Stort tack!


Tack!

 

Tack för att jag fick sitta kvar!

Det var ju ett hånfullt skämt, så klart. Bashar al-Assad tillade: ”Jag var ju redan i färd med att packa upp. Jag borde ha avlägsnats, men nu får jag sitta kvar.” 

al-Assad anmärkte helt korrekt att det är enbart syriska medborgare som ska avgöra om han får behålla makten eller inte och han är redo att avgå om hans folk så beslutar. Samtidigt passade han på att påpeka att det är Europa som i samspel med Turkiet, Qatar och Saudiarabien förvandlat Syrien till en grogrund för terrorism. Han tillade att ”EU har sålt sina värden i utbyte mot billig olja”.al-Assad - tackTill Sputnik

Sedan Ryssland gick in och stöttade al-Assad, på hans önskan (till skillnad från USA:s folkrättsliga intervention) har Daesh (IS) börjat backa. Vad däremot USA har åstadkommit är raka motsatsen. Nu har USA veknat i sitt krav på att al-Assad måste bort, men har dock inte övergivit tanken. ”Det är ingen tvekan om att Rysslands insteg i Syrien har ändrat den politiska arenan, och tvingat väst att förhålla sig annorlunda till al-Assad, säger Stefan Ring.” /SVT nyheter (Observera att Stefan Rings övriga spekulationer och påståenden måste tas med mycket stor nypa salt.)

Läs gärna också förra inlägget ”Västerlandets lekstuga”.

Kerrys Syrienbudskap

 

 

 

Västerlandets lekstuga


Dubai

 

Och ingen talar om diktaturen

”Dubai (arabiska: دبي, transkription: Dubayy) kan antingen syfta på ett av de sju emirat som utgör Förenade arabemiraten på Arabiska halvön eller emiratet Dubais huvudstad. I dagligt tal syftar Dubai normalt på staden och inte emiratet, då emiratet förutom staden till största delen utgörs av obebodd öken. Emiratet ligger utefter kusten och gränsar till emiratet Abu Dhabi i väster och söder, emiratet Sharjah i nordost samt Oman i sydost. Det omfattar 3 900 km² till ytan och har cirka 1,6 miljoner invånare (2008), varav de allra flesta – cirka 1,4 miljoner – i staden Dubai.” / Wikipedia

När vi tänker på Dubai tänker vi såldes på staden Dubai. Men emiratet Dubai ingår i en federation av sju emirat, vilket kan sägas motsvara våra medeltida furstendömen. Om förstendömen skriver Wikipedia: ”Ett furstendöme är ett självständigt, i regel mindre, landområde med en furste som statschef. Numera finns det endast tre självständiga furstendömen i Europa: Andorra, Liechtenstein och Monaco. Dessutom är Luxemburg ett storhertigdöme och självständigt land med storhertigar som furstar. Wales är ett furstendöme inom Storbritannien.”

Om Förenade arabemiraten skriver Wikipedia: ”De sju delstaterna i Förenade Arabemiraten är som landets namn visar samtliga emirat. Emirerna väljer bland sig en president som fungerar som landets statschef. Eftersom emiraten är ärftliga monarkier och det är emirerna som väljer en av dem själva till president brukar även federationen räknas som en monarki. Politiken i landet kan liknas vid elitism, ungefär 10-15% av befolkningen är medborgare och har privilegier som garanterar rikedom och skydd i domstol. Den övriga befolkningen har uppehållstillstånd och är ej medborgare och har mindre rättigheter om han/hon är i konflikt med en medborgare.”

Landguiden, Utrikespolitiska Institutet skriver om Förenade arabemiraten: ”Landets statsbildning kan beskrivas som en federation av sju absoluta monarkier i form av schejkdömen, eller emirat. Inom varje enskilt emirat ligger all makt hos härskaren, emiren. Det finns inga politiska partier, fackföreningar eller intresseorganisationer. Allmänna val förekommer inte, även om val i begränsad omfattning infördes 2006. Informella familjeband betyder mer för maktutövandet än officiella titlar och positioner.”

Vidare skriver Landguiden: ”Förenade arabemiraten styrs auktoritärt av presidenten och ledarna för de sju emiraten. Val till hälften av platserna i en rådgivande församling hölls 2006 och 2011, men det var endast utvalda medborgare som fick rösta. Ett utbrett välstånd som många emiratbor får del av har bidragit till att det inte finns samma grogrund för politiskt missnöje som i många andra länder i regionen. Men regimen har trots det effektivt satt stopp för alla möjligheter till regimkritik.”

Det råder såldes ingen tvekan om att landet, och alltså även Dubai, är en diktatur, en sak som i stort sett aldrig nämns.

Amnesty skriver under rubriken ”Bakom fasaden i det rika turistlandet” om landet: ”Förenade arabemiraten drar till sig prestigeprojekt som påkostade filialer till Louvren och Guggenheimmuseet och här ska ”World Expo 2020” hållas. Det är också ett land där oppositionella sätts i hemliga häkten innan de döms till långa fängelsestraff. Många av dem vittnar om tortyr.”

Förenade arabemiraten förkortas ofta UAE, United Arab Emirates, och det är den förkortningen som används i bildens text.

Abu Dhabi ledare

Några rader ur Amnestys artikel (länk som ovan):

”Varken diplomater eller journalister får träffa förföljda medlemmar i Islah-rörelsen. Mina kontaktpersoner kan inte heller framträda med namn. Innan vi sätter oss vid ett kafébord har de noga försäkrat sig om att ingen säkerhetspolis skuggat oss.”

”Det var dock bara 6 500 personer som fick rösträtt. Statens säkerhetstjänst avgjorde vem som fick rösträtt”

”Medierna i Arabemiraten är inte fria. Ingen tidning publicerar sådant material utan att få godkännande högt upp”

”Sju andra regimkritiker berövades samtidigt sina medborgarskap. De går under namnet UAE7. En av de sju var Ahmed bin Ghaith al-Suwaidi, politisk aktivist och akademiker. Han försvann i ett hemligt häkte i elva månader. När han dök upp i rätten var han en skugga av sitt forna jag.”

”Samtidigt gjorde säkerhetstjänsten framstötar hos enskilda individer för att förmå dem att bli angivare. Under arresteringsvågen sommaren 2012 kom meddelanden om nya gripna varje dag,  – Vi vet fortfarande inte var dessa hemliga fängelser ligger, säger de.”

Dubai är västvärldens lekstuga

Men också en tummelplats för miljonärer och miljardärer där de träffas och gör affärer i största hemlighet. För dem är Dubai en bekväm plats att vistas på. Ingen skugga får falla över detta medeltida men samtidigt ultrakapitalistiska paradis.

Dubai flyg

Inte ett ord om några diktatorer i UAE eller i Dubai, till skillnad från vad som sades om Saddam Hussen, Muammar Gaddafi och nu senast Bashar al-Assad. Ändå var deras regimer jämförelsevis demokratiska. Idag är Irak, Libyen och Syrien helt i kaos och under terrorismens förtryck, som bekant. Dessa länder har också varit en lekstuga för västerlandet, främst för USA. Terrorismen kan människorna i dessa länder därför främst tacka USA för och i andra hand alla länders regeringar som tigt och samtyckt och/eller bistått.

Om Libyen skriver Amnesty 2012-01-26: ”Amnesty International har ett utredningsteam på plats i Libyen och har träffat fångar som visade synliga märken som tyder på att de nyligen torterats. De hade öppna sår över kroppen. Flera fångar har även dött efter att ha utsatts för tortyr i Libyen under de senaste veckorna och månaderna. Offren är personer som tagits tillfånga misstänkta för att ha stött Khadaffi. Tortyren utförs av såväl militär som av en mängd väpnade milisgrupper som är verksamma utanför alla juridiska ramar.”

2014-10-30 skriver Amnesty: ”Laglös milis och väpnade grupper begår grova människorättsbrott i västra Libyen. Medan omvärlden tittar på sjunker landet allt djupare ner i ett kaos där våldet tagit makten och ingen ställs till svars. I dagens Libyen har skjutvapnen tagit makten. Väpnade grupper och milis löper amok med urskiljningslösa attacker mot civila områden och de begår omfattande övergrepp, inklusive krigsförbrytelser med total straffrihet.” Det är vad USA har lämnat efter sig.

2015-02-25 skriver Amnesty om Irak: ”Regeringen höll fortsatt tusentals fångar utan åtal eller rättegång, ofta i hemliga fängelser isolerade från världen utanför. Tortyr och annan misshandel i fångenskap var fortfarande mycket vanligt förekommande, och många rättegångar var bristfälliga. Domstolar avkunnade en stor mängd dödsdomar, vanligen efter anklagelser för terrorism; över 1 000 fångar väntade på att bli avrättade, och avrättningarna fortsatte i snabb takt.” Det är vad USA har lämnat efter sig.

Demokrati vs diktatur

Det är inte för att införa demokrati som USA i strid med folkrätten intervenerar i land efter land. Istället har USA i decennier både tillsatt och skyddat diktatorer världen över. Det enda som räknas är om en regim gagnar amerikanska intressen.

Vad sa Putin


Att

 

rysk militär var i Ukraina

Eller inte?

Vad sa Putin

Läs Stefan Lindgrens artikel och läs vad Maria Persson Löfgren rapporterar.

Läs gärna även mitt förra inlägg ”Våra dysfunktionella media” och ”Rätt rubrik”.

Våra dysfunktionella media


Premieras

 

det gör den journalist som inte tänker

Eller som Stefan Lindgren uttrycker det i 8 dagar: ”Hur som helst belönar det system vi har icke-tänkande, en journalistik som aldrig tänker i två steg.”

Han fortsätter: ”Nyheten att Sverige upplåter sitt luftrum åt Nato i sexmånadersperioder borde vara en bomb. Det blir en fis i notisspalten. Nogsamt citeras Hultqvists mantra: Detta påverkar inte  alliansfriheten. Var finns intervjuerna, bakgrundsmaterialet, reaktionerna?”Media dysfunktionell

Med ett ofullständigt citat återger jag här hur Lindgren tänkvärt avslutar sin artikel: ”Eller ta Syrien, där svenska media med en dåres envishet upprepar mantrat att Bashar al-Assad måste bort. De förstår inte vad de säger.

Folkrätten är den tunna blå linjen som hindrar staterna från att ägna sig åt oförblommerad imperialism. Att Ryssland i Syrien respekterar denna tunna blå linje ska vi vara tacksamma för. Bashar al-Assads framtid är uteslutande en fråga för det syriska folket. Det är också vad som – tack vare Ryssland – kommer att stå i FN:s säkerhetsråds resolution om Syrien.

Ett Sverige där man skiter i folkrätten är ett betydligt mer osäkert Sverige.” Läs hela artikel här