Men inget politiskt avtryck!


Christina Tallberg

 

är ordförande Pensionärernas Riksorganisation, PRO

Hon lyfter fram att äldre diskrimineras i Sverige varje dag i en debattartikel i AFTONBLADET.

Hon inleder med att nämna att det är 70 år sedan som FN:s generalförsamling antog deklarationen om mänskliga rättigheter. Det var ett historiskt beslut om att diskriminering inte längre skulle tillåtas.

Christina Tallberg påpekar att det trots det förekommer diskriminering dagligen i Sverige och då tänker hon på hur de äldre behandlas.

Först påpekar hon att ”sammansättningen i beslutsfattande församlingar bör någorlunda spegla samhället.” Var fjärde röstberättigad är 65 år och äldre, men i riksdagen har inte ens två procent procent uppnått den åldern.

Sen tar hon fler exempel

PRO ålderdiskrimnering.jpg

1. Vid en funktionsnedsättning som medför att man behöver hjälpmedel är det så att pensionärer får billigare och sämre hjälpmedel än yngre. Och skälet är åldern!

2. En del väljer att fortsätta att arbeta efter 65 års ålder, något som ju politikerna vill att vi alla ska göra. Men den som då av olika skäl behöver ett arbetshjälpmedel på grund av funktionsnedsättning för att klara jobbet efter 65 får inte någon ersättning från Försäkringskassan.

3. Den som drabbas av en olycka eller sjukdom efter 65 har ingen rätt till statlig assistansersättning. Skälet är din ålder.

4. Vid rehabilitering efter till exempel stroke finns två alternativ. Ett som sköts av landstinget med bra resurser och specialutbildad personal, med fokus på att kunna återgå till arbetslivet. Alternativ två är sämre och sköts av kommunerna och där hamnar de äldre (som inte längre anses göra någon nytta, fast så uttrycker sig inte Tallberg).

5. ”Dagens garantipension uppgår till 8 076 kronor per månad och genomsnittspensionen till 12 400. Våra politiska beslutsfattare har bestämt att du som pensionär ska acceptera att leva på en låg ekonomisk standard. Skälet är din ålder.”

Tallberg avslutar

”För att bekämpa ålderismen krävs åtgärder på en mängd olika samhällsområden och den första är att ta deklarationen om mänskliga rättigheter på allvar. Efter 70 år är det dags att förbjuda åldersdiskriminering.”

20% av befolkningen i Sverige är 65 år eller äldre och utgör, som Tallberg påpekade, 25% av de röstberättigade. Men varken PRO eller de övriga pensionärsorganisationerna lyckas påverka politiken på ett för de äldre positivt sätt. De är organisationer med total politisk impotens, men också ett bevis på att demokratin inte fungerar när 25% av den röstberättigade delen av befolkningen saknar politiskt inflytande. Därför gick jag ur PRO efter drygt två år.

Snacka går ju, Tallberg, men det blir ingen verkstad!

 

Annonser

Konstigt


De som har mest råd

 

att betala skatt är de som är minst skattebenägna

Är inte det konstigt? Eller är det så enkelt att med rikedeom kommer snikenhet?

C, KD, L, M och faktiskt även SD har en sak gemensam; de vill sänka skatterna för de vill inte dela med sig till de mindre bemedlade.

Tillhör du inte de rikaste i landet? Ska du rösta på något av ovanstående partier? Vad vill du vinna med det? Vill du inte ha välfärd?

Blockjämnt.jpg

Moderaternas/Högerpartiets inställning genom tiderna


Jag lyfter fram

 

en video som annars riskerar att inte ses

Den ligger nämligen som kommentar i förra inlägget. Där skriver jag: ”Kan ju vara på sin plats med en video som har några år på nacken, men är lika aktuell idag. Och att C, KD, L och SD har liknande ideologier som M borde vara allmänt bekant. Därför bör man se denna video om Moderaternas/Högerpartiets inställning genom tiderna i olika frågor. Det bör ju få de flesta att lägga sin röst till vänster.”

Det är märkligt att dessa partier kan få så många röster eftesom det inte är många procent av väljarna som tjänar på deras politik. Men det finns en förklaring: de ljuger för att få röster! Det måste partier göra som bara gynnar en mioritet, den rika borgarklassen.

Som en röd tråd

Eller kanske rättare sagt ”blå”, går skattesänkningarna genom Moderaternas politik.

Och rustar man ned välfärden så behövs ju inte så mycket skatt. Bara polisen och militären får sitt så är moderaterna nöjda. Då blir det mer till de rikaste, en politik som även tilltalar de övriga borgerliga partierna, inkussive SD.

Så om du är beredd att betala allt ur din egen plånbok, sjukvård, äldrevård och allt annat som hör välfärden till, då ska du rösta åt höger. Frågan är bara om du har råd att bli sjuk med högerpolitiken.

Värmen inte det värsta för de äldre


Att leva på allmosor

 

är värre, och att dö av hettan är en befrielse

Men när vår äldreminister Lena Hallengren kallar till krismöte om pensionärerna och de äldre är det inte för att det inte går att leva på pensionen. Nej, hon har annat att snacka om; VÄDER!

Just det, hon snackar väder! Tänk så typiskt för en svensk politiker! VÄDER, när ekonomin är så usel för många pensionärer att den leder till döden långt oftare än värmen. Snacka om ett kallt klimat!

”På flera ställen i landet har SMHI gått ut med varningar på grund av hettan. Vädret ställer till med besvär för många – inte minst landets äldre. De höga temperaturerna kan exempelvis leda till uttorkning, hjärtinfarkt och värmeslag.

Enligt uppgifter till Aftonbladet har situationen fått äldreministern Lena Hallengren (S) att kalla flera myndigheter till ett krismöte.

‘De höga temperaturerna medför stora påfrestningar för många, men inte minst gruppen äldre och äldreministern tar det på största allvar’, säger en anonym tjänsteman på regeringskansliet.” Det skriver AFTONBLADET.

Krismöte för pensionrer i hettan.jpg


Mer+pil.jpg om pension av Skvitt:

FattigSverige.jpg

På vems uppdrag?

Orealistiskt med höjd pensionsålder

Fattig-Sverige stavas pensionär

Partierna och pensionärerna

Arne Weise: ”Det är skamligt” Rasar mot låg pension

LO om pensionerna

Pensionssmällen: 150 000 drabbas

Miljardregn över pensionärerna?

Dagens pensionssystem är ohållbart

Svält förnöjd!

Det är ju söndag

Ännu inget svar

Tala är silver …

Fler äldre, färre äldreboenden

Enkätundersökning om PRO:s tidning

Pensionspropaganda

Nu djävlar får det vara nog

Vi har råd

Jag gick ur PRO

Pensionssystemet en vinstmaskin

Lägre pension

50.000 kr / mån i pension

”Skvitt, du har ju skrivit om pension”

Pension i bilder

LO larmar om usla pensioner

Vad ska pensionärerna göra med alla sina pengar?

Pensionsnytt

Skvitt synar pension, Pensionsmyndigheten, mm

Pension en skållhet överraskning

Fattigpension­ärer ökar kraftigt

Den skandalösa pensionen

S och pensionerna

Pensionärer bjuds på hamburgare + fler korta påsknyheter

Pensionärerna

Sverige: äldre svälter

PRO-ordförande har ordet

Pension – en svältens tillvaro

PRO och storsvindlarna

SvD vs PRO pensionären

PRO erbjuder

PRO-ordförande har ordet

AB skriver, men PRO:s tidning tiger

Enkätundersökning om PRO:s tidning

Naivism

3 gånger fler fattiga på 8 år

Ska jag verkligen drabbas av fattigdom?

Oj, så mycket bättre!

När Skvitt klantade sig

Inte fan ska man stjäla andras texter

Pensionsmyndigheten och propagandaministeriet

Den största stölden i svensk historia

En gatutidningsförsäljares livshistoria


Från barn till vuxen

 

berättas här historien om ett levnadsöde

Dag ut och dag in står han i ur och skur sommar som vinter för att sälja gatutidningen Faktum i akt och mening att dryga ut sitt magra socialbidrag. Skvitt har träffat honom för en intervju och ta reda på hur han hamnade i den inte helt avundsvärda sitsen.

Dan faktum 1.jpg

Här är min intervju, mina frågor och svaren jag fick:

Skvitt: ”Hej Dan! Här står du nu igen. Hur går försäljningen?”

Dan: ”Det går inget vidare numera. Tidningen är ju väldigt bra och läsvärd, men en del köper den kanske för sitt dåliga samvete. De vet att de har det mycket bättre än jag. Och då dövar de sig med att ge en tiggare ett par kronor istället för att hosta upp 60 kronor för en läsvärd Faktum.

Skvitt: ”Jaha! Hur länge har du egentligen stått här och sålt denna tidning?”

Dan: ”Omkring 14 år, om jag minns rätt och det gör jag ju!”

Skvitt: ”Jaha, så du menar att innan tiggarna dök upp så gick affärerna bättre. Hur gammal är du om man får fråga?”

Dan: ”Fyllde 61 drygt ett halvår sedan.”

Skvitt: ”Är du göteborgare från början?”

Dan: ”Nä, jag föddes i Kiruna, men sen har jag bott i både Holland och Frankrike innan jag hamnade här i Götet. Och så har jag ju bott i Thailand också. Där träffade jag en bedårande laotisk kvinna som jag sedemera bjöd till Frankrike. ”

Skvitt: ”Jaha, berätta lite om din tid i Holland. För som jag fattar det så bodde du där innan du kom till Frankrike. Hur hamnade du där egentligen?”

Dan: ”Jo, det kom sig av att min pappa, en fransos som mamma träffade på en dans i Kiruna, på hotell Ferrum. Han fick småningom ett jobb i Holland inom samma företag som sysslade med sateliter, så vi flyttade dit.”

Skvitt: ”Salteliter! Jaha, vad var han egentligen för slags yrkesman då?”

Dan: ”Han var ingenjör och vi hade det bra ställt.”

Skvitt: ”Vad gjorde du själv under den holländska tiden?”

Dan: ”Jag gick i den franska skolan i Holland. Så jag kan prata både holländska och franska, men jag har ju självklart också lärt mig engelska. Så jag behärskar fyra språk flytande. Och en rolig sak med holländska, som jag hörde talas om, var hur motståndsrörelsen under kriget avslöjade tyska infiltratörer. De använde nämligen ett lösenord, schveningen, vars uttal inte direkt överensstämmer med stavningen. Det innehåller ett halsljud. Detta ord, en stadsdel i Haag, klarade inte tyskarna av att uttala. Så därmed avslöjade de sig.”

Skvitt: ”Intressant historia! Men var det därefter du flyttade till Frankrike och hur kom det sig?”

Dan: ”Pappa headhuntades av ett franskt företag som sysslade med militära satelliter. Men han avslöjade aldrig att han inte kunde engelska, så jag blev tvungen att översätta militära topphemligheter åt honom, sjutton år gammal. Då gick jag i en internatskola, fast jag vill hellre kalla den ett fängelse. Tre år.”

Skvitt: ”Var det efter internatskolan du reste till Thailand, som en backpacker?”

Dan: ”Nej, det kom långt senare. Jag har aldrig varit backpacker. Jag flög dit och hyrde mig ett hus. Men långt innan dess fick jag jobb på ett japanskt företag som sysslade med medicinska material. Och där lärde jag mig att hantera datorer. Och eftersom jag hade en position som chefsekonom fick jag en av de allra första bärbara datorerna. Den var min egen och på den tiden kostade ju sådana nästan en hel förmögenhet. Det var ju redan i början på 80-talet. Och så fick jag en egen tjänstebil, en BMW. Gissa om jag var stolt av allt detta och vissa var avundsjuka, men det är en annan story!”

Skvitt: ”Hur länge jobbade du med detta då?”

Dan: ”Det var tio år.”

Skvitt: ”Och sen då?”

Dan: ”Jag flyttade till Sverige, gifte mig och skiljde mig kort efteråt. Vi är fortfarande de goaste vänner, faktiskt.

Jag skötte bokföringen för företag. Men efter detta flyttade jag till Thailand och bosatte mig där under ett år. Och sen blev det ett jojjande mellan olika länder, Norge, Frankrike, Sverige och Thailand. Och så fastnade jag i Sverige.”

Skvitt: ”Och hur kom det sig.”

Dan: ”Jag kärade ned mig i en kvinna från Filippinerna. Och så flyttade jag hem till henne. Och så startade jag ett företag och sysslade med översättning. Det gick väldigt bra under många år. Men sen …”

Skvitt: ”Ja just det, sen då? Vad hände då?”

Dan: ”Då kom ju de här avancerade programmen med maskinöversättning. Och då sinade marknaden för sådana som mig. Filippinskan hade större utgifter än inkomster, men det hade jag täckt upp. När jag inte längre klarade det kastade hon ut mig. Jag var ju i princip arbetslös och trots att jag sökte alla jobb jag kunde söka fick jag inget. Min enda lösning var att vända mig till socialen.”

Dan faktum 2.jpg

Skvitt: ”Å fan! Det måste ha blivit en rejäl klassresa åt fel håll så att säga. Jag menar, du var ju van att leva lite på stor fot och plötsligt fick du leva på marginalen.”

Dan: ”Det kan man gott säga!”

Skvitt: ”Hur länge sedan var detta?”

Dan: ”Ganska exakt sexton år sedan idag.”

Skvitt: ”Och sen dess har du sålt gatutidningen?”

Dan: ”Nej det kom lite senare. Men snart kändes det nödvändigt eftersom socialens bidrag är minst sagt magert. Jag önskar ingen att leva på den marginalen. Och fast att pensionärer av den fattigaste kategorin tjänar det dubbla mot mig säljer en del av dem Faktum. Men det är ju klart att de har sin hyra att betala också. Det är ju en sak som socialen gör åt mig. Så de har ju egentligen det inte bättre de heller.”

Skvitt: ”Det har du rätt i!”

Skvitt: ”Men låt mig nu sammanfatta allt du har sagt och säga att du har egentligen aldrig misskött dig. Att du hamnat i din situation kunde du knappast ha undvikit. Du är offer för teknikens utveckling och när du drabbades av den så var du för gammal för arbetsmarknaden. Kan det vara så?”

Dan: ”Kanske en bara sammanfattning!”

Skvitt: ”Då får jag tacka dig för denna intervju!”

Dan: ”Tack själv!”

Dan faktum 4.jpg

Orealistiskt med höjd pensionsålder


Tänka sig

 

LO förespråkar höjd pensionsålder

Men från näringslivets håll är det inte en realistisk politik. Det hävdar i alla fall bland annat Anders Weihe, förhandlingschef Teknikföretagen i en debattartikel i SvD. Han menar att att stora delar av näringslivet är utsatt för en hård, internationell konkurrens, och då blir demografin i företagen avgörande.

”Lösningen kan med den utgångspunkten inte vara att 67–75-åringar ska konkurrera med 25–40-åringar. Det är inte rimligt, varken i sport eller i ekonomisk tävlan. Det visar också forskningen.” Skriver han. Och han pekar på den kognitiva förmågan och hur den förändras med åldern. Men bakom kraven på höjd pensionsålder, som alltså LO ställer sig bakom, ligger den blocköverskridande uppgörelsen om pensionerna.

Anders Weihe påpekar att bland dem som har fysiskt krävande jobb är det endast 40 procent som är kvar i arbete när det uppnått 65-årsåldern. Och i tjänsteyrken handlar det om en rad olika kognitiva förmågor som påverkas negativt av ålder, enligt Arbetsmiljöverkets rapport ”Friska arbetsplatser för kvinnor och män i alla åldrar”.

Anders Weihe nämner så kallade flytande kognitiva förmågor, problemlösning som kräver andra strategier än de redan kända och beprövade, att tillägna sig ny kunskap och tillämpa den, samt att ”hålla många bollar i luften” samtidigt och stresstålighet. Det är förmågor som är bäst mellan 20–30 års ålder och vid en ålder som 67 är den påtagligt sämre. Läs hela debattinlägget här.

Saltsöbadsavtalet.jpg

Vad säger LO:s Karl-Petter Thorvaldsson? Jo: ”I stället för att fokusera på ensidiga prioriteringar som oförändrad las-ålder skulle vi se fram emot att Svenskt Näringsliv var beredda att diskutera med oss om hur vi skapar ett arbetsliv som gör det möjligt för fler att jobba längre.

En del av åtgärderna, exempelvis höjda åldersgränser i pensionssystemet, var inte lättsmälta för oss. Men eftersom bland annat höjda åldersgränser i socialförsäkringarna fanns i den andra vågskålen så valde vi att ta vårt ansvar. Helt i enlighet med den svenska samförståndsmodellen.” SvD. Det är banne mig ingen arbetarpolitik. I just denna fråga borde han nog lyssna på Anders Weihe! Och ”den svenska samförståndsmodellen” har alltid varit en boja för den svenska arbetarklassen!

I  inlägget Vem stjäl premiepensionen? finns alla länkar till andra inlägg av Skvitt om pensioner, bortsett från det senaste.

 

Ett kommersialiserat samälle


Där inget kan göras

 

utan att det kostar en massa pengar

Det är ungefär så det ser ut, inte minst ute i förorterna. För resurssvaga ungdomar från arbetarklassen, där föräldrarna inte sällan är arbetslösa, blir det offentliga rummet den återstående samlingsplatsen – gator, torg och tunnelbanestationerna. Där kan man vistas utan att det kostar pengar. Och dit dras drogförsäljarna och hittar nya kunder. Det är inte konstigt att det uppstår bråk.

Det är inte heller konstigt att ungdomarna i sin politiska omedvetenhet reagerar mot vad de ser som samhällets företrädare. Företrädare för ett samhälle som sviker dem. Och dessa företrädare ser de i polis, ordningsvakter, räddningstjänst och till och med ambulanspersonal.

Att problemet i grund och botten är den kapitalistiska kommersialiseringen i allt som omger dem blir lite för svårbegripligt för dem. Rent intellektuellt är det för stort för att vara begripligt och hanterbart på ett konstruktivt sätt. Men magkänslan säger dem att något är ”fett” fel och reaktionen blir tyvärr ofta destruktiv.

Förortsligister.jpg

”Fyra stationer i tunnelbanan har rödmärkts för biljettkontrollanter och ordningsvakter. Bara med stöd av polis får de utföra sitt jobb på stationerna Rinkeby, Tensta, Rissne och Hjulsta.

– Vi är ofta numerärt underlägsna och utsätts för hot och stenkastning, säger en ordningsvakt till SvD.” / SvD

Så vad bör göras?

Det kan väl inte vara så svårt att förstå! Desto svårare är det att genomföra. Hur ska vi kunna utmana det kapitalistiska samhället, när nästan alla tycks tro att allt annat är utopi!