Tur att PRO-tidningen finns
Den ger råd kring det mesta i den frågan
I varje nummer har man en avdelning om ekonomi. I det senaste numret av tidning, nr 4 2015, får man veta att det inte alltid är problemfritt att ge bort sin villa och bostadsrätt inför hädangången.
Ekonomiavdelningen i tidningen handlar väldigt mycket om just sådana saker. Alltså hur man förvaltar sin förmögenhet både som pensionär och inför hädangången.
För de allra flesta pensionärer finns inte sådana problem. Istället handlar det för de flesta om hur de ska kunna skjuta upp hädangången, så att inte svälten och de verkliga ekonomiska bekymren kring hur man ska kunna överleva på sin pension leder till en för tidig död. Men sådana frågor som alltså berör långt fler pensionärer lyser helt med sin frånvaro i PRO-tidningen. Antagligen för att man inte har några svar på dessa frågor. Finns det inga pengar så finns det inga pengar och inga som helst åtgärder kan en fattigpensionär vidtaga. I vart fall inga som tidningen tycker sig kunna rekommendera.
Från min egen bekantskapskrets kan jag dock ge några råd.
1. Flytta till den allra minsta och billigaste lägenhet som står att få.
2. Samla och panta returglas och -burkar i stadens papperskorgar.
3. Skilsmässa och särboende. Har man barn är det enkelt. Låt barnen bo i samma lägenhet som föräldern är skriven i medan föräldern bor kvar hos sin före detta äkta hälft.
Jag tycker det är stor skam att PRO:s tidning aldrig lyfter fram de vanliga pensionärernas ekonomiska problematik. Men jag antar att skälet är att vanliga pensionärer inte har råd med tidningen och därför inte läser den.
I senaste numret, 4 2015, offrar man ett dubbelsidigt reportage om Rune Hallberg. Han är en pensionerad chef med en lokal på 600 kvadratmeter. Där har han samlat 4000 konstverk av 400 konstnärer.
Hur intressant är det för en pensionär som är glad över att ha räddat ekonomin genom att ha kommit över en bostad som bara är på 20 kvadratmeter med kokvrå och inte ens vågar drömma om en lokal dessutom?
Hur intressant är det för en pensionär som har fått sälja det mesta av sina kära ägodelar för att få plats i ett kyffe?
Hur intressant är det för en pensionär som inte ens under sin tid som låglönearbetare aldrig hade råd med annat än affischer och usel hötorgskonst?
Kort sagt, för de allra flesta finns inte något problem med vad de ska göra av alla sina pengar. De har inga, helt enkelt. Det är bara en liten gynnad elit som har problem med vad de ska göra med alla sina pengar inför hädanfärden. Och det är denna lilla elit som PRO pensionären skriver för. Det syns ju även i frågespalten. Där handlar det bara om hur man överlåter sin förmögenhet. Hur intressant är det för den vanlige pensionären som för att överleva har varit tvungen att konsumera den lilla besparing den eventuellt hade vid pensioneringen?
Äldre inlägg av Skvitt om pensioner
Ska jag verkligen drabbas av fattigdom?
Skvitt synar pension, Pensionsmyndighet, mm.
Fattigpensionärer ökar kraftigt
Inte fan ska man stjäla andras texter
Pensionsmyndigheten och propagandaministeriet