte finns auktorisation i.”

FAKTUM 3


Om tolkbranschen och rättssäkerheten: ”Exempel på att rättsväsendet ser lättvändigt på tolkars färdigheter saknas inte. Det gäller inte minst i asylprocesser.

Ett diskbråck blev på persiska bråk om disk. Faktum, Götalands gatutidning, har hittat ytterligare exempel. Granat har blivit granatäpple och en kvinna från Afghanistan som ansökt om asyl fick sin berättelse om att hon var hemmafru i hemlandet översatt till att hon var en högt uppsatt chef.

Avslag, då det inte ansågs trovärdigt att hon som kvinna hade kunnat göra karriär i Afghanistan under talibanstyret.” / Oisísin Cantwell


Romer


Bonuslänk till Sven Tycker

Och bonusbild:

Sven Tycker SD o ET