Det blir det
när borgarklassen försöker sig på klassanalys
Nog tror jag några förstår även inom borgarklassen, lika väl som alltför många inom arbetarklassen tyvärr inte gör det.
För hundra år sedan var arbetarklassen mycket mera klassmedveten. Sedan dess har borgarklassen gjort allt den kunnat för att radera ut denna kunskap hos arbetarklassen, allt för att tryggare sitta kvar i sitt bo byggt på parasitism på arbetet.
Hörnstenen i ett för vanligt folk användbart klassbegrepp är ”människors ställning i produktionen”, som Ingvar Persson skriver.
Vad det handlar om är ifall man säljer sin arbetskraft eller om man är köpare av arbetskraft. Det är däri skillnaden ligger. Det är det som avgör ifall du ska slava under andra eller diktera andras villkor i arbetslivet, i samhället och i hela livet.
Den som äger produktionsmedlen skapar sig vinster och de som bara säljer sin arbetskraft får en lön som inte motsvarar det skapade värdet. Skillnaden mellan lönens storlek och värdet på det arbetet frambringar är den vinst som kapitalisten lägger beslag på och gör denne både rik och mäktig nog att kunna diktera hela samhällets politik. Och just därför uppstår en klasskamp, en kamp mellan kapitalägare och lönearbetare.
Om vi tycker vi har det bra som vi har det med löner och sociala villkor, då har vi bara vår kamp för detta att tacka. Och när vi ansätts med försämringar så är det bara vår bristande kamp för våra villkor vi kan skylla på. Och idag försämras villkoren på alla plan för oss lönearbetare och framför allt när vi ska njuta av vår intjänade pension märker vi att den är försnillad. Det är inte så att vi arbetade för lite för att få en dräglig pension. Det är snarare så att den har bit för bit förts över till borgarklassen med allehanda trick tack vare att vi inte bevakat vår ”skattkista” och våra klassintressen, men det har borgarna gjort med sina intressen samtidigt som de försökt att tuta i oss att klassamhället inte finns längre och att klasskampen nu är över och död. Nog för att arbetarklassens kamp har förslöats, men borgarklassens kamp är fortfarande vital.
En farlig medvetenhet
Det klassbegrepp som bygger på hur vi förhåller oss till produktionsmedlen, om vi äger dem eller inte, är ett farligt klassbegrepp. Inte farligt för lönearbetaren, men farligt för den som lever på lönearbetarnas arbete. Och därför har borgarklassen manipulerat bort detta klassbegrepp så att få idag vet vad det handlar om. Borgarklassens ”klassbegrepp” handlar om ”underklass”, ”medelklass” och ”överklass”. Men sådana ”klassbegrepp” säger absolut inget om hur människor förtjänar sina pengar och vilka motsättningar som råder i samhället. Därför passar sådana ”klassbegrepp” borgarklassen perfekt när den ska dölja frågan varför samhället ser ut som det gör och varför ett fåtal har all ekonomisk och politisk makt i samhället.
”Ungarna begriper att man inte får dela på en tårta så att den största och starkaste i familjen får nio av tio tårtbitar och övriga familjemedlemmar får dela på den sista biten.
Om någon skulle försöka fördela tårtan på det viset skulle barnen omedelbart inse orättvisan och ställa till med ett jävla liv, alltså på sitt barnsliga men klarsynta sätt göra revolution.
Men ungefär så fördelas den ekonomiska tårtan i världsfamiljen. Och vi vuxna accepterar och tiger still, för vi har indoktrinerats i den kapitalistiska ekonomins religiösa doktrin att så måste det vara.” Så sant som det är sagt, Ghost!
Grundprincipen
Mannen på bilden
Bara lite gemenskap
Vi måste prata om klass, på riktigt